Introduktion: Majoriteten av dödsfall sker på sjukhus och antal människor som är i behov av palliativ vård förväntas öka. Närstående spelar en viktig roll i den palliativa vården och det är därför viktigt att veta hur de upplever vården. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård på sjukhus. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats enligt Polit och Beck (2017) i nio steg. Artiklar söktes fram i databasen CINAHL, tolv artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod användes till studiens resultat. Huvudresultat: Fem kategorier identifierades till resultatet. Dessa kategorier var: Omvårdnad, Delaktighet, Bemötande, Kommunikation och Stöd. Slutsats: Generellt upplevde närstående att patienten erhöll god palliativ vård på sjukhus. Det framgick att en del närstående hade ett behov av att vara delaktiga i omvårdnaden av patienten och de flesta ville vara delaktiga i beslutsfattandet. Närstående upplevde att vårdpersonalens bemötande och kommunikation varierade. Närståendes behov av stöd och att bli informerade framgick tydligt i studien.

<p>Vikten av att som närstående uppleva stöd och hjälp av distriktssköterskan beskrevs vara mycket positivt både för den närstående och av den sjuke, vilket också krävde nya kunskaper inom området. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet av en familjemedlem. <strong>Metod: </strong>Studien är en litteraturstudie och utförandet har varit att följa de nio stegen enligt Polit och Becks tillvägagångssätt för genomförandet av litteraturstudie. Utifrån nyckelord identifierades sökord som kombinerades vid sökning i databaserna Academic Search Elite, PubMed och CINAHL. Materialet analyserades genom traditionell innehållsanalys.<strong> Resultat: </strong>Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: välbefinnande, relationen till den döende, en förändrad livssituation samt den palliativa vården. Resultatet visar att närståendes uppfattningar har ett brett spektrum. Social isolering uppfattas då all tid får läggas på hemmets sysslor istället för på socialt umgänge och andra fritidsaktiviteter. Då makt- och hjälplöshet upplevs leder det till att närstående och den döende grälar med varandra. Det uppfattas som betydelsefullt när personalen har tid att ägna sig åt den närstående och den döende. <strong>Slutsats: </strong>Resultatet visar att hur den närstående mår har betydelse, då en familjemedlem vårdas palliativt i hemmet. Resultatet kan användas som en kunskapskälla för distriktssköterskan i dennes kontakt och möten med närstående.<strong></strong></p> / <p>The sense of support and help from the district nurse was described as a positive impact both from the next of kin and the sick person which also demanded new knowledge about the subject area. <strong>Aim: </strong>The aim was to illuminate next of kin´s experiences at palliative care in the home of a family member. <strong>Method: </strong>The study is a literature review and the performing was to follow the nine steps according to Polit and Beck’s procedure to achieve a literature review. On the basis of the keywords, words were identified and combined for search in the databases: Academic Search Elite, PubMed and CINAHL. The material was analysed according to traditional content analysis. <strong>Result: </strong>The result bases on twelve scientific articles and the analysis results in four main categories: wellbeing, the relation to the dying person, a changed life situation and the palliative care. The result shows that the next of kin’s apprehensions have a wide spectrum. Feelings of social isolation perceive when all tasks in the home have to be taken care of instead of social interactions and other leisure activities. The power- and helplessness experiences will lead to quarrelling between next of kin’s and the dying person. It feels important when the staff has time to spend with the next of kin and the dying person. <strong>Conclusion: </strong>The result shows that the next of kin’s feelings of content have a meaning, when a family member receives palliative home care. Hence can the result be used as a source of knowledge when the district nurse encounters next of kin’s.</p>

