<p>Studiens syfte var att få en ökad förståelse för varför människor väljer att bli verksamma som familjehem samt att få en fördjupad kunskap om hur relationerna inom kärnfamiljen påverkas och förändras av att ett barn som de tidigare inte har någon kännedom om placeras hos dem. Studien var av kvalitativ karaktär och sex stycken familjehemsmödrar intervjuades. Under intervjuerna ställdes bland annat frågor om hur parrelationen mellan familjehemsföräldrarna förändrats, hur deras egna barn påverkats av uppdragen samt om hur familjehemmet upplevde kontakten med ett placerat barns egna föräldrar och släktingar. Intervjuerna analyserades utifrån tidigare forskning och med hjälp av två teorier, systemteori samt anknytningsteori. Resultaten visade att familjehemsföräldrar vanligtvis hade flera motiv till att vilja bli familjehem och att familjehemsuppdrag påverkar parrelationen mellan familjehemsföräldrarna på flera sätt, både positivt och negativt. Familjehemsföräldrarnas egna barn påverkas också av att deras föräldrar är familjehem eftersom de inte får lika mycket uppmärksamhet av föräldrarna längre samt att de måste anpassa sig till de nya uppfostringsmetoder som ett placerat barn kan kräva. Resultaten visade även att kontakten med ett placerat barns föräldrar i vissa fall påverkat familjehemmen och ibland även kärnfamiljen. Några föräldrar till placerade barn hade blivit som vänner till familjehemsföräldrarna medan en av familjehemsföräldrarnas dotter hade blivit hotad av ett placerat barns mamma. Delar av studiens resultat gick även att hitta i tidigare forskning kring ämnet.  <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

Studiens syfte var att få en ökad förståelse för varför människor väljer att bli verksamma som familjehem samt att få en fördjupad kunskap om hur relationerna inom kärnfamiljen påverkas och förändras av att ett barn som de tidigare inte har någon kännedom om placeras hos dem. Studien var av kvalitativ karaktär och sex stycken familjehemsmödrar intervjuades. Under intervjuerna ställdes bland annat frågor om hur parrelationen mellan familjehemsföräldrarna förändrats, hur deras egna barn påverkats av uppdragen samt om hur familjehemmet upplevde kontakten med ett placerat barns egna föräldrar och släktingar. Intervjuerna analyserades utifrån tidigare forskning och med hjälp av två teorier, systemteori samt anknytningsteori. Resultaten visade att familjehemsföräldrar vanligtvis hade flera motiv till att vilja bli familjehem och att familjehemsuppdrag påverkar parrelationen mellan familjehemsföräldrarna på flera sätt, både positivt och negativt. Familjehemsföräldrarnas egna barn påverkas också av att deras föräldrar är familjehem eftersom de inte får lika mycket uppmärksamhet av föräldrarna längre samt att de måste anpassa sig till de nya uppfostringsmetoder som ett placerat barn kan kräva. Resultaten visade även att kontakten med ett placerat barns föräldrar i vissa fall påverkat familjehemmen och ibland även kärnfamiljen. Några föräldrar till placerade barn hade blivit som vänner till familjehemsföräldrarna medan en av familjehemsföräldrarnas dotter hade blivit hotad av ett placerat barns mamma. Delar av studiens resultat gick även att hitta i tidigare forskning kring ämnet.

I denna uppsats sammanställs och granskas forskning som handlar om sexualitet och föräldraskap. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats är intersektionalitet med fokus på maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgår från heteronormativa föreställningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgår från heteronormativa och socialt konstruerade föreställningar om homosexualitet och föräldraskap. Även sociala konstruktioner om kvinnlighet och manlighet påverkar möjligheterna för homosexuella att adoptera. Möjligheterna som finns i teorin till att bli förälder, exempelvis genom insemination, internationella och nationella adoptioner samt surrogatmamma, stämmer inte överens med möjligheterna som finns i praktiken där det finns lagar och förordningar som försvårar processen.

No description available.

BAKGRUND: Barn leker familjeliv på olika sätt, ofta är det mamma-pappa-barn den så kallade kärnfamiljen. I dagens samhälle finns det även samkönade familjer. Med hjälp av forskning och relevant litteratur om familjerelationer har vi undersökt hur familjer levde förr samt hur familjekonstellationer har förändrats. Framförallt har vi fått ta del av barns tankar om familjerelationer.SYFTE: Att undersöka barns tankar kring familjerelationer med fokus på kärnfamilj och samkönad familj.METOD: I vår undersökning har vi använt kvalitativ metod. Vårt redskap är intervjuer både grupp och enskilda intervjuer, 20 barn på en förskola i västra Sverige blev intervjuade. Vi använde oss av en mobiltelefon för ljudupptagning.RESULTAT: Vårt resultat visar att det flesta barnen i vår studie anser att mamman är den viktigaste personen i familjen. Några barn ansåg att samkönad kärlek bara är på låtsas men vuxna av samma kön kan ändå ha barn och bo tillsammans men kan inte vara kära. / Program: Lärarutbildningen

