Bipolär sjukdom är en sjukdom som gör att den drabbade pendlar mellan maniska och depressiva episoder. Den upplevda sjukdomen påverkar inte bara den drabbade utan även familjemedlemmar och närstående i den drabbades vardag. Arbetet för att hjälpa de drabbade familjerna är viktigt för sjuksköterskan, då ett väl fungerande stöd från sjukvården kan underlätta hälsan för de inblandade drastiskt. Syftet med studien var att belysa vad det innebär att leva i en familj där en förälder lider av bipolär sjukdom. En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på̊ elva vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade analyserats framkom tre kategorier: risker, bördor samt stöd. Resultatet visade att det på många sätt behövs hjälp från sjukvården för att familjer där en vuxen lider av bipolär sjukdom ska kunna få en fungerande vardag. Det fanns många risker och de närstående bar på ett flertal bördor. Genom att stötta familjerna med samtalsstöd, information och avlastning gjorde man det dagliga livet uthärdligt. / Bipolar disorder is a disorder who makes the victim oscillate between manic and depressive episodes. The perceived disease affects not only the afflicted but also the family members and relatives of the affected’s life. Efforts to help the affected families is important for the nurse, for a well-functioning support from health care can ease the health of those involved drastically. The aim of the study was to highlight what it means to live in a family where a parent is suffering from bipolar disorder. A literature review was conducted and the results are based on eleven scientific articles. After the articles had been analyzed three categories emerged: risks, burdens and support. The results showed that in many ways, help is needed from health care to families where an adult suffering from bipolar disorder for them to be able to get a functioning daily life. There were many risks and the related was carrying multiple burdens. By supporting the families with counseling, information and relief they made daily life bearable.

Övervikt och fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem som medför ökad risk för psykosocialt lidande och många allvarliga sjukdomar. Särskilt oroande är att övervikt och fetma allt oftare drabbar barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan Body Mass Index (BMI) och Känsla Av SAMmanhang (KASAM) hos elever i skolår 9, samt att analysera kön och psykosociala faktorers (familje- och kamratrelationer) eventuella inverkan på relationen BMI och KASAM. Det statistiska materialet är hämtat från undersökningen ”Liv och hälsa - Ung 2004 Västmanland” där KASAM- skalan med 13 frågor används. Analysmetoden är en multipel regression. Resultaten indikerar svaga samband mellan variablerna. Starkast är sambandet mellan BMI/KASAM och kön, där pojkarna uppvisar högre BMI än flickorna. Mer familjeregler relaterar till lägre BMI. Bättre kommunikation, förtrolighet och sammanhållning relaterar till högre BMI. Variationer i BMI är betydligt mer mångfasetterat eller grundläggande än vad denna studie kunnat belysa. Förklaringar till detta kan vara att variablerna inte har så stort förklaringsvärde, metodvalet är fel och/eller att KASAM-frågorna är svårförståeliga. / Overweight and obesity is a fast growing public health issue that leads to increased risk of psychosocial suffering and many serious illnesses. Especially worrying is that overweight and obesity more often affect children and adolescents. The aim of this study is to examine if there is a relation between Body Mass Index (BMI) and Sense of Coherence (SOC) among pupils in grade 9 and also analyse sex and psychosocial elements (family relations and friendship) possible influence on the relation BMI and KASAM. The statistical material is taken from the survey “Liv och hälsa - Ung 2004 Västmanland” where the 13-item SOC-scale is used. The method of analysis is a multiple regression. The results imply weak relations between the variables. The strongest relation is between sex and BMI/KASAM, where boys show a higher BMI than girls. More family rules relate to lower BMI. Better communication, familiarity and connectedness relates to higher BMI. The variations in BMI are considerably more nuanced or fundamental than this study has been able to illustrate. Explanations can be that the variables do not have a great explanatory value, the choice of method is wrong and/or the questions concerning SOC are difficult to comprehend.