Vikten av att som närstående uppleva stöd och hjälp av distriktssköterskan beskrevs vara mycket positivt både för den närstående och av den sjuke, vilket också krävde nya kunskaper inom området. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet av en familjemedlem. Metod: Studien är en litteraturstudie och utförandet har varit att följa de nio stegen enligt Polit och Becks tillvägagångssätt för genomförandet av litteraturstudie. Utifrån nyckelord identifierades sökord som kombinerades vid sökning i databaserna Academic Search Elite, PubMed och CINAHL. Materialet analyserades genom traditionell innehållsanalys. Resultat: Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: välbefinnande, relationen till den döende, en förändrad livssituation samt den palliativa vården. Resultatet visar att närståendes uppfattningar har ett brett spektrum. Social isolering uppfattas då all tid får läggas på hemmets sysslor istället för på socialt umgänge och andra fritidsaktiviteter. Då makt- och hjälplöshet upplevs leder det till att närstående och den döende grälar med varandra. Det uppfattas som betydelsefullt när personalen har tid att ägna sig åt den närstående och den döende. Slutsats: Resultatet visar att hur den närstående mår har betydelse, då en familjemedlem vårdas palliativt i hemmet. Resultatet kan användas som en kunskapskälla för distriktssköterskan i dennes kontakt och möten med närstående. / The sense of support and help from the district nurse was described as a positive impact both from the next of kin and the sick person which also demanded new knowledge about the subject area. Aim: The aim was to illuminate next of kin´s experiences at palliative care in the home of a family member. Method: The study is a literature review and the performing was to follow the nine steps according to Polit and Beck’s procedure to achieve a literature review. On the basis of the keywords, words were identified and combined for search in the databases: Academic Search Elite, PubMed and CINAHL. The material was analysed according to traditional content analysis. Result: The result bases on twelve scientific articles and the analysis results in four main categories: wellbeing, the relation to the dying person, a changed life situation and the palliative care. The result shows that the next of kin’s apprehensions have a wide spectrum. Feelings of social isolation perceive when all tasks in the home have to be taken care of instead of social interactions and other leisure activities. The power- and helplessness experiences will lead to quarrelling between next of kin’s and the dying person. It feels important when the staff has time to spend with the next of kin and the dying person. Conclusion: The result shows that the next of kin’s feelings of content have a meaning, when a family member receives palliative home care. Hence can the result be used as a source of knowledge when the district nurse encounters next of kin’s.

Syftet med denna studie var att se om en strukturerad vårdform vid livets slut såsom Liverpool Care Pathway for the dying, LCP, har någon inverkan på omvårdnaden av de palliativa patienterna jämfört med ordinarie palliativ vård samt att beskriva vårdpersonalens upplevelser av LCP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlag inhämtades genom sökning av veteskapliga artiklar i databaser samt att artiklar söktes manuellt på Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklar har även sökts från referenser på andra artiklar direkt på titeln och vid sökningarna användes sökorden både enskilt och i kombination varvid 10 artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att efter införandet av LCP förbättrades dokumentationen, patienterna hade inte onödiga livsförlängande behandlingar. Symtomen i form av smärta, oro/ångest och slemproduktion var mindre, samt att kommunikationen mellan vårdpersonal, närstående och patient förbättrades. Sjuksköterskorna upplevde att tiden för dokumentation förkortades och mer tid kunde läggas på patienterna, sjuksköterskor ansåg också att den gamla rutinmässiga behandlingen och omvårdnaden förbättrades. LCP dokumenten gjorde även att anhöriga kunde följa omvårdnaden vilket gjorde dem tryggare i vad som skedde med deras närstående och vad som hände i vården runt denne.

Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 människor i Sverige och 60 % av dem beräknas behöva palliativ vård. De flesta lider av undernäring i form av anorexi och kakexi eller biverkningar av strålning och kemoterapi som är en gemensam orsak till aptitförlust eller aptitlöshet vilket orsakas av olika symtom. Dessa problem kan orsaka ett lidande. Genom personcentrerad vård och kompetenta sjuksköterskor med specialistutbildning kan patientens livskvalitet höjas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur palliativa patienter upplever sin aptitförlust. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Resultat: Studien visade att patienter med aptitförlust har en stor önskan om att bli hörda och att sjuksköterskan ska finnas där för att lyssna på dem. Upplevelser som önskan att överleva, skuldkänslor, förlust av kontroll på olika nivåer och relationer som är konfliktladdade påverkade patienters aptit negativt. Upplevelser och aptit har ett stort inflytande på livskvaliteten. Slutsats: Att arbeta efter personcentrerad vård kopplad till KASAM kan vara en lösning för att kunna öka patientens livskvalitet i samband med ökat matintag. Webbaserad utbildning som DUNÄT kan vara en stor hjälp till att öka förståelse för nutritionens vikt. Kollegial utbildning kan vara till hjälp för att öka medvetenhet om möjliga problem. En noggrann omvårdnadsanamnes gör det möjligt att rätt åtgärd kan inledas. Medvetenheten om att patienten är en unik person med unika upplevelser kan göra stor skillnad för alla inblandade.

