Developing good reading skills is crucial for all pupils in school, and the reading book is a tool for achieving that. Pupils are entitled to good reading instruction, regardless of which reading level they are at, and regardless of the level of the reader they have been given. The aim of the study is to examine a particular teaching material and describe the differences that exist between a simpler and a more difficult variant of the same reader. The study is a textual analysis focused on the two readers for grade 2 from the material Diamantjakten (The Diamond Hunt). The study shows that the two books display great differences. Reading the simpler book involves a smaller amount of text, fewer descriptive expressions, and a smaller number of words, but it does make demands on the reader’s ability to read between the lines. Readers of the more difficult book encounter a more nuanced and vivid text, but are given few opportunities to draw their own conclusions about the text.

Syftet med denna undersökning är att analysera det nivåbaserade läromedlet Den magiska kulan som är avsett för årskurs ett. Undersökningen bygger på en analys av progression mellan och inom de olika nivåerna och har fokus på läsbarhetsfaktorerna antal ord, meningar, långa ord samt rytm. Relationen mellan de olika läsbarhetsfaktorerna har också analyserats. Antal ord, meningar och långa ord beräknas genom läsbarhetformeln ”lix”. För att undersöka rytmen analyseras variation i meningslängd samt presenteras en hypotes om syntaktiska enheter. Resultatet visar att det sker en progression av läsbarhetsfaktorerna. Däremot visar resultatet att nivå A är mest lättläst utifrån textmängd och att nivå C är mest lättläst utifrån rytmen. Trots att rytmen är tydligast i nivå C betyder inte det att texter ur nivå C är mest lämpliga för en elev i sin tidiga läsutveckling. Resultatet visar även att läsbarhetsfaktorerna påverkar varandra. Undersökningen av hypotesen visar att de finns en viss korrelation mellan syntaktiska enheter och pauser i läsning. Däremot förekommer inte pauser mellan alla satser. Slutsatsen är att när lärare bedömer lämpliga läromedel, behöver de ta hänsyn till hur läsbarhetsfaktorer förhåller sig till elevernas läsutvecklingsnivå. För vidare forskning föreslås omprövning av läsbarhetsfaktorer i större omfattning eller en observationsstudie av elever där olika aspekter av denna undersökning står i centrum.