Emotionsreglering är ett närmast transdiagnostiskt fenomen med relevans för såväl individ- som parrelaterade problembilder. Kopplingar till relationsnöjdhet har tidigare gjorts via observationsstudier på parnivå eller självskattningsstudier på individnivå. Studiens huvudsyfte var att undersöka om mellanmänskliga skattningsskalor för emotionsreglering kan förklara varians i pars relationsnöjdhet utöver den varians som förklaras av en intrapersonell skattningsskala för emotionell dysreglering. Som ett andra syfte översattes och undersöktes två skattningsskalor med potentiell relevans för mellanmänsklig emotionsreglering. I studien fyllde ett urval av vuxna par (n = 110) i självskattningsformulär över internet. För att kunna undersöka både egen (aktörens) och partnerns emotionsreglerings inverkan på aktörens relationsnöjdhet användes en actor-partner interdependence model (APIM). En första modell bestående av intrapersonell emotionsreglering visades förklara 19.7% av variansen i relationsnöjdhet, en andra modell som också inkluderade mellanmänskliga mått visade signifikant bättre model-fit och större variansförklaring (64.6%). Effekter på relationsnöjdhet i den andra modellen kom ifrån tre aktörskattade mått och ett partnerskattat mått. Adekvat intern konsistens fanns för delskalorna för inre affektförbättrande, yttre affektförbättrande, inre affektförsämrande, yttre affektförsämrande, stoppbeteenden och negativ eskalering, men inte för undfallenhet. Affektförbättrande delskalor och stoppbeteenden visade inga samband med intrapersonell dysreglering. Fortsatta undersökningar krävs för att uttala sig om eventuell kausal inverkan på relationsnöjdhet och för att kunna etablera de översatta skalornas validitet och reliabilitet.

Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan depressionssymtom och svårigheter i partnerrelationer. Forskning visar att deltagare efter parterapi har en ökad grad av relationsnöjdhet och en lägre grad av depressionssymtom. Uppsatsen genomfördes inom DANA-projektet (IKBT vid antenatal depression) och syftet var att analysera hur relationsnöjdhet hänger ihop med behandlingsutfall, följsamhet i behandling samt vilja att arbeta med relationer i behandling. Syftet var även att analysera vilka sociodemografiska och kliniska faktorer hos gravida med depression som har ett samband med relationsnöjdhet. I resultatet framkom inget signifikant samband mellan relationsnöjdhet och behandlingsutfall, följsamhet eller val att arbeta med relationer i behandlingen. I resultatet framkom ett signifikant samband mellan högre relationsnöjdhet och högre ekonomi, högre relationsnöjdhet och högre graviditetsönskan, samt högre relationsnöjdhet och lägre grad av depressionssymtom. För att kunna dra säkrare slutsatser över hur relationsnöjdhet och större fokus på relationer påverkar behandlingsutfall vid depressionsbehandling, behövs fortsatt forskning. Fortsatt forskning behövs även för att undersöka bakomliggande faktorer och hur dessa påverkar paret och deras mående. / Previous research shows a connection between symptoms of depression and difficulties in partner-relations. It also shows that the participants relationship satisfaction increased after couples-therapy and that their symptoms of depression decreased. This thesis was conducted in the DANA-project (ICBT during antenatal depression) and the intention was to examine the effect of relationship satisfaction on treatment outcome, adherence, and motivation to work with relationships in treatment. The intention was also to analyze the connection between relationship satisfaction and sociodemographic and clinical factors during pregnancy. The result presented no significant connection between relationship satisfaction and treatment outcome, adherence, or motivation to work with relationships in treatment. Furthermore, the result presented a significant connection between higher relationship satisfaction and higher economic status, higher relationship satisfaction and higher pregnancy desire and higher relationship satisfaction and lower symptoms of depression. Further research is needed to examine how more focus on relations in treatment and relationship satisfaction effects treatment outcome. Further research is also needed to examine underlying factors and how these effect the couple and their well-being.