Syftet med studien är att undersöka hur tre olika nivåer av samma läsebok anpassas för att anses vara lättlästa och passa elever som befinner sig i nybörjarstadiet av sin läsning. Böckerna som analyseras är läseböcker för årskurs ett, uppdelade i tre olika nivåer och utgår från samma berättelse av titeln, Den magiska kulan. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, där vi använt oss av verktyget Sparv samt genomfört en semiotisk bildanalys. Vårt resultat visar att många värden skiljer sig mycket åt mellan de tre läseböckerna. Trots att alla böcker i vissa avseenden kan anses vara mycket lättlästa och därmed passa nybörjarläsare, har vi även under vår studie funnit vissa svårigheter med läseböckerna. De slutsatser vi drar utifrån resultatet är att de olika värdena skiljer sig åt mellan de tre olika läseböckerna. I ett avseende kan läsebok 1B anses vara mest svår för läsaren att ta till sig. Läsebok 1C följer ingen tydlig progression, likt de andra två läseböckerna, vilket kan bero på att den även är utformad för att vara en högläsningsbok. Elever som inte har goda minneskunskaper riskerar därmed att uppleva läseböckerna som tråkiga vid läsning hemma. Vidare drar vi slutsatsen att om läseböckerna inte granskas och/eller används oreflekterat av läraren kan det leda till att elever på en högre nivå inte utmanas och utvecklas.

Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur modaliteter samspelar i analoga läseböcker för årskurs två i svenskämnet samt hur dessa böcker kan utgöra didaktiska resurser i ett multimodalt arbete. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociosemiotiken samt ett designteoretiskt multimodalt perspektiv på lärande. De frågeställningar som studien grundar sig i är: Vilka modaliteter rymmer läseböckerna och hur ser samspelet ut mellan dessa modaliteter? Hur kan dessa läseböcker användas som didaktiska resurser i ett multimodalt arbetssätt?  För att samla in data genomfördes en kvalitativ textanalys av tre valda läseböcker. Textanalysen genomfördes med det analysverktyg som arbetats fram utifrån Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Analysverktyget innehåller fem analyskategorier som berör samspelet mellan textens olika delar samt hur böckerna är didaktiska resurser för multimodalt lärande. Gällande samspelet mellan modaliteterna har studien fokuserat på samspel mellan följande kategorier: verbal text och rubrik, verbal text och bild samt den visuella närheten mellan modaliteterna. Studiens resultat visar att böckerna innehåller många olika modaliteter såsom exempelvis bilder, fotografier, rubriker, brödtext, bildtext, kartor, symboler och pilar. Dessa olika modaliteter bygger på ett tydligt samspel mellan varandra. Rubrikerna ger oftast läsaren en indikation på vad kommande kapitel ska handla om och består av ett elevnära språk. Bilderna i böckerna samspelar med brödtexten i form av att de illustrerar innehållet i brödtexten, de tillför information till brödtexten eller att de är dekorativa. De didaktiska resurser som studien visar på är bildanalys, samspel mellan modaliteter, omvandling av modaliteter samt lärande i samspel med andra.

En kvantitativ och kvalitativ läsbarhetsanalys av ABC-klubbens nivåanpassade läseböcker för årskurs 2. Boken för årskurs 2 heter Diamantjakten och finns i tre läsnivåer, På väg, 2A och 2B. Uppsatsen undersöker de tre böckernas läsbarhetsindex för att ta reda på genomsnittlig meningslängd och andelen långa ord i kapitel 1, kapitel 10 och kapitel 24. Användningen av läsbarhetsindex syftar också till att ta reda på det olika kapitlens totala LIX-värde. En grundligare analys utförs också, och undersöker de tre läseböckernas språkliga struktur och bildernas samspel med texten i kapitel 1. Resultatet som framkom var att böckernas läsbarhetsindex visade, att även om textmängden hade en tydlig progression i alla tre böcker, följde inte den genomsnittliga meningslängden och andelen ord samma utvecklingsmönster. Den kvalitativa läsbarhetsanalysen visar att den största skillnaden mellan böckerna är textmängden.

