BAKGRUND: Det kan vara överväldigande att bli diagnostiserad med och leva med en kronisk sjukdom. För många ungdomar påverkas vardagen mycket och innebär även familjen påverkas. Diabetes typ 1 är en allvarlig sjukdom som kräver regelbundna blodsocker-kontroller, insulinadministrering flera gånger dagligen och särskild kost och regelbunden motion. Compliance är en term som används för att beskriva hur väl en patient följer behandlingsrekommendation samt råd vilket är särskilt utmanande för ungdomar. SYFTE: Syftet med studien var att beskriva vilka aspekter som påverkar compliance hos ungdomar med diabetes typ 1. METOD: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. RESULTAT: Efter granskning och analys av de valda artiklarna presenterades två huvudkategorier: Aspekter som minskar compliance och Aspekter som ökar compliance. Huvudkategorierna har tre underkategorier var. SLUTSATS: Som ungdom, med diagnosen diabetes typ 1, finns det flera aspekter som påverkar compliance. Behandlingen är komplex samt består av flera delar vilket är särskilt utmanande för ungdomar som genomgår en utvecklingsfas. Denna allmänna litteraturstudie visar på att familjen har störst påverkan på ungdomars compliance samt utgör en central och viktig roll i sina barns liv.

Forskning har visat att Motiverande samtal, Motivational interviewing (MI), främjar delaktighet, följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling och positiva livsstilsförändringar hos patienter. Inom den psykiatriska sluten–och öppenvården samt beroendevården möter sjuksköterskor patienter med allvarliga psykiatriska sjukdomar samt beroendesjukdomar såsom alkoholberoende. Forskning visar att följsamheten till ordinerad behandling är generellt låg vilket ofta leder till en försämring och återinläggning inom slutenvården. Gemensamt för många av dessa personer är att de är i behov av positiva livsstilsförändringar och bland annat i behov av att sjuksköterskor motiverar patienterna att följa ordinerad läkemedelsbehandling. Syftet var att undersöka betydelsen av MI vid psykisk sjukdom samt vid drogberoende för att möjliggöra en positiv livsstilsförändring. En litteraturstudie valdes som metod för att sammanställa befintlig forskning kring det valda problemområdet. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna Cinahl och PsycINFO. Sexton vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att MI hade betydelse i att förbättra följsamheten till behandling och förhöjde motivationen bland patienterna till att göra positiva livsstilsförändringar inom beroendevården samt inom psykiatrin. MI hade positiv effekt vid rökavvänjning, missbruksproblematik och vid följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling. Slutsatsen var att MI enskilt eller kombinerad med andra behandlingsmetoder kan användas av sjuksköterskor inom den psykiatriska- och beroendesjukvården för att möjliggöra en positiv livsstilsförändring bland patienterna.

Bakgrund: Thorax- och bukoperationer utförs under generell anestesi. En minskning av FRC och utveckling av atelektaser kan ses som följd av anestesibehandlingen. Fysioterapeutisk andningsgymnastik är en del av den postoperativa vården för att förebygga och minska komplikationer. Vanligt förekommande metoder för att förbättra respirationen och minska komplikationsrisken är tidig mobilisering, djupandningsövningar och djupandningsträning mot motstånd på utandningen, PEP. Följsamhet till en ordinerad behandling är av högsta vikt för att det önskvärda resultatet ska uppnås. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av vad som påverkar deras följsamhet till postoperativ behandling med PEP. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer. Fem patienter som fått PEP ordinerat efter operationen inkluderades i studien. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Preoperativ information, Måendet efter operationen, Tankar om PEP, Stöd till att andningsträna och Effekter av PEP. Slutsats: Med ett beteendemedicinskt perspektiv går det att se hur utfallsförväntningar, self-efficacy, kompetens, autonomi och tillhörighet har påverkat deltagarnas följsamhet till andningsträning.

Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande och orsakar stort lidande. Multimodal rehabilitering (MMR) är en behandlingsmetod som erbjuds patienter med komplexa rehabiliteringsbehov. Behandlingsföljsamhet definieras hur väl patientens beteende överensstämmer med de rekommendationer patienten kommit överens med sin vårdgivare och har betydelse för behandlingsresultatet. Lite är känt idag om prognostiska faktorer för behandlingsföljsamheten vid MMR. Identifiering av hinder som kan förklara varför patienter inte slutför behandling är därför viktigt för att kunna optimera behandlingseffekterna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för att inte fullfölja ett MMR 2 program hos patienter med komplex långvarig smärta. Metod: Projektet var en prospektiv kohortstudie. Studiepopulation var patienter mellan 18– 67 år med långvarig smärta, som påbörjade ett MMR program mellan 2009–2016, registrerade i det Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). Trettiosex variabler fanns tillgängliga, utfallsmåttet var fullfölja eller ej fullfölja MMR. För att identifiera variabler med störst betydelse för behandlingsföljsamhet skapades regressionsmodeller med logistisk regression. Modellens diskriminativa förmåga testades och goodness of fit bedömdes. Resultat: De tre viktigaste faktorerna som ökade odds för att inte slutföra MMR 2 var patienter med hög smärtintensitet, patienter i yngre ålderskategori och låg motivation. Modellens diskriminativa förmåga var undermålig, goodness of fit var inte signifikant. Slutsats: Modellen kan inte predicera utfall för enskilda individer men ger informationen om vilka faktorer som historiskt har varit viktiga. På sikt kan identifiering av faktorer som försämrar följsamheten bidra till att anpassa MMR program och därmed skapa bättre förutsättningar så att flera patienter fullföljer rehabiliteringen. / Background: Prolonged pain is common and causes great suffering. Multimodal rehabilitation (MMR) is a treatment method that is offered to patients with complex rehabilitation needs. Treatment adherence is defined how well the patient's behavior is consistent with the recommendations the patient has agreed with his / her health care provider and is of importance for the treatment outcome. Little is known today about prognostic factors for treatment adherence at MMR. Identification of obstacles that can explain why patients do not complete treatment is therefore important in order to be able to optimize the treatment effects. Purpose: To investigate which factors were important for the prognosis to not completing MMR 2 treatment in patients with complex long-term pain. Method: The project was a prospective cohort study. Study population were patients aged 18–67 years with long-term pain who started an MMR 2 program between 2009–2016, registered in the National Register for Pain Rehabilitation (NRS). Thirty-six variables were available, the outcome measure was to complete or not complete MMR. To identify variables with the greatest importance for treatment adherence, regression models were created with logistic regression. The model's discriminatory ability was tested, and goodness of fit was assessed Results: The three most important factors that increased odds of not completing MMR were high MPI-PI, patients in the younger age category and low motivation. The model's discriminatory ability was substandard, goodness of fit was not significant. Conclusion: The model cannot predict outcomes on individual level but provides information on which factors historically have been important. In the long term, identification of factors that impair adherence can contribute to adapting MMR programs and thereby create better conditions so that several patients complete the rehabilitation.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom är en kronisk tarmsjukdom som ofta drabbar unga patienter och som ofta kräver livslång behandling. Vid avbrott av behandling drabbas patienten ofta av skov som kan vara svårbehandlade. På sikt kan obehandlad inflammatorisk tarmsjukdom leda till kolorektalcancer. Syfte: Syftet var att belysa patientens erfarenhet och behov av stöd och information vid inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg, (2017) har genomförts. Artiklarna söktes fram via databaserna; PubMed, Cinahl complete och Academic Search Complete. Litteraturöversikten grundar sig på åtta vårdvetenskapliga studier, varav fyra utfördes med mixad metod, tre med kvalitativ metod och en med kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två teman och fem underteman som framkom i analysen av studierna; Det första temat var Information till patient med IBD, med tre underteman; Informationens innehåll till patient med IBD, Hur läkemedlsinformation kan ges till patient med IBD och Behov av utbildning för sjuksköterskor för att tillmötesgå patientens behov av information. Det andra temat var Relation mellan sjuksköterska och patient med tillhörande underteman; Patientens behov av att ha en relation med sin sjuksköterska och Patientens behov av en relation med sjuksköterska från barn till vuxenvård. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning samt utifrån Travelbees omvårdnads teori. Det fanns stöd för att patienten har ett behov av information och en relation med sjuksköterska. / Background: Inflammatory bowel disease is a chronic intestinal disease that often requires a lifelong treatment. With the occurrence of an interruption the patient may be stricken by episodes that is difficult to treat. Eventually an untreated inflammatory bowel disease could evolve to colorectal cancer. Aim: The aim was to describe the patient’s experiences and its need for support and information regarding the inflammatory bowel disease. Method:A literature review according to Friberg, (2017) have been carried through. The literature review is established on eight scientifically studies, which out of four was carried on with mixed methods, three with a quality method and one on quantitative method. The articles were provided via the data platforms; PubMed, Cinahl Complete and Academic Search Complete. Results: The result is presented under two major themes and five sub themes. First theme being: Information of disease and treatment with three sub themes; Content of information for a patient with IBD, how information about treatement is given to a patient with IBD and the need of education to nurses to fulfill the patient’s need of information and the second theme being: relationship between nurse and the patient and two sub themes being; The patient’s need of a good relation to its nurse and the patient’s need of a good relationship with the nurse from child to adult care. Discussion: The result has been discussed towards prior studies a to wards prior studies a towards Travelbees theory in care taking. There is support for believing that the patient needs information and a good relation towards the nurse.

