• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Har familjen betydelse för välbefinnandet när det gäller intagna

Tholen, Lennart January 2011 (has links)
Denna studie ville ta reda på om intagna med partner eller barn harett bättre välbefinnande, jämfört med intagna utan partner eller barn.Andra syftet var att ta reda på om god kvalité i familjerelationernager ett förbättrat välbefinnande. Tidigare studier visar att socialt stödi förhållanden kan motverka stress, det kan hjälpa människor ochförbättra personens hälsa och välbefinnande. Ett tredje syfte var att tareda på om det finns ett samband mellan välbefinnandet och de trecopingstrategierna, problemlösning, informationssökning ochflyktbeteende. Tidigare undersökningar visar att copingstrategier ären skyddande faktor mot ohälsa och är relaterat till välbefinnandet.Studien baseras på en enkätundersökning, där 58 män på en slutenanstalt deltog. Resultat visade att det inte fanns signifikanta effekterpå välbefinnandet av partnerskap och föräldraskap, i de fall det fannsen god kvalité i familjerelationen uppnåddes ett förbättratvälbefinnande. Studien visade på ett signifikant resultat mellanvälbefinnandet och familjerelationer. Resultaten visade också attintagna som använde sig av problemlösning mådde bättre.Informationssökning hade en negativ inverkan på välbefinnandet,vilket var oväntat. Flyktbeteende hängde ihop med ett dåligtvälbefinnande, intagna som flydde från verkligheten mådde sämre,vilket var enligt förväntan.
2

“Min säkerhet kan hamna i fara och jag vill inte äventyra det” : En kvalitativ studie om kvinnliga kriminalvårdares upplevelse av säkerhet och bemötande

Nääf, Josefine, Pedersen, Linnéa January 1900 (has links)
Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning. Vi vill skapa en större förståelse för vilka situationer en kvinnlig vårdare kan komma att utsättas för. Den teoretiska utgångspunkten som denna uppsats har utgått ifrån är maktteori, dramaturgisk rollteori och genus. Genom att intervjua sex informanter både via mail och vid fysiska möten har vi fått fram material som tyder på att kvinnorna upplever säkerheten i vissa situationer som bristfällig och att bemötandet varierar beroende på intagen och kollega. Resultatet visar att kvinnornas upprätthållande av roll är viktig för att tydliggöra vem som har makten av vårdare och intagen. Slutligen visar vår uppsats att brister inom Kriminalvården existerar och bör förebyggas för att skapa en säkrare miljö.
3

Några fängelsepsykologers erfarenheter av och syn på fängelsepåföljd för personer med utvecklingsstörning

Rahm, Elisa, Turstedt, Anna January 2005 (has links)
<p>Sverige dömer idag personer med utvecklingsstörning till påföljden fängelse på samma grunder som gäller för andra lagöverträdare. Fram till 1992 kunde lagöverträdare med utvecklingsstörning dömas till placering på specialsjukhus men numera särbehandlas inte längre denna grupp. 1999 tillkallade regeringen en kommitté och gav dem i uppdrag att utreda frågor om ansvar och påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. Ett förslag som lades fram var en ny form för verkställighet av fängelse, slutet boende, för vissa funktionshindrade, däribland utvecklingsstörda. Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om hur fängelsevård ser ut för personer med utvecklingsstörning som vistas på slutna anstalter, med fokus på sociala och psykologiska aspekter. Studien hade en kvalitativ metod och belyste psykologers erfarenheter av och syn på fängelsepåföljd för personer med utvecklingsstörning. Tidigare forskning har visat att det finns vissa problem som berör intagna med utvecklingsstörning. Vår studie visade på liknande resultat. Psykologerna hade erfarenhet av intagna med intellektuella funktionsnedsättningar och ansåg att det fanns en viss problematik runt dessa personer. Diagnosen utvecklingsstörning var dock inget som psykologerna stött på hos de intagna och det verkade saknas fokus på den här typen av funktionshinder. Psykologerna var dock eniga om att det borde finnas en särskild vårdform för den här gruppen lagöverträdare.</p>
4

Några fängelsepsykologers erfarenheter av och syn på fängelsepåföljd för personer med utvecklingsstörning

Rahm, Elisa, Turstedt, Anna January 2005 (has links)
Sverige dömer idag personer med utvecklingsstörning till påföljden fängelse på samma grunder som gäller för andra lagöverträdare. Fram till 1992 kunde lagöverträdare med utvecklingsstörning dömas till placering på specialsjukhus men numera särbehandlas inte längre denna grupp. 1999 tillkallade regeringen en kommitté och gav dem i uppdrag att utreda frågor om ansvar och påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. Ett förslag som lades fram var en ny form för verkställighet av fängelse, slutet boende, för vissa funktionshindrade, däribland utvecklingsstörda. Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om hur fängelsevård ser ut för personer med utvecklingsstörning som vistas på slutna anstalter, med fokus på sociala och psykologiska aspekter. Studien hade en kvalitativ metod och belyste psykologers erfarenheter av och syn på fängelsepåföljd för personer med utvecklingsstörning. Tidigare forskning har visat att det finns vissa problem som berör intagna med utvecklingsstörning. Vår studie visade på liknande resultat. Psykologerna hade erfarenhet av intagna med intellektuella funktionsnedsättningar och ansåg att det fanns en viss problematik runt dessa personer. Diagnosen utvecklingsstörning var dock inget som psykologerna stött på hos de intagna och det verkade saknas fokus på den här typen av funktionshinder. Psykologerna var dock eniga om att det borde finnas en särskild vårdform för den här gruppen lagöverträdare.
5