Den tryckta läseboken har länge varit viktig för svenskämnet då den är det första läromedlet som elever möter när de börjar skolan. Den tryckta läroboken har haft en avgörande roll i skolan under en längre tid. Trots att skolan idag präglas av en mängd medier har de tryckta läromedlen behållit sin roll och används ofta som en grundpelare i undervisningen. Skolverket anser att undervisningen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv samt kvinnors och mäns lika värde. Syftet med litteraturstudien har varit att granska läromedelsanalyser och vetenskapliga artiklar angående läromedel i svenskämnet med inriktning på ett genusperspektiv. De frågeställningar som ställdes i arbetet handlade om andelen män och kvinnor i läromedlen, stereotypiska föreställningar om kvinnor och män i läromedlen samt i vilken utsträckning läromedlen överensstämmer med jämställdhetskraven i respektive läroplan. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en systematisk litteraturstudie där sökning och sammanställning gjordes utifrån bestämda kriterier. Resultatet visade att stereotyperna angående kvinnor och män diversifierades efter 1960-talet. Utifrån resultatet drogs en slutsats att samhällets normer gav stereotypiska föreställningar om könen och relationen dem emellan. De undersökta studierna kom fram till att män och kvinnor beskrivs olika i de undersökta läromedlen. Ytterligare en slutsats som drogs utifrån resultatet var att efter 1960-talet har samtliga läroplaner innehållit formuleringar om jämställdhet, det vill säga föreskrivit att skolan ska motverka stereotyper. Endast hälften av de undersökta läromedlen möter jämställdhetskraven i läroplanerna. Majoriteten av de undersökta studierna kom fram till att ett manligt perspektiv dominerar i läromedlen. Förändringarna i läromedlen visar att samhället är konstant föränderligt och vad som anses vara viktigt i skolan ändras utefter det. Läromedlen förändras emellertid inte alltid i samma takt som styrdokumentens skrivningar och kan än idag reflektera en tämligen stark ojämlikhet mellan könen. Min slutsats är att det inte går att garantera att skolans jämställdhetsmål uppfylls så länge den enskilda läraren ensam får besluta vilka läromedel som ska användas eller inte användas i undervisningen; här skulle ett större mått av granskning eller styrning behövas. / <p>Henny Kuc Söderberg</p>

Det svenska demokratiska samhället strävar ständigt mot att alla människor ska ha lika värde och rättigheter. I såväl lagar som skolans styrdokument framgår det att jämställdhet ska råda och att ingen ska diskrimineras på grund av sitt kön. Trots detta förmedlas normer och värden genom olika medier, däribland skolans läromedel, som elever möter dagligen. Läseböcker kan därmed förmedla synliga såväl som dolda budskap till eleverna. Syftet med studien är att undersöka hur genus och jämställdhet gestaltas i läseböcker som används i undervisningen i svenskämnet för årskurs 1-3, med avsikt att senare även kunna jämföra respektive läseboks innehåll i relation till dess samtida läroplan. Den teoretiska grund som används i studien är Hirdmans (2003) genusteori samt Nikolajevas (2017) schema för ”manliga” respektive ”kvinnliga” egenskaper. I vår analys av läseböcker används ideologikritisk analys som metod för att kunna analysera läseböckernas såväl framskrivna som dolda värderingar. De tre läseböckerna som analyseras är Djurspanarna (Norlin &amp; Södergren 2001), Nyckeln till skatten (Wänblad &amp; Nygård 2013) och Den gåtfulla tavlan (Genar &amp; Sjölin 2021). Studiens resultat visar att läseböckerna över tid blir allt mer jämställda och fria från könsstereotyper. Även om det i den nyaste läseboken finns några exempel på stereotyper är utvecklingen från den äldsta läseboken stor. Läroplanerna följer även samma utveckling, från Lpo 94 (Utbildningsdepartementet 1994) till Lgr 11 (Skolverket 2011) och Lgr 22 (Skolverket 2022) har det skett en stor utveckling när det kommer till jämställdhets- och genusperspektivet. När läseböckernas innehåll sätts i relation till dess samtida läroplan kan slutsatsen dras att ingen läsebok helt förhåller sig till det som framgår i läroplanen, men att läseböckerna kronologiskt förhåller sig mer och mer till läroplanernas innehåll.