Introduktion: Tidigare forskning visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till följsamhet vid läkemedelsbehandling av psykisk sjukdom, både möjligheter och svårigheter. En viktig uppgift som psykiatrisjuksköterskan har i mötet med patienter som lider av psykisk sjukdom är att psykiatrisjuksköterskan ska motivera patienten till att ta emot rekommenderad läkemedelsbehandling. Det är av värde att göra en översikt gällande aktuell forskning kring omvårdnadsmetoder och åtgärder som kan vidtas av psykiatrisjuksköterskan för att motivera patienter med psykisk sjukdom till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka hur sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kan motivera personer med psykisk sjukdom till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Metod: Metoden för detta examensarbete var litteraturöversikt bestående av 21 vetenskapliga artiklar, varav 14 kvantitativa, 5 kvalitativa och två med mixad metod. Vid litteratursökningenanvändes databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: Analysen av data resulterade i fyra kategorier (figur 3) vilket beskriver hur en sjuksköterska inom psykiatrisk vård kan motivera patienter med psykisk sjukdom tillföljsamhet vid läkemedelsbehandling. Dom fyra kategorierna blev: Den terapeutiska relationen och stöd från anhöriga vid följsamhet till läkemedelsbehandling, Psykoedukation för följsamhet till läkemedelsbehandling, Följsamhetsterapi för läkemedelsbehandling och Andra interventioner för att motivera till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Slutsats: Det finns flera olika omvårdnadsinterventioner som specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan använda sig av för att motivera patienten att ta emot läkemedel och följa rekommenderad läkemedelsbehandling. Dessa omvårdnadsinterventioner överensstämmer med Roys anpassningsteori där Roy beskriver sjuksköterskans roll i patientens anpassningsförmåga och hur sjuksköterskan hjälper individer att hitta strategier för att hantera olika situationer samt ger individer möjligheter och stöd om behovet finns / Introduction: Previous research has shown that there are several different factors that contributes to adherence to drug treatment of mental illness, both opportunities and difficulties. An important task that the psychiatric nurse has in the meeting with patients suffering from mental illness is that the psychiatric nurse should motivate the patient to accept recommended drug treatment. It is of value to make an overview of current research on the different methods and measures that can be used by the psychiatric nurse to motivate patients with mental illness to adherence to drug treatment. Aim: The aim of this study is to investigate on how nurses in psychiatric care can motivate people with mental illness to adherence to drug treatment. Method: The method for this thesis was a literature review consisting of 21 scientific articles, of which 14 quantitative, 5 Qualitative and two with mixed method. The databases Pubmed and CINAHL were used in the literature search. Results: The analysis of the data resulted in four categories (figure 3), which describes how a nurse in psychiatric care can motivate patients with mental illness to adherence to drug treatment. The four categories were: The therapeutic relationship and support from relatives to motivate adherence to drugtreatment, Psychoeducation for adherence to drug treatment, Adherence therapy for drug treatment and Other interventions to motivate adherence to drug treatment. Conclusion: There are several different nursing interventions that the specialist nurse in psychiatric care can use to motivate a patient to receive medication and follow recommended drug treatment. These nursing interventions are consistent with Roy's adaptation theory where Roy describes the nurse's role in the patient's adaptation capability and how the nurse helps individuals find strategies to handle different situations and gives individuals opportunities and support if needed.