I denna kvalitativa studie genomförs två gruppintervjuer av sammantaget sex personer i åldrarna 14-16 år, i Västerbotten, för att ta reda på hur flickor talar om begreppet “familj” och vilka faktorer som påverkar flickor i hur de talar om begreppet "familj". Millenniegenerationen beräknas frångå traditionella normer och är präglad av teknologins framväxt av sociala medier. Den traditionella kärnfamiljen har länge setts som ett ideal i samhället vilket också visar sig i socialtjänstens arbete, denna studie fokuserar på hur flickor idag ser på begreppet familj. Genom innehållsanalys av materialet skapas tre teman ”Modern familj”, ”Traditionella normer”, ”Det perfekta livet”. Resultatet visar att flickor kan antas prata om familj som något biologiskt och/eller socialt konstruerat. Det som främst påverkar hur intervjupersonerna talar kring begreppet “familj” är dels den egna familjen samt sociala medier, vilket kan förväntas vara representativt för målgruppen. Tydliga könsroller genomsyrar intervjupersonernas sätt att prata om familj. Denna studie visar att flickor kan tänkas ha ett öppet förhållningssätt kring olika typer av familjekonstellationer, samtidigt som traditionella värderingar kan reproduceras i praktiken. Vilket utifrån studiens resultat går att tolka som att normer kring kärnfamiljen kan styra flickor idag. Tidigare forskning visar på att människor i dagens moderna samhälle tycks längta tillbaka till det traditionella levnadssättet, vilket denna studies slutsatser styrker då det framgår att “kärnfamiljen” betraktas som ett ideal.

<p>Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.</p><p>Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att se vilka olika familjekonstellationer som finns i den svenska barnlitteraturen. Vi har tittat på utbudet och plockat ut några böcker som vi tyckte var mest intressanta för vår studie. Vi har riktat in oss på andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, kärnfamiljen återkommer dock hela tiden i vår studie genom litteratur, intervjuer och diskussion. Syftet är också att undersöka om barnlitteratur med olika familjekonstellationer används i förskolans pedagogiska arbete.</p><p>Vår studie är kvalitativ och bygger på litteratur, examensarbeten samt artiklar. Vi har också intervjuat sex förskollärare på olika förskolor, för att se hur de arbetar med de här frågorna. Vi har också läst och analyserat sju stycken barnböcker som vi tyckte var mest intressanta för detta examensarbete.</p><p>Resultatet visar att förskollärare sällan på ett medvetet sätt använder barnlitteratur för att uppmärksamma barn på att det finns olika familjekonstellationer. De böcker som de läser med andra familjekonstellationer än kärnfamiljen är oftast för att de är populära barnböcker (t.ex. Pippi och Alfons), och inte ett medvetet val för att visa att familjer kan se olika ut. Resultatet visar också att det har kommit en del böcker senaste åren som tar upp t.ex. regnbågsfamiljer eller barn med skilda föräldrar. Vi tycker dock att det borde finnas fler barnböcker än vad det gör idag som tar upp andra familjekonstellationer än kärnfamiljen.<em> </em></p>

Syftet med vårt examensarbete är att se vilka olika familjekonstellationer som finns i den svenska barnlitteraturen. Vi har tittat på utbudet och plockat ut några böcker som vi tyckte var mest intressanta för vår studie. Vi har riktat in oss på andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, kärnfamiljen återkommer dock hela tiden i vår studie genom litteratur, intervjuer och diskussion. Syftet är också att undersöka om barnlitteratur med olika familjekonstellationer används i förskolans pedagogiska arbete. Vår studie är kvalitativ och bygger på litteratur, examensarbeten samt artiklar. Vi har också intervjuat sex förskollärare på olika förskolor, för att se hur de arbetar med de här frågorna. Vi har också läst och analyserat sju stycken barnböcker som vi tyckte var mest intressanta för detta examensarbete. Resultatet visar att förskollärare sällan på ett medvetet sätt använder barnlitteratur för att uppmärksamma barn på att det finns olika familjekonstellationer. De böcker som de läser med andra familjekonstellationer än kärnfamiljen är oftast för att de är populära barnböcker (t.ex. Pippi och Alfons), och inte ett medvetet val för att visa att familjer kan se olika ut. Resultatet visar också att det har kommit en del böcker senaste åren som tar upp t.ex. regnbågsfamiljer eller barn med skilda föräldrar. Vi tycker dock att det borde finnas fler barnböcker än vad det gör idag som tar upp andra familjekonstellationer än kärnfamiljen.

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna. Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.