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur heterosexuella par med Youtube som plattform framställer par- och familjerelationer samt att studera hur deras kommunikation förhåller sig till rådande genusnormer för mäns och kvinnors samtalsstil. Metoden är induktiv och inleddes med transkription av sex videoklipp av två olika upphovsmakarpar, Jocke och Jonna samt Gustav och Johanna. Det transkriberade materialet analyserades kvalitativt med hjälp av diskursanalytiska verktyg och med utgångspunkt i genusteori. Kommunikationen hos de två studerade paren är på många sätt genusstereotypiskt, men det finns gränsöverskridande beteenden. Till exempel talar männen mycket om relationer och känslor, vilket generellt tillhör den kvinnliga samtalsnormen. Det är tydligt hos Jocke och Jonna att kvinnan är ansvarig för familjeplanering och mannen för trygghet, försörjning och tak över huvudet. Makten över det sexuella området ligger hos männen i paren och de använder båda sin kroppsstyrka som symbol för makt och manlighet. Studien har ett didaktiskt perspektiv och diskuterar hur elever i undervisningen kan tränas i att förstå och möta mediefenomen i vuxenvärlden.

Sammanfattning Gruvberget är en kriminalvårdsanstalt med naturnära omgivning och med ett fokus på samhörighet inom familjen. Anstalten är unik då intagna tillsammans med sina familjer kan få möjlighet att bo och leva där under två veckors tid. Studien syftar till att undersöka intagnas upplevelser av vilken betydelse deras vistelse på anstalten Gruvberget har haft för dem själva och deras familjer. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med intagna och före detta intagna som under sin verkställighet vistats på Gruvberget tillsammans med sina familjer. Studien vilar på en hermeneutisk ansats och studiens teoretiska utgångspunkter är det systemteoretiska perspektivet och resiliensperspektivet. Resultatet visar att en vistelse på Gruvberget kan leda till positiv förändring och utveckling för familjerelationerna och familjens samspel med varandra. Resultatet pekar vidare på att vistelsen kan föra familjerna närmare varandra och öka den intagnas känsla av delaktighet inom familjen. För att uppnå en positiv utveckling inom familjen har tiden på två veckor, Gruvbergets fysiska miljö och personalens förhållningssätt visat sig vara avgörande. Vistelsen tycks inbringa en känsla av ”hemma”, en känsla av ett ”normalt” familjeliv vilket ökar samhörigheten inom familjen. Att få chans att leva under mer ”normala” förhållanden med sina familjer har vidare visat sig fungera frigivningsförberedande för intagna. Studien fyller en kunskapslucka då ingen tidigare forskning är gjord om anstalten Gruvberget.

Trettonåriga Petronellas pappa har gått bort i cancer. Som om livet inte vore hänsynslöst nog, träffar hennes mamma strax därefter en ny man och tar med Petronella för att börja ”ett nytt liv” på en gammal gård i Småland, långt bort från allt som någonsin känts som hemma. Men Petronella är inte alls redo för något nytt liv. Allt hon vill är att klamra sig fast vid det som varit. Klamra sig fast vid det som inte längre finns. När Petronella kommer till gården börjar märkliga saker att hända. Redan första natten börjar hon gå i sömnen och vaknar upp på de mest märkliga plaster. Men än värre är det med den gamla spegeln i hennes sovrum, där en flicka med jämna mellanrum dyker upp. En flicka som ser ut som Petronella, men i gammeldags kläder och annan frisyr. Vem är hon och vad är det för regnbågsskimrande sten som hänger runt hennes hals? När Petronella hittar en av sina gamla teckningar i en flyttlåda – en teckning som på något obegripligt sätt föreställer gården de just flyttat till – väcks tanken. Tänk om ödet inte alls fört henne bort, utan tillbaka? Manuset kretsar kring ett barns förlust av en förälder och vägen till acceptans inför tillvaron i dess nya form. Berättelsen utforskar också tanken om att vi lever flera liv och, inte minst, den första bultande kärleken.

