Att ett barn vårdas palliativt är en svår och komplex situation för barnets föräldrar. Föräldrarna kan känna sig hjälplösa samtidigt som de tar stor del i barnets vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt barn palliativt. Elva artiklar valdes ut som sedan analyserades. I resultatet framkommer fyra olika teman: att fungera som förälder och familj efter det tuffa beskedet, att bibehålla föräldrarollen i barnets vård, att skydda barnet och att vara förälder när barnets död närmar sig. Temana beskrev bland annat föräldrarnas svårighet i att hantera sin egen sorg, samtidigt som vardagslivet fortsatte efter beskedet om barnets obotliga sjukdom. Föräldrarna ville ha kvar föräldrarollen samtidigt som de blev barnets vårdgivare, vilket ledde till att föräldrarna tvingades ta svåra beslut som ibland stred mot barnets vilja. Föräldrarna ville göra allt för barnet, inklusive att stötta, skydda och informera sitt barn. Föräldrarna hade också förhoppningar i samband med barnets död, till exempel att barnet skulle vara smärtfritt och vara bekvämt, dock beskrev föräldrarna att dessa önskningar ofta inte gick att uppfylla. Fortsatt forskning behövs för att sjuksköterskor ska kunna sätta sig in i familjens situation och för att kunna ge den bästa möjliga vården.

Bakgrund Ätstörningar är potentiellt livshotande psykiska sjukdomstillstånd som drabbar allt fler unga i samhällen. Det är inte endast vårdpersonal som behöver stödja de drabbade, då det har visat sig att föräldrar till barn med en ätstörning har en helt avgörande roll för deras tillfrisknande. Ätstörningar kan innebära ett mångårigt lidande för både barn och deras föräldrar. Det finns begränsat med forskning kring föräldrars upplevelser och psykiska välbefinnande i samband med deras barns vård. För att vårdpersonal ska kunna bemöta dessa föräldrar behövs ökad förståelse och kunskap om deras tillvaro. Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som diagnostiserats med en ätstörning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna, som utgjorde resultatet, kvalitetsgranskades och analyserades sedan genom en integrerad dataanalys.  Resultat Resultatet påvisade att ätstörningarna ledde till ansträngda familjerelationer, konflikter kring måltider, samt påverkade familjer socialt, emotionellt, psykologiskt, och ekonomiskt. Föräldrarna upplevde en frustration över att inte kunna göra tillräckligt, känslor av skuld, skam, oro, och ensamhet. Det påvisades även en kunskapslucka hos vårdpersonal gällande ätstörningar och närståendebemötande. Föräldrar upplevde en ökad ansvarsbörda i att behöva samordna vård på egen hand. Att få möta andra föräldrar i liknande situation samt vara delaktig i vården av det sjuka barnet visade sig lindra känslor av skuld och ökade förståelsen för ätstörningar.     Slutsats Föräldrar till barn med ätstörningar genomgår en stor emotionell påfrestning. För att vårdpersonal ska kunna bemöta närstående på ett stöttande, vägledande och meningsfullt sätt finns det behov av fortbildning inom psykisk ohälsa och ätstörningsdiagnoser, samt samordning av vården för att underlätta för föräldrar att söka professionell hjälp för sina barn. Att delta i behandlingar visade sig ha god inverkan på föräldrars psykiska välmående samt bidrog till en ökad förståelse för deras barns sjukdom. / Background Eating disorders are potentially life-threatening mental illnesses that affect more and more young people. It is not only healthcare professionals who need to support those affected, since parents of children with an eating disorder have a crucial role to play in their recovery. Eating disorders can signify years of suffering for both children and their parents. There is limited research on parents' experiences and mental well-being in connection with their child’s care. For healthcare professionals to be able to respond to these parents, increased understanding and knowledge of their experiences is needed. Purpose The purpose was to shed light on parents' experiences of living with a child diagnosed with an eating disorder. Method A non-systematic literature review was conducted where 15 scientific articles were searched in the databases PubMed and CINAHL. The articles, which constituted the result, were quality reviewed and then analysed through an integrated data analysis. Results The results showed that eating disorders led to strained family relationships, conflicts over meals, and affected families socially, emotionally, psychologically, and financially. The parents experienced frustration over not being able to do enough, feelings of guilt, shame, anxiety, and loneliness. A knowledge gap was demonstrated among healthcare professionals regarding eating disorders and family treatment. Parents experienced an increased burden of having to coordinate care on their own. Meeting other parents in a similar situation and being involved in the care of the sick child proved to alleviate feelings of guilt and increased the understanding of eating disorders.  Conclusion Parents of children with eating disorders undergo a great deal of emotional strain. For healthcare professionals to be able to respond to relatives in a supportive and meaningful way, there is a need for further training in mental illness and eating disorders, as well as coordination of care to make it easier for parents to seek professional help. Participating in treatments proved to have a good impact on parents' mental well-being and contributed to an increased understanding of their children's illness.

The purpose of the study is to describe how the relationship between preschool and parents is experienced in everyday life, and if there are differences based on the parents' gender. To study this, Sara Lawrence Lightfoot's sociological theory about the relationship between parents and school is used. With the support of Yvonne Hirdman's gender system, the gender perspective in the relationship is highlighted. First, parents were interviewed in groups. Then, their views were applied in the interview guide for individual interviews with preschool teachers. Through a thematic analysis became the conclusion that the relationship is perceived as mostly positive. Security, trust, individualization, good communication, consensus, authenticity are words that describe a good relationship according to the interviewees. This is achieved by prioritizing the relationship through physical meetings that are supplemented via digital platforms. There are tendencies that show that the relationship differs between mothers and fathers. Fathers tend to signal ignorance and disinterest in cooperation. For practical reasons, it is therefore easier for mothers to be responsible for the primary responsibility for a functioning everyday life. This means that preschool staff choose to contact mothers before fathers because that’s the easiest way to achieve the best for the children. / Syftet med studien är att beskriva hur relationen mellan förskola och föräldrar upplevs i vardagen, samt om det finns skillnader utifrån föräldrarnas kön. För att studera detta används Sara Lawrence Lightfoots sociologiska teori om relationen mellan föräldrar och skola. Med stöd av Yvonne Hirdmans genussystem lyfts genusperspektivet i relationen. Först intervjuades föräldrarna i grupp. Därefter applicerades deras synpunkter i intervjuguiden för individuella intervjuer med förskollärare. Genom en tematisk analys blev slutsatsen att relationen upplevs som mestadels positiv. Trygghet, tillit, individualisering, god kommunikation, konsensus, autenticitet är ord som beskriver en god relation enligt intervjupersonerna. Detta uppnås genom att prioritera relationen genom fysiska möten som kompletteras via digitala plattformar. Det finns tendenser som visar att relationen skiljer sig åt mellan mammor och pappor. Pappor tenderar att signalera okunnighet och ointresse för samarbete. Av praktiska skäl är det därför lättare för mammor att ha huvudansvaret för en fungerande vardag. Det innebär att förskolepersonal väljer att kontakta mammor före pappor eftersom det är det enklaste sättet att uppnå det bästa för barnen. / <p>2024-05-31</p>