I dagens skola används läromedel dagligen. De läromedel som används blir på ett sätt elever- nas verklighet eftersom texter av olika slag formar vårt sätt att tänka och agera. När den stat- liga förhandsgranskningen av läromedel upphörde i början av 1990-talet blev det skolornas ansvar att kvalitetssäkra läromedlen, något som många lärare har uppgett att de inte har tid med. Statliga utredningar under 2000-talet har visat på brister i läromedel avseende hur väl de lever upp till läroplanens värdegrund samt på ett underskott av kvinnliga representanter. Syf- tet med det här examensarbetet i svenska var att bidra med kunskap om hur genuskonstruktion har förändrats över tid i svenska läseböcker. Därav analyserades fem olika läromedel från 1970-talet och fram till 2010-talet avsedda för grundskolans tidiga år. Till min hjälp har jag använt mig av Yvonne Hirdmans genusteori, Lena Kårelands resonemang om genusordning och Elisabeth Öhrns kunskapsöversikt om förändrade könsmönster i skolan. I analysen fram- kommer att samtliga läseböcker visar på skillnader mellan kvinnor och män inom olika områ- den. Det tyder på att genusfrågor i skolan fortfarande är aktuella. / Today in school, teaching materials are used daily. The teaching materials used become, in a way, the pupils' reality because texts of various kinds shape our way of thinking and acting. When the government preview of teaching materials ceased in the early 1990s, it became the schools' responsibility to ensure the quality of teaching materials, something that many te- achers have stated that they do not have the time for. Government studies during the 2000s have shown shortcomings in teaching materials regarding how well they live up to the cur- riculum's moral values and on a deficit of female representatives. The purpose of this thesis in Swedish was to contribute knowledge about how gender construction has changed over time in Swedish textbooks. Hence, five different textbooks were analyzed from the 1970s until the 2010s intended for the early years of compulsory school. To my help, I have used Yvonne Hirdman’s theory about gender, Lena Kåreland's reasoning about gender order and Elisabeth Öhrn's research overview about changing gender patterns in school. The analysis reveals that every textbook shows differences between women and men in different areas. This indicates that gender questions in school are still relevant.

In primary school reading-books in Swedish language is something that students come across early in school and have done ever since the 1800s. After World War II there have been major changes in society. 1962 there was a school reform where the school turned into a nine-year system of compulsory education. That is why it is interesting to see what reading books contain with regard to notions of children, family and class and how the developments have been from the 1950s until the present time. This study aims to analyze and compare the different aspects of how notions of children, family and class are produced in the reading books for primary school for pupils in third grade, between 1950 and 2009. The research questions were: What are the notions of children, family and class in the reading-books? What differences/similarities exist in the reading books from the 1950s to the  recent decades? What could be the reason? I have chosen to apply qualitative text analysis originating in idea analysis. Because my focus was based on an attempt to track, analyse and compare the concepts, perceptions and representations of the reading books for third grade. My results shows that the children portrayed in the books from 1950-1965 are well mannered. And their relationships with the adults are strong and they learn from their parents, grandparents and relatives. The study also shows that the children portrayed in the reading books from 1976 and forward, make their own choices and play more major roles in the stories. The results show that the nuclear family is seen as an ideal. The study also shows that there are children in the book from 2009 who are experiencing economic inequalities in the form of clothes and other belongings. Overall, in the books i think that the middle class shows strongest but the markers seen in the stories are relatively vague to be seen in the stories.