Bakgrund Ätstörningar är potentiellt livshotande psykiska sjukdomstillstånd som drabbar allt fler unga i samhällen. Det är inte endast vårdpersonal som behöver stödja de drabbade, då det har visat sig att föräldrar till barn med en ätstörning har en helt avgörande roll för deras tillfrisknande. Ätstörningar kan innebära ett mångårigt lidande för både barn och deras föräldrar. Det finns begränsat med forskning kring föräldrars upplevelser och psykiska välbefinnande i samband med deras barns vård. För att vårdpersonal ska kunna bemöta dessa föräldrar behövs ökad förståelse och kunskap om deras tillvaro. Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som diagnostiserats med en ätstörning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna, som utgjorde resultatet, kvalitetsgranskades och analyserades sedan genom en integrerad dataanalys.  Resultat Resultatet påvisade att ätstörningarna ledde till ansträngda familjerelationer, konflikter kring måltider, samt påverkade familjer socialt, emotionellt, psykologiskt, och ekonomiskt. Föräldrarna upplevde en frustration över att inte kunna göra tillräckligt, känslor av skuld, skam, oro, och ensamhet. Det påvisades även en kunskapslucka hos vårdpersonal gällande ätstörningar och närståendebemötande. Föräldrar upplevde en ökad ansvarsbörda i att behöva samordna vård på egen hand. Att få möta andra föräldrar i liknande situation samt vara delaktig i vården av det sjuka barnet visade sig lindra känslor av skuld och ökade förståelsen för ätstörningar.     Slutsats Föräldrar till barn med ätstörningar genomgår en stor emotionell påfrestning. För att vårdpersonal ska kunna bemöta närstående på ett stöttande, vägledande och meningsfullt sätt finns det behov av fortbildning inom psykisk ohälsa och ätstörningsdiagnoser, samt samordning av vården för att underlätta för föräldrar att söka professionell hjälp för sina barn. Att delta i behandlingar visade sig ha god inverkan på föräldrars psykiska välmående samt bidrog till en ökad förståelse för deras barns sjukdom. / Background Eating disorders are potentially life-threatening mental illnesses that affect more and more young people. It is not only healthcare professionals who need to support those affected, since parents of children with an eating disorder have a crucial role to play in their recovery. Eating disorders can signify years of suffering for both children and their parents. There is limited research on parents' experiences and mental well-being in connection with their child’s care. For healthcare professionals to be able to respond to these parents, increased understanding and knowledge of their experiences is needed. Purpose The purpose was to shed light on parents' experiences of living with a child diagnosed with an eating disorder. Method A non-systematic literature review was conducted where 15 scientific articles were searched in the databases PubMed and CINAHL. The articles, which constituted the result, were quality reviewed and then analysed through an integrated data analysis. Results The results showed that eating disorders led to strained family relationships, conflicts over meals, and affected families socially, emotionally, psychologically, and financially. The parents experienced frustration over not being able to do enough, feelings of guilt, shame, anxiety, and loneliness. A knowledge gap was demonstrated among healthcare professionals regarding eating disorders and family treatment. Parents experienced an increased burden of having to coordinate care on their own. Meeting other parents in a similar situation and being involved in the care of the sick child proved to alleviate feelings of guilt and increased the understanding of eating disorders.  Conclusion Parents of children with eating disorders undergo a great deal of emotional strain. For healthcare professionals to be able to respond to relatives in a supportive and meaningful way, there is a need for further training in mental illness and eating disorders, as well as coordination of care to make it easier for parents to seek professional help. Participating in treatments proved to have a good impact on parents' mental well-being and contributed to an increased understanding of their children's illness.