Bakgrund: Palliativ vård innebär ett holistiskt förhållningssätt där målet är att lindra lidandet och främja bästa möjliga livskvalité vid en obotlig sjukdom. Palliativ vård och vård i livets slutskede bedrivs inom alla vårdformer. Det är därför viktigt att även grundutbildade sjuksköterskor har kunskap om palliativ omvårdnad. I både personcentrerad vård och palliativ vård är närstående en viktig del och deras kunskap och behov behöver uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser i det palliativa vårdandets slutskede på en sjukvårdsinrättning. Metod: En förenklad systematisk litteraturöversikt baserad på tolv empiriska studier med kvalitativ ansats. Resultat: Fyra kategorier framkom som påverkade närståendes upplevelser, Kommunikationens betydelse i livets slutskede, Vård utifrån ett holistiskt perspektiv, Fysisk närvaro, en meningsfull uppgift och Sjukvårdens roll i livets slutskede. Positiva upplevelser relaterade till lyhörd och tillmötesgående personal där närstående inkluderades och sågs. Omvårdnadens kvalité och miljön var faktorer som påverkade värdigheten likaså otydlig kommunikation. Konklusion: God kommunikation och ett personcentrerat förhållningssätt ligger till grund för en god palliativ vård. Omvårdnaden kan inte enbart utföras utifrån standardiserade rutiner utan behöver anpassas efter individ och behov.

Bakgrund: Vård i livets slutskede utgör den avslutande delen av palliativ vård. Patienter som lider av obotlig, livshotande sjukdom och befinner sig i livets slutskede behöver en holistisk och personcentrerad vård. Omvårdnad är en sjuksköterskans kompetensområde. Det är ett komplext uppdrag att samordna teamarbetet och ge personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt på 12 originalartiklar från PubMed och CINAHL analyserades enligt Fridbergs (2022) metodbeskrivning för litteraturöversikt med hjälp av sökorden:” nurse”,” nurses”,” terminal care”,” end of life”, “terminal”,”experience”,” perspective”,” perception”. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman. Första temat ”Sjuksköterskors positiva och negativa erfarenheter”, där sjuksköterskor beskrev komplexiteten i sina egna personliga erfarenheter och upplevelser av att ta hand om patienter i livets slutskede. Andra temat ”Sjuksköterskan i det patientnära arbetet” beskriver sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård och arbete med närstående, samt erfarenheter av döendeprocessen och de etiska aspekterna av vård i livets slutskede. Det sista temat berör ”Erfarenheter av faktorer relaterade till organisationen”, där sjuksköterskor beskrev hur teamarbete och organisationen påverkar förutsättningarna för god vård. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede medför många fysiska och emotionella utmaningar för sjuksköterskor, som möter komplexa etiska situationer och existentiella frågor. För att kunna närvara vid patientens lidande samtidigt ge holistisk och personcentrerad vård behöver sjuksköterskor kompetensutveckling och stöd från teamet och organisationen. Det är avgörande för ett professionellt förhållningssätt och för den personliga mentala hälsan att kunna hantera sina egna känslor och upplevelser relaterade till döendeprocessen. / Background End-of-life care constitutes the final part of palliative care. Patients suffering from incurable, life-threatening diseases and are in the final stages of life require holistic and person-centered care. Patient care is within the nurse’s scope of competence. Coordinating team efforts to provide person-centered care is a complex task. Aim To describe nurses’ experiences of caring for adult patients at the end of life Method A literature review of 12 original articles from the PubMed and CINAHL Analyzed following Fridberg's (2022) recommendations for literature review. Keywords: “nurse”, “nurses”, “terminal care”, “end of life”, “terminal”, “experience”, “perspective”, “perception”. Results The literature review resulted in three themes. The first theme: “Nurses” positive and negative experiences”, where nurses described the complexity of their own personal experiences and encounters in caring for patients at the end of life. The second theme: “The nurse in near - patient care” describes nurses’ experiences of person-centered care and working with family members, as well as experiences of the dying process and the ethical aspects of end-of-life care. The final theme addresses “Experiences of organization-related factors”, where nurses described how teamwork and organization affect the conditions for good care. Conclusions Caring for patients in the final stages of life entails many physical and emotional challenges for nurses, who encounter complex ethical situations and existential questions. To be present for the patient’s suffering while providing holistic and person-centered care, nurses need competence development and support from their team and organization. It is crucial for a professional approach and for personal mental well-being to be able to manage one's own emotions and experiences related to the process of dying.

