Modeindustrin är en stor miljöbov som genererar utsläpp från fabriker, långa transporter och från en påtaglig överkonsumtion. I ett modesamhälle med trender i fokus kommer behovet av nyproducerade plagg alltid att finnas kvar. Men cirkulära affärsstrategier, såsom olika typer av delningsekonomier, kommer att spela en avgörande roll för modebranschens framtidaöverlevnad. Om ett plagg används under tre gånger så lång tid som de används idag kan det minska plaggets klimatavtryck med hela 65%, vilket påvisar vikten av cirkulära strategier, där konceptet hyrkläder är en av dessa. Denna studie syftar att kartlägga vilka sociodemografiska faktorer som påverkarkonsumenters hållbara attityd samt viljan att hyra kläder. Vidare undersöks sambandet mellankonsumenters hållbara attityd samt dennes vilja att hyra kläder och ingå i delningsekonomi. Detta för att komma närmare lösningen på problemet om vem den potentiella hyrkunden är och bana väg för företags anpassning av hyrkonceptet. För att besvara frågeställningarna har data samlats in via en kvantitativ online-enkät där en sluten grupp på Facebook fått besvarafrågor kring deras sociodemografiska status, attityd till miljö och hållbarhet samt frågor om benägenheten att hyra. Svaren har sedan sammanställts och ligger till grund förhypotesprövningar som genomförs. Resultatet av studien påvisar inga samband mellan sociodemografiska faktorer gällande varken hållbar attityd eller viljan att hyra kläder med undantag för svag korrelation mellangeografisk plats och viljan att hyra kläder. Däremot visas ett samband mellan konsumenters hållbar attityd och deras vilja att hyra. / The fashion industry has a big impact on our environment and generates emissions from transports, factories, and a significant overconsumption. Studies show that by extending the life of a garment three times longer than its average lifetime today, its climate impact can be reduced by 65%. For this reason, circular business models have grown in importance since they can have a major positive impact on our challenge to decrease our emissions. One answer to this is sharing economy and collaborative fashion consumption, which aims to lengthen the life of a product and ensure a more frequent use. Previous studies have identified both drivers and barriers for consumers to take part in collaborative fashion consumption but not yet described the customer who rents. In this study, attention is therefore paid to collaborative fashion consumption and the customer who wishes to take part. The purpose of this study is to investigate the impact of socio-demographic factors on the consumer's attitude to environmental sustainability and on the willingness to rent clothes. Further, the study aims to investigate whether there is a connection between an environmentally sustainable attitude and the willingness to rent clothes. Data were collected via a quantitative online survey where members in a closed group on Facebook were able to answer questions about their socio-demographic status, attitude to sustainability as well as questions about the propensity to rent. The results of the study show no correlations between socio-demographic factors regarding neither environmentally sustainable attitude nor the willingness to rent clothes. However, a connection is shown between geographic location and willingness to rent as well as between consumers' environmentally sustainable attitude and their willingness to rent. This study is written in Swedish.

Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan depressionssymtom och svårigheter i partnerrelationer. Forskning visar att deltagare efter parterapi har en ökad grad av relationsnöjdhet och en lägre grad av depressionssymtom. Uppsatsen genomfördes inom DANA-projektet (IKBT vid antenatal depression) och syftet var att analysera hur relationsnöjdhet hänger ihop med behandlingsutfall, följsamhet i behandling samt vilja att arbeta med relationer i behandling. Syftet var även att analysera vilka sociodemografiska och kliniska faktorer hos gravida med depression som har ett samband med relationsnöjdhet. I resultatet framkom inget signifikant samband mellan relationsnöjdhet och behandlingsutfall, följsamhet eller val att arbeta med relationer i behandlingen. I resultatet framkom ett signifikant samband mellan högre relationsnöjdhet och högre ekonomi, högre relationsnöjdhet och högre graviditetsönskan, samt högre relationsnöjdhet och lägre grad av depressionssymtom. För att kunna dra säkrare slutsatser över hur relationsnöjdhet och större fokus på relationer påverkar behandlingsutfall vid depressionsbehandling, behövs fortsatt forskning. Fortsatt forskning behövs även för att undersöka bakomliggande faktorer och hur dessa påverkar paret och deras mående. / Previous research shows a connection between symptoms of depression and difficulties in partner-relations. It also shows that the participants relationship satisfaction increased after couples-therapy and that their symptoms of depression decreased. This thesis was conducted in the DANA-project (ICBT during antenatal depression) and the intention was to examine the effect of relationship satisfaction on treatment outcome, adherence, and motivation to work with relationships in treatment. The intention was also to analyze the connection between relationship satisfaction and sociodemographic and clinical factors during pregnancy. The result presented no significant connection between relationship satisfaction and treatment outcome, adherence, or motivation to work with relationships in treatment. Furthermore, the result presented a significant connection between higher relationship satisfaction and higher economic status, higher relationship satisfaction and higher pregnancy desire and higher relationship satisfaction and lower symptoms of depression. Further research is needed to examine how more focus on relations in treatment and relationship satisfaction effects treatment outcome. Further research is also needed to examine underlying factors and how these effect the couple and their well-being.