<p>Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård.</p><p>Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer. Sjuksköterskorna gav stöd till anhöriga främst genom att kommunicera och samtala, samt förmedla trygghet. Det var viktigt att även både verbalt och praktiskt visa anhöriga att det fanns tid även för detta.</p><p>Eftersom det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet och den inte kan ske utan de anhörigas insats är det mycket viktigt att utveckla och optimera sjuksköterskans stöd till dem. Denna studie kan ge en insikt i de problem som finns i anhörigstödet, men även ge en insikt om de organisatoriska och personella insatser som fungerar.</p> / <p>The aim of this study was to investigate nurses' experiences in supporting next of kin to patients in palliative home care.</p><p>The design was descriptive with a qualitative approach. The informants were strategically selected and consisted of five nurses, working in a palliative home care team in Uppland, in Sweden. Tape-recorded personal interviews were analysed with a qualitative content analysis.</p><p>The nurses experienced that their work felt meaningful and developing. To work in a team was a very positive aspect. Difficulties that appeard involved adjusting to different situations. The nurses supported next of kin mainly by communicating and conversing, and mediating safety. It was important to as well both verbally and practically show next of kin that there was also time for this.</p><p>Since palliative care in the home is getting more common, and since it cannot happen without the effort of next of kin, it is very important to develop and optimize the nurses' support to them. This studie can give insight in the problems that exist in this support, but also give insight about the organizational and personal achievements that work.</p>

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård. Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer. Sjuksköterskorna gav stöd till anhöriga främst genom att kommunicera och samtala, samt förmedla trygghet. Det var viktigt att även både verbalt och praktiskt visa anhöriga att det fanns tid även för detta. Eftersom det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet och den inte kan ske utan de anhörigas insats är det mycket viktigt att utveckla och optimera sjuksköterskans stöd till dem. Denna studie kan ge en insikt i de problem som finns i anhörigstödet, men även ge en insikt om de organisatoriska och personella insatser som fungerar. / The aim of this study was to investigate nurses' experiences in supporting next of kin to patients in palliative home care. The design was descriptive with a qualitative approach. The informants were strategically selected and consisted of five nurses, working in a palliative home care team in Uppland, in Sweden. Tape-recorded personal interviews were analysed with a qualitative content analysis. The nurses experienced that their work felt meaningful and developing. To work in a team was a very positive aspect. Difficulties that appeard involved adjusting to different situations. The nurses supported next of kin mainly by communicating and conversing, and mediating safety. It was important to as well both verbally and practically show next of kin that there was also time for this. Since palliative care in the home is getting more common, and since it cannot happen without the effort of next of kin, it is very important to develop and optimize the nurses' support to them. This studie can give insight in the problems that exist in this support, but also give insight about the organizational and personal achievements that work.

Ungdomsbrottslighet är ett utbrett problem i världen och inte minst i Sverige. I denna studie undersöktes förekomsten av ungdomsbrottslighet och i vilken grad personlighet (Cloningers biopsykosociala modell för unga), familjeförhållanden och vänners brottsliga beteende relaterar till detta. Vidare studerades i vilken grad brottsligheten skiljer sig åt beroende på kön och bostadsområde. Studien genomfördes på ett urval om 1461 ungdomar i årskurs 7 och 8 som en del i projektet LoRDIA. Resultaten beskriver ett tydligt positivt samband mellan ungdomars brottsliga beteende och personlighetsdraget Novelty Seeking (sensationssökande, d.v.s. att individen är impulsiv, utforskande och spänningssökande). Vidare återfanns ett negativt samband mellan brottslighet och familjesammanhållning och ett positivt samband mellan brottslighet och vänners brottsliga beteende vilket tyder på att en god sammanhållning inom familjen verkar som en skyddande effekt mot brottslighet medan umgänge med kriminella vänner ökar risken för brottsligt beteende. Studien visade vidare att det finns tydliga könsskillnader i ungdomars brottsmönster. Förutom att killar begår fler brott än tjejer visade det sig att personlighetsdraget Novelty Seeking, som har ett generellt statistiskt signifikant samband med brottslighet, inte gav ett signifikant samband för killar boende i ett sämre socioekonomiskt område. Studien framhåller att både individuella karaktäristika och sociala band är viktiga för förståelsen av förekomsten av ungdomsbrottslighet. / Juvenile delinquency is a widespread problem in the world and not least in Sweden. This study examined juvenile delinquency and the extent to which personality (the Cloningers biopsychosocial model for the young), family relationships and friends' criminal behavior relate to this. Furthermore, the extent to which crime differs depends on gender and residential area. The study was conducted on a selection of 1461 adolescents in 7th and 8th grade as a part of the LoRDIA project. The results describe a pronounced positive relationship between youngster's criminal behavior and the personality trait Novelty Seeking (i.e. the individual is impulsive, exploratory and sensational seeking). Furthermore, there was a negative correlation between crime and family cohesion and a positive correlation between crime and friends' criminal behavior, which suggests that good cohesion within the family seems to be a protective effect against crime while dealing with criminal friends increases the risk of criminal behavior. The study further showed that there are pronounced gender differences in youth patterns of crime. In addition to boys committing more crimes than girls, it appeared that the personality trait Novelty Seeking has not a generally statistically significant relationship with crime for boys living in a worse socioeconomic area. The study emphasizes that both individual characteristics and social ties are important for understanding the existence of juvenile delinquency.