<p>Den palliativa vårdens mål är att uppnå en god och fridfull död. En god död har dock visat sig vara en individuell och varierande upplevelse varför patienten själv måste få möjlighet att uttala sig om sin förestående död. Forskning har framhållit att det finns olika uppfattningar om vad en god död innebär, utifrån patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa kunskap om uppfattningar om en god död, för att kunna förbättra omvårdnaden i en palliativ kontext. Föreliggande litteraturstudie baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det finns gemensamma uppfattningar om en god död, men även olikheter som är betydelsefulla ur ett omvårdnadsperspektiv. En god död kan sammanfattas som symptomkontroll, självbestämmande, sociala relationer, självbild, syntes och samtycke. Främst var det samtal kring den existentiella dimensionen som saknades av patienterna, och de närstående önskade mer information om döendeprocessen för att kunna förbereda sig inför sin närståendes död. Palliativ vårdfilosofi syftar till att ge patienterna en helhetsvård där befrämjande av livskvalitet står i fokus, trots att döden är nära förestående. Helhetsvård var också den inriktning som framkom som den viktigaste uppfattningen om en god död ur vårdpersonalens synvinkel. En god död inom en palliativ kontext är ett forskningsområde som behöver undersökas mer, framförallt gällande de olika uppfattningar som framkommit om en god död ur olika perspektiv.</p> / <p>The palliative care aims to achieve a good and peaceful death. A good death has proven to be an unique and varied experience why the patient should have an opportunity to comment on his impending death. Research has pointed out that there are different perceptions of what a good death means, from the patients’, relatives’ and nursing staff perspectives. The purpose of this study was therefore to elucidate knowledge about perceptions of a good death, in order to improve nursing care in a palliative context. This literature review is based on 15 scientific articles. The results showed that there are common perceptions of a good death, but also differences that are important from a nursing perspective. A good death can be summarized as symptom control, autonomy, social relationships, self image, synthesis and consent. Foremost it was conversation about the existential dimension, which was missing from the patients’ perspective. From the relatives’ perspective it was more desirable with information about the dying process in order to prepare for their relatives’ death. Palliative care philosophy aims to give the patients a holistic approach, where the promotion of quality of life is the focus, despite the fact that death is imminent. Holistic care was also the approach which emerged as the main idea of a good death from the nursing staff perspective. A good death in a palliative context is a research area that needs to be investigated further, especially concerning to the different views obtained about a good death from different perspectives.</p>

