Emotionsreglering är ett närmast transdiagnostiskt fenomen med relevans för såväl individ- som parrelaterade problembilder. Kopplingar till relationsnöjdhet har tidigare gjorts via observationsstudier på parnivå eller självskattningsstudier på individnivå. Studiens huvudsyfte var att undersöka om mellanmänskliga skattningsskalor för emotionsreglering kan förklara varians i pars relationsnöjdhet utöver den varians som förklaras av en intrapersonell skattningsskala för emotionell dysreglering. Som ett andra syfte översattes och undersöktes två skattningsskalor med potentiell relevans för mellanmänsklig emotionsreglering. I studien fyllde ett urval av vuxna par (n = 110) i självskattningsformulär över internet. För att kunna undersöka både egen (aktörens) och partnerns emotionsreglerings inverkan på aktörens relationsnöjdhet användes en actor-partner interdependence model (APIM). En första modell bestående av intrapersonell emotionsreglering visades förklara 19.7% av variansen i relationsnöjdhet, en andra modell som också inkluderade mellanmänskliga mått visade signifikant bättre model-fit och större variansförklaring (64.6%). Effekter på relationsnöjdhet i den andra modellen kom ifrån tre aktörskattade mått och ett partnerskattat mått. Adekvat intern konsistens fanns för delskalorna för inre affektförbättrande, yttre affektförbättrande, inre affektförsämrande, yttre affektförsämrande, stoppbeteenden och negativ eskalering, men inte för undfallenhet. Affektförbättrande delskalor och stoppbeteenden visade inga samband med intrapersonell dysreglering. Fortsatta undersökningar krävs för att uttala sig om eventuell kausal inverkan på relationsnöjdhet och för att kunna etablera de översatta skalornas validitet och reliabilitet.

Studien handlar om reciprocitet i parförhållanden. Den teoretiska grunden hämtas från anknytningsteorin, equity-teorin och sociala utbytesteorin. Studiens syfte är att undersöka hur reciprocitet hänger samman med ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest samt hur ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest korrelerar sinsemellan. Deltagarna (n = 97), 15 män och 82 kvinnor, rekryterades via Internet, där de fick besvara en enkät, sammansatt av tre skalor som mätte konstrukten: reciprocitet, relationsrelaterad ångest samt ovillkorlig självacceptans. Korrelationsanalyser visar en positiv korrelation mellan relationsrelaterad ångest och underläge i utbytet i parförhållanden samt en negativ korrelation mellan relationsrelaterad ångest och ovillkorlig självacceptans. Ovillkorlig självacceptans korrelerar mot förväntningar inte med reciprocitet. Istället finns en tendens till att ovillkorlig självacceptans hänger samman med underläge i utbytet i parförhållanden. Studiens resultat visar att det finns ett samband mellan relationsrelaterad ångest, ovillkorlig självacceptans och individens upplevelse av ifall utbytet i parrelationen är reciprokt eller inte.

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur heterosexuella par med Youtube som plattform framställer par- och familjerelationer samt att studera hur deras kommunikation förhåller sig till rådande genusnormer för mäns och kvinnors samtalsstil. Metoden är induktiv och inleddes med transkription av sex videoklipp av två olika upphovsmakarpar, Jocke och Jonna samt Gustav och Johanna. Det transkriberade materialet analyserades kvalitativt med hjälp av diskursanalytiska verktyg och med utgångspunkt i genusteori. Kommunikationen hos de två studerade paren är på många sätt genusstereotypiskt, men det finns gränsöverskridande beteenden. Till exempel talar männen mycket om relationer och känslor, vilket generellt tillhör den kvinnliga samtalsnormen. Det är tydligt hos Jocke och Jonna att kvinnan är ansvarig för familjeplanering och mannen för trygghet, försörjning och tak över huvudet. Makten över det sexuella området ligger hos männen i paren och de använder båda sin kroppsstyrka som symbol för makt och manlighet. Studien har ett didaktiskt perspektiv och diskuterar hur elever i undervisningen kan tränas i att förstå och möta mediefenomen i vuxenvärlden.

Studiens syfte är att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jämställdhet och makt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn på jämställdhet samt vad de anser påverkar jämställdhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar främst jämställdhetsbegreppet till förhållandet mellan kvinnor och män, men använder det också för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhållanden. Jämställdhet kan utifrån kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jämställdhet. Det visar sig att några av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som är jämställdhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det är lättare att leva jämställt tillsammans med en person av samma biologiska kön. Det blir genom studien tydligt att biologiskt kön anses vara den variabel som har störst inverkan på vår maktposition i samhället samt i parförhållanden och att maskulinitet och överordning främst kopplas till den biologiska manskroppen medan feminitet och underordning kopplas till den biologiska kvinnan. Konstruktion av maskulinitet samt feminitet ses inte som lika relevant för maktförhållanden i ett samkönat förhållande som i ett olikkönat. Informanterna lyfter också fram andra strukturella maktordningar som de menar påverkar jämställdhet i samkönade parförhållanden liksom parförhållandet som institution. / Equality and same sex relationships. Five young women’s thoughts about equality and power in lesbian relationships.