Bakgrund: Varje år behöver 70 000–75 000 människor palliativ vård, varav de flesta har en cancersjukdom. Närstående har en viktig och central del i palliativ vård och kan påverka den drabbades mående innebär att lindra symtom och lidande där fokus inte ligger på att bota sjukdomen. Sjuksköterskan har en viktig roll att stötta och involvera närstående i kommunikationen.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med cancer i livets slutskede i hemmet.   Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultatartiklarna hade kvalitativ design och hämtades från CINAHL Complete och MEDLINE.   Resultat: Litteraturöversikten presenterades i tre teman och fem underteman. Det första temat innefattar att bli en vårdare, med undertemat ansvar att ständigt vara på vakt. Det andra temat innefattar känslor av vårdandet, med underteman stress och tiden nära döden. Det sista temat innefattar behov av stöd, med underteman stöd från familj och vänner, stöd från hälso-sjukvården.   Slutsats: Resultatet visade att närstående kände ett ansvar av att vårda sin anhörig, detta ansvar medförde bland annat att tunga beslut låg i deras händer angående anhörigas autonomi. Ansvaret bidrog även med negativa effekter både psykiskt och fysiskt i form av utmattning. Förberedelser inför döden visade sig vara en viktig del för närståendes mentala hälsa samt att stöd från familj, vänner och vårdpersonal framkom som betydelsefullt. / Background: Every year, 70 000–75 000 people need palliative care, most of them have cancer. Relatives have an important and central part in palliative care and can affect the victim's mood. Palliative care involves relieving symptoms and suffering where the focus is not on curing the disease. The nurse has an important role to support and involve relatives in the communication. Autonomy is seen as a difficult ethical dilemma in palliative care as the sufferer may have difficulty being self-determined in the final stages of life.   Aim: The purpose was to describe relatives' experiences of caring for a relative with cancer in the final stages of life at home.  Method: The chosen method was a literature review linked to Friberg. Ten scientific articles were included in the results. The articles were analyzed according to Friberg's method. The result articles had a qualitative design and were taken from CINAHL Complete and MEDLINE.   Results: The literature review was presented in three themes and five sub-themes. The first theme includes becoming a caregiver, with the sub-theme responsibility to be constantly on guard. The second theme includes emotions of care, with the sub-theme of stress, the time close to death. The last theme includes need for support, with the sub-theme support from family and friends, support from health care.   Conclusion: The results showed that close relatives felt a responsibility to care for their relatives, this responsibility meant, among other things, that heavy decisions were in their hands regarding the relatives' autonomy. The responsibility also contributed with negative effects both mentally and physically in the form of exhaustion. Preparations for death proved to be an important part of the mental health of close relatives and that support from family, friends and care staff emerged as meaningful.