Denna studie handlar om hur olika föreställningar om manlighet och kvinnlighet framställs i läseböcker som används i skolan. Den bakomliggande teorin för denna studie är socialkonstruktivism samt Yvonne Hirdmans genussystem/genusordning med fokus på den dikotomiska uppdelningen av vad som anses vara manligt och kvinnligt. Syftet med studien är att bidra med en förståelse för hur manlighet och kvinnlighet kan framställas i läseböcker som används i grundskolans tidigare år. Den frågeställning som vägleder arbetet är: Vilka olika typer av karaktärer går att identifiera med hjälp av de egenskaper och beteenden som beskriver män/pojkar och kvinnor/flickor i läseböckerna? För att kunna genomföra denna studie och besvara den frågeställning vi ställt har kvalitativa samt komparativa analyser av text och bild i fyra stycken läseböcker som används i grundskolans tidigare år gjorts. Fem olika karaktärstyper kunde identifieras. Vi har valt att kalla dem Den vackra flickan/kvinnan (kvinnliga karaktärer som är omtänksamma, snälla och bryr sig om sitt utseende), Den aggressiva pojken/mannen (manliga karaktärer som är våldsamma, aggressiva och hotfulla), Det mångsidiga barnet (pojkar och flickor som visar på en kombination av manliga och kvinnliga egenskaper), Den mångsidiga vuxna (kvinnor och män som visar på en kombination av manliga och kvinnliga egenskaper) samt Den brytande karaktären (karaktärer som endast visar upp egenskaper från det motsatta könet).  Slutsatsen vi kunde dra var att böckerna visade upp en variation av hur manlighet och kvinnlighet framställs i läseböcker som används i grundskolans tidigare år.

<p>Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna. De tre mest framträdande genusdiskurser jag funnit vid textanalysen är Den duktiga flickan/Flickan som biroll, Flickan som objekt för pojkars kärlek och Pojken som huvudperson. Det faktum att flickor och pojkar i läseböckerna ofta positioneras i dessa diskurser resulterar i att läsebokstexterna i hög grad bidrar till att befästa och tradera rådande genusstereotyper. I båda läseböckerna förekommer dock även brott mot dessa stereotyper.</p>

Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna. De tre mest framträdande genusdiskurser jag funnit vid textanalysen är Den duktiga flickan/Flickan som biroll, Flickan som objekt för pojkars kärlek och Pojken som huvudperson. Det faktum att flickor och pojkar i läseböckerna ofta positioneras i dessa diskurser resulterar i att läsebokstexterna i hög grad bidrar till att befästa och tradera rådande genusstereotyper. I båda läseböckerna förekommer dock även brott mot dessa stereotyper.

Developing good reading skills is crucial for all pupils in school, and the reading book is a tool for achieving that. Pupils are entitled to good reading instruction, regardless of which reading level they are at, and regardless of the level of the reader they have been given. The aim of the study is to examine a particular teaching material and describe the differences that exist between a simpler and a more difficult variant of the same reader. The study is a textual analysis focused on the two readers for grade 2 from the material Diamantjakten (The Diamond Hunt). The study shows that the two books display great differences. Reading the simpler book involves a smaller amount of text, fewer descriptive expressions, and a smaller number of words, but it does make demands on the reader’s ability to read between the lines. Readers of the more difficult book encounter a more nuanced and vivid text, but are given few opportunities to draw their own conclusions about the text.

Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella porträtteringen av pojkar/män och flickor/kvinnor i en läsebokserie bestående av tre läseböcker. Läseboksserien används vid läsinlärning i svenska i grundskolans tidigare år och är utformad efter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de föreställningar om manligt och kvinnligt, såsom de förmedlas genom läseböckerna befäster eller bryter mot den rådande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag, där fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhällsområden män och kvinnor avbildas, vilka känslor och egenskaper män och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som används i porträtteringen av män och kvinnor. Studiens resultat är inte entydigt då de föreställningar om män och kvinnor som synliggörs i läseböckerna både kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befästa dem. Befästande av könsstereotyper ses främst i valet av yttre attribut, där flickor/kvinnor avbildas bärandes fler färger och accessoarer än pojkar/män. Brott mot genusordningen går att urskilja i vilka samhällsområden och kontexter karaktärerna avbildas, samt i användandet av känslouttryck och egenskaper i porträtteringen. Detta är extra tydligt hos läsebokseriens tre huvudkaraktärer vilket kan tolkas som att den finns en intention från författare och illustratör att motverka könsstereotyper.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur genus, etnicitet och social klass framställs i några av svenskämnets läseböcker i årskurs 3 genom en kvalitativ textanalys i både text och bilder som stöd. De böcker som analyseras i studien är Livet i Bokstavslandet, Nyckeln till skatten och Prima svenska 3 som alla är från olika förlag. Studien kommer att beröra begreppet intersektionalitet som här begränsas till genus, etnicitet och social klass vilka sammanfattas under de teoretiska utgångspunkterna. Frågorna studien grundas på för att få fram resultatet är:   Hur framställs kvinnor/flickor och män/pojkar i läseböckerna i termer av normbrytande och normbärande? Hur framställs etnicitet i läseböckerna?  Hur framställs kvinnor/flickor och män/pojkar avseende social klass i läseböckerna i svenska? I detta arbete användes en analysmodell där frågor utifrån de teoretiska utgångspunkterna vägledde analysen av läseböckerna. Resultatet för studien visar en relativt ensidig skildring av genus, klass och etnicitet. Karaktärerna i böckerna bekräftar mer eller mindre frekvent de genusnormer som finns, däremot syns en tendens till att huvudkaraktärerna är allt mer normbrytande än birollerna. Samtliga läseböcker utgår från ett västerländskt perspektiv, där traditioner, utseende och kultur reproducerar en västerländsk världsbild och värderingar. Andra perspektiv än västerländska synliggörs i form av karaktärernas utseende som förstärks på bilderna och bekräftas till stor del av deras namn. Klassperspektivet synliggör en övervägande homogen social klass där karaktärerna har liknande levnadsstilar men skiljer sig delvis åt med olika egenskaper som bidrar till olika kapital.

En läromedelsanalys har utförts av två läseböcker, Nyckeln till skatten (2013) och Den gåtfulla tavlan (2021) med fokus på hur inkluderande dessa är gällande fyra diskrimineringsgrunder, kön och genus, sexuella läggningar, etnicitet och funktionsnedsättning. I analysen undersöks även om det har skett någon utveckling inom dessa ämnen i relation till böckernas utgivningsår. Resultatet visade att böckerna är förvånansvärt lika med små procentuella skillnader rörande de fyra diskrimineringsgrunderna. Funktionsnedsättningar, sexuella läggningar och etnicitet var i minoritet och i vissa fall icke existerande i förhållande till alla presenterade karaktärer. Gällande kön och genus var kvinnorna i fokus men stereotypa män och kvinnor var av majoritet. Åldersspannet på åtta år mellan Den gåtfulla tavlan (2021) och Nyckeln till skatten (2013) angav ingen markant skillnad gällande inkludering av de fyra diskrimineringsgrunderna.

In school today pupils come in contact with all kinds of reading books. Education of Swedish reading development sometimes contain reading books organized at different levels of difficulty, with different amount of text. The purpose of the different difficulty levels is to give the less skilled readers an easier book and stronger readers a more difficult book. The purpose with this study is to find out if the book which is classified as more difficult, in reality is the most difficult and if the book which is considered to be easier really is. To find answers to these questions I will examine previous researcher’s theories on difficulty levels in reading books. This is tested in the analytical part by counting the proportion of nouns, compound nouns, main clauses and sub-clauses. The texts are analyzed using LIX-and-OVIX to find out the level of difficulty. The books examined in this study are two reading books aimed at pupils in second year of elementary school.

<p>Mitt syfte är att ta reda på hur det goda barnet konstrueras i läseböcker från tre olika perioder. Jag tittar även på hur det goda barnet konstruerades i relation till genus, familj, skola och samhälle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sätts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhälle. Sammantaget presenteras pojkar och män som norm, de är oftast huvudpersoner i berättelserna och får oftare en roll som aktiv i texterna, samtidigt som flickorna får komma in i texterna när någon behöver tröstas eller tas om hand.</p>