Primary school in Sweden has an important task to counteract traditional gender patterns and promote equality. The purpose of this study is to investigate how three fiction books portray girls and women as well as boys and men. The three chosen books are Rodrick regerar Dagbok för alla mina fans (2009), Glasbarnen (2012) and Det är jag som är Mickan (2015). This thesis will review whether the books were compatible with the national curriculum for Swedish school for the grade 1-9. To support our investigation, we have used Hirdman’s gender theory as a framework. Hirdman’s gender theory concerns the intersection of the gender and the hierarchy where the male is displayed as the norm. The study was executed with a qualitative text analysis. The results show that only two of the three chosen books correspond to the current curriculum requirements of counteracting traditional gender patterns. The third book promotes rather than counteracts traditional gender patterns as it still assigns more traditional characteristics and actions to boys, men, girls and women depending on gender. These results are evidence of and suggest that it is important to review the material we use for educational purposes because there are books that describe boys and girls in an unfair behavior, therefore this requires discussing the norms that is conveyed in the students’ fiction books.

This paper presents how the students’ motivation for reading pleasure is caught in school. It is also about how the teachers choose which kind of reading materials they use in the education to give the students the best possible conditions for a lifelong reading pleasure. What motivates the students in the primary school to read, not just because they must, but also by their own free will? Through my work, I put previous research on reading interest, motivation and self-confidence against what pupils in grade 3 consider the education in reading give them. The pupils’ experiences about whether they can influence the content in their educational material also effects how well motivated they are to assimilate the ability in reading. My survey is based om questionnaires for pupils in grade 3 and active Swedish teachers in the same year, the reading motivation and the choice of materials were studied, but also how much access to other books they have. A great access to books favors reading enthusiasm, both at school and at home. But it takes more than books to make students motivated to enjoy reading. / Den här uppsatsen handlar om hur elevernas motivation till nöjesläsning väcks inom skolan. Den handlar även om hur lärarna väljer vilken typ av läsläror de använder sig av i undervisningen för att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt för en livslång läslust. Vad motiverar eleverna på lågstadiet till att läsa, inte enbart för att de måste utan även av egen fri vilja? Genom mitt arbete ställer jag tidigare forskning kring läsintresse, motivation och självförtroende mot vad elever i årskurs 3 anser om undervisningen i svenska. Elevernas upplevelser kring huruvida de kan påverka undervisningens innehåll spelar även den in på hur pass motiverade de är att tillgodogöra sig förmågan i läsning. Min undersökning utgår ifrån enkätundersökningar till elever i årskurs 3 samt verksamma svenska lärare i samma årskurs studerades läsmotivationen och valet av material, men även tillgång till andra böcker. En stor tillgång till böcker gynnar läslusten, både i skolan och i hemmen. Men det krävs mer än böcker för att göra elever motiverade till nöjesläsning.

Societies are surrounded by unaware attitudes and views about what is masculine and what is feminine and this can contribute to people being raced differently. Boys and girls are shaped to think and act in different ways from an early age because of their gender. According to the curriculum in the Swedish school system, the school has an important task to prevent such perceptions young people have about sex and gender. Reading books are still a central source where students gather information in the Swedish school. Therefore, I find it interesting to examine how gender is produced in three Swedish reading books from three different periods (1950s, 1970s and 2000s) to see what similarities and differences there are between the texts and the study has been based on three questions: How are men/boys and women/girls described in the reading books based on their characteristics, interests and pursuits? How much space in the texts are represented by men/boys and by women/girls? What masculinities and femininities can be found in the texts and which ones are the most desirable? I have used a text analysis in my research to analyse the three reading books and based my theory on that gender is a social construction. My results show that the three reading books produce male and female structures based on the fact that men and women, boys and girls are opposites and are kept apart by qualities, pursuits and interests. Notions of what is masculine and feminine are also reflected in the texts by constructions of hegemonic masculinity and emphasized femininity. Further constructions concerning gender in the reading books are that men and boys have more space than women and girls and also that the personalities of men and boys grow at the expense of women and girls.