Den palliativa vårdens mål är att uppnå en god och fridfull död. En god död har dock visat sig vara en individuell och varierande upplevelse varför patienten själv måste få möjlighet att uttala sig om sin förestående död. Forskning har framhållit att det finns olika uppfattningar om vad en god död innebär, utifrån patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa kunskap om uppfattningar om en god död, för att kunna förbättra omvårdnaden i en palliativ kontext. Föreliggande litteraturstudie baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det finns gemensamma uppfattningar om en god död, men även olikheter som är betydelsefulla ur ett omvårdnadsperspektiv. En god död kan sammanfattas som symptomkontroll, självbestämmande, sociala relationer, självbild, syntes och samtycke. Främst var det samtal kring den existentiella dimensionen som saknades av patienterna, och de närstående önskade mer information om döendeprocessen för att kunna förbereda sig inför sin närståendes död. Palliativ vårdfilosofi syftar till att ge patienterna en helhetsvård där befrämjande av livskvalitet står i fokus, trots att döden är nära förestående. Helhetsvård var också den inriktning som framkom som den viktigaste uppfattningen om en god död ur vårdpersonalens synvinkel. En god död inom en palliativ kontext är ett forskningsområde som behöver undersökas mer, framförallt gällande de olika uppfattningar som framkommit om en god död ur olika perspektiv. / The palliative care aims to achieve a good and peaceful death. A good death has proven to be an unique and varied experience why the patient should have an opportunity to comment on his impending death. Research has pointed out that there are different perceptions of what a good death means, from the patients’, relatives’ and nursing staff perspectives. The purpose of this study was therefore to elucidate knowledge about perceptions of a good death, in order to improve nursing care in a palliative context. This literature review is based on 15 scientific articles. The results showed that there are common perceptions of a good death, but also differences that are important from a nursing perspective. A good death can be summarized as symptom control, autonomy, social relationships, self image, synthesis and consent. Foremost it was conversation about the existential dimension, which was missing from the patients’ perspective. From the relatives’ perspective it was more desirable with information about the dying process in order to prepare for their relatives’ death. Palliative care philosophy aims to give the patients a holistic approach, where the promotion of quality of life is the focus, despite the fact that death is imminent. Holistic care was also the approach which emerged as the main idea of a good death from the nursing staff perspective. A good death in a palliative context is a research area that needs to be investigated further, especially concerning to the different views obtained about a good death from different perspectives.

Bakgrund: Varje år behöver 70 000–75 000 människor palliativ vård, varav de flesta har en cancersjukdom. Närstående har en viktig och central del i palliativ vård och kan påverka den drabbades mående innebär att lindra symtom och lidande där fokus inte ligger på att bota sjukdomen. Sjuksköterskan har en viktig roll att stötta och involvera närstående i kommunikationen.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med cancer i livets slutskede i hemmet.   Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultatartiklarna hade kvalitativ design och hämtades från CINAHL Complete och MEDLINE.   Resultat: Litteraturöversikten presenterades i tre teman och fem underteman. Det första temat innefattar att bli en vårdare, med undertemat ansvar att ständigt vara på vakt. Det andra temat innefattar känslor av vårdandet, med underteman stress och tiden nära döden. Det sista temat innefattar behov av stöd, med underteman stöd från familj och vänner, stöd från hälso-sjukvården.   Slutsats: Resultatet visade att närstående kände ett ansvar av att vårda sin anhörig, detta ansvar medförde bland annat att tunga beslut låg i deras händer angående anhörigas autonomi. Ansvaret bidrog även med negativa effekter både psykiskt och fysiskt i form av utmattning. Förberedelser inför döden visade sig vara en viktig del för närståendes mentala hälsa samt att stöd från familj, vänner och vårdpersonal framkom som betydelsefullt. / Background: Every year, 70 000–75 000 people need palliative care, most of them have cancer. Relatives have an important and central part in palliative care and can affect the victim's mood. Palliative care involves relieving symptoms and suffering where the focus is not on curing the disease. The nurse has an important role to support and involve relatives in the communication. Autonomy is seen as a difficult ethical dilemma in palliative care as the sufferer may have difficulty being self-determined in the final stages of life.   Aim: The purpose was to describe relatives' experiences of caring for a relative with cancer in the final stages of life at home.  Method: The chosen method was a literature review linked to Friberg. Ten scientific articles were included in the results. The articles were analyzed according to Friberg's method. The result articles had a qualitative design and were taken from CINAHL Complete and MEDLINE.   Results: The literature review was presented in three themes and five sub-themes. The first theme includes becoming a caregiver, with the sub-theme responsibility to be constantly on guard. The second theme includes emotions of care, with the sub-theme of stress, the time close to death. The last theme includes need for support, with the sub-theme support from family and friends, support from health care.   Conclusion: The results showed that close relatives felt a responsibility to care for their relatives, this responsibility meant, among other things, that heavy decisions were in their hands regarding the relatives' autonomy. The responsibility also contributed with negative effects both mentally and physically in the form of exhaustion. Preparations for death proved to be an important part of the mental health of close relatives and that support from family, friends and care staff emerged as meaningful.