Storläsare, biblioteksnovis eller kriminell? : Den läsande fången - En diskursanalys / Skilled reader, library novice or criminal? : The reading prisoner – A discourse analysis

Virgin, Rebecka January 2019 (has links)
The aim of this bachelor thesis was to examine the notion of the intern in relation to literature and reading, and what roll the prison library has had, through a discourse analysis of the library journal Biblioteksbladet from 1963 to 2018. The following research questions were addressed: What characterizes the discourses about the intern in relation to reading and the prison library? Which subject positions emerges regarding the intern in relation to reading and the prison library? What roll has the prison library had in creating the image of the reading prisoner? How has the discourses evolved in relation to reading and the prison library between 1963 and 2018? 41 articles were examined in which two discourses were found named as “Someone else’s choice” and “The intern’s choice”. Three subject positions were found; “The incompetent prisoner”, “The competent prisoner” and “The criminal prisoner with psychological difficulties”. The library’s roll has been to promote books, in the first discourse books that were perceived as good and in the second discourse books that the interns chose themselves. The library also had a part in creating and upholding the image of the intern as a criminal with psychological difficulties. The conclusion of this study is that discussions regarding the good literature have been and still are present although the attitudes towards this literature differs. The attitudes towards censorship also differs and has differed throughout history although someone else has always had a part in deciding what the intern should read. When an intern chose literature that did not confirm any prejudice that might have occurred in society, it was still considered to be a choice that originated from the identity of the intern as a criminal or someone with psychological difficulties.
6

Gruvberget – En anstalt där familjen kan läka En kvalitativ studie om anstalten Gruvbergets betydelse för intagna och deras familjer utifrån de intagnas perspektiv

Jysky, Matilda, Melin, Emelie January 2017 (has links)
Sammanfattning Gruvberget är en kriminalvårdsanstalt med naturnära omgivning och med ett fokus på samhörighet inom familjen. Anstalten är unik då intagna tillsammans med sina familjer kan få möjlighet att bo och leva där under två veckors tid. Studien syftar till att undersöka intagnas upplevelser av vilken betydelse deras vistelse på anstalten Gruvberget har haft för dem själva och deras familjer. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med intagna och före detta intagna som under sin verkställighet vistats på Gruvberget tillsammans med sina familjer. Studien vilar på en hermeneutisk ansats och studiens teoretiska utgångspunkter är det systemteoretiska perspektivet och resiliensperspektivet. Resultatet visar att en vistelse på Gruvberget kan leda till positiv förändring och utveckling för familjerelationerna och familjens samspel med varandra. Resultatet pekar vidare på att vistelsen kan föra familjerna närmare varandra och öka den intagnas känsla av delaktighet inom familjen. För att uppnå en positiv utveckling inom familjen har tiden på två veckor, Gruvbergets fysiska miljö och personalens förhållningssätt visat sig vara avgörande. Vistelsen tycks inbringa en känsla av ”hemma”, en känsla av ett ”normalt” familjeliv vilket ökar samhörigheten inom familjen. Att få chans att leva under mer ”normala” förhållanden med sina familjer har vidare visat sig fungera frigivningsförberedande för intagna. Studien fyller en kunskapslucka då ingen tidigare forskning är gjord om anstalten Gruvberget.
7

"Alla borde få en chans till..." : En kvalitativ studie om före detta intagnas upplevelser

Berton, Marie, Matteinen, Pauliina January 2018 (has links)
Syftet med denna studie var att få insikt i före detta intagnas upplevelse av sitt fängelsestraff samt sin återgång till det fria samhället. För att besvara studiens frågeställningar som lydde; hur påverkas individen av sitt fängelsestraff och hur har individen återanpassats i samhället efter fängelsevistelsen, delades resultatet upp i två avsnitt som rör tiden i fängelset och tiden efter fängelset. Urvalet bestod av sex män som har avtjänat ett fängelsestraff i Sverige, de var mellan 25-60 år. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att fängelsestraff påverkar individerna både psykiskt och fysiskt på ett negativt vis. Resultatet visar även att individens inre motivation är av stor vikt när det gäller återanpassning till samhället. För att återanpassning ska ske på ett tillfredsställande vis är det av vikt att samhällsstödet erbjuds i rätt tid. / This study aimed to get insight in former inmates’ experiences, about their imprisonment and their re-entry into the free society. To answer the aim, the following questions were formulated; how does imprisonment affect the individual and how has the individual re-entered the society after imprisonment. The studies result was divided in two larger themes that concerned the time in prison and the time after. The selection for the study was six men that have been imprisoned in Sweden; they were between 25-60 years. Data was collected through semistructured interviews. The results show that imprisonment affect the individual in a negative way, both physical and psychological. The results also show that individuals inner motivation is very important when they re-entry the society and social support needs to be available to the former inmates in the right time.

Page generated in 0.092 seconds