Antenatal depression (depression under graviditeten) drabbar 10–20% av gravida och innebär risker för både den gravida och barnet. Forskning visar att internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) tycks vara effektivt jämfört med sedvanlig mödravård. Uppsatsen var en sambands- och prediktionsstudie som genomfördes inom den randomiserade DANA-studien för IKBT vid antenatal depression. En inomgruppsdesign med upprepade mätningar tillämpades där 40 kvinnor med antenatal depression deltog. Syftet var att undersöka (a) patientnöjdhet med bedömningssamtalet i relation till behandlingsföljsamhet, avhopp och minskning av depressionssymtom under IKBTbehandlingen, samt (b) jämföra förändring i depressionssymtom mot två tidigare studier. Resultatet visade att en högre patientnöjdhet med bedömningssamtalet signifikant predicerade en mindre minskning av depressionssymtom mellan screening och förmätning. Inga signifikanta samband hittades mellan patientnöjdhet med bedömningssamtalet och behandlingsföljsamhet eller avhopp. Slutsatser bör dras med stor försiktighet utifrån metodologiska begränsningar. Resultatet visade även att depressionssymtom jämfört med förmätningen signifikant minskade från andra veckomätningen i behandlingen till och med eftermätningen vecka tio. Detta bekräftade tidigare studiers resultat. Framtida randomiserade prövningar kan ge underlag till utvecklingen av bedömningssamtal och IKBT mot antenatal depression. / Antenatal depression (depression during pregnancy) affects 10–20% of pregnant women and involves risks for both the pregnant woman and the child. Research shows that internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) seems to be effective compared to conventional maternity care. The thesis was a correlational predictive study that was conducted within the randomized DANAstudy for ICBT during antenatal depression. An in-group design with repeated measurements was applied in which 40 women with antenatal depression participated. The purpose was to examine (a) patient-satisfaction with the assessment interview in relation to adherence, dropouts and remissionof depressive symptoms during ICBT treatment, and (b) compare changes in depressive symptoms against two previous studies. The result showed that a higher patient-satisfaction with the assessment interview significantly predicted a lesser reduction of depressive symptoms between screening and pre-measurement. No significant correlations were found between patient-satisfaction with the assessment interview and treatment adherence or dropouts. Conclusions should be drawn with great caution based on methodological limitations. The result also showed that depressive symptoms compared with the pre-measurement decreased significantly from the second weekly measurement in the treatment until the post-measurement week ten. This confirmed the results of previous studies. Future randomized trials may provide a basis for the development of assessment interviews and ICBT for antenatal depression.

Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan depressionssymtom och svårigheter i partnerrelationer. Forskning visar att deltagare efter parterapi har en ökad grad av relationsnöjdhet och en lägre grad av depressionssymtom. Uppsatsen genomfördes inom DANA-projektet (IKBT vid antenatal depression) och syftet var att analysera hur relationsnöjdhet hänger ihop med behandlingsutfall, följsamhet i behandling samt vilja att arbeta med relationer i behandling. Syftet var även att analysera vilka sociodemografiska och kliniska faktorer hos gravida med depression som har ett samband med relationsnöjdhet. I resultatet framkom inget signifikant samband mellan relationsnöjdhet och behandlingsutfall, följsamhet eller val att arbeta med relationer i behandlingen. I resultatet framkom ett signifikant samband mellan högre relationsnöjdhet och högre ekonomi, högre relationsnöjdhet och högre graviditetsönskan, samt högre relationsnöjdhet och lägre grad av depressionssymtom. För att kunna dra säkrare slutsatser över hur relationsnöjdhet och större fokus på relationer påverkar behandlingsutfall vid depressionsbehandling, behövs fortsatt forskning. Fortsatt forskning behövs även för att undersöka bakomliggande faktorer och hur dessa påverkar paret och deras mående. / Previous research shows a connection between symptoms of depression and difficulties in partner-relations. It also shows that the participants relationship satisfaction increased after couples-therapy and that their symptoms of depression decreased. This thesis was conducted in the DANA-project (ICBT during antenatal depression) and the intention was to examine the effect of relationship satisfaction on treatment outcome, adherence, and motivation to work with relationships in treatment. The intention was also to analyze the connection between relationship satisfaction and sociodemographic and clinical factors during pregnancy. The result presented no significant connection between relationship satisfaction and treatment outcome, adherence, or motivation to work with relationships in treatment. Furthermore, the result presented a significant connection between higher relationship satisfaction and higher economic status, higher relationship satisfaction and higher pregnancy desire and higher relationship satisfaction and lower symptoms of depression. Further research is needed to examine how more focus on relations in treatment and relationship satisfaction effects treatment outcome. Further research is also needed to examine underlying factors and how these effect the couple and their well-being.