ABSTRACTAbout 17% of all deliveries in Akademiska Sjukhuset end with caesarean section. The purpose of the survey was to study parental pairs experience to undergo a caesarean section and experience of information about surgery. The aim was also to see if there were differences between those undergoing a planned or an emergency caesarean section, as well as differences between the birthing women and their partners. 100 couples participated in the study and answered a questionnaire 1-3 days after they had undergone surgery. The result showed that the vast majority of parental pairs were satisfied with the information they received before the caesarean section. They undergoing a planned caesarean section were significantly more satisfied with the information, which is natural when in the acute cases there is to a greater extent lack of time. Comparing only the women in the groups were, however, no difference in the information in its entirety. No difference was seen between women and their partners in terms of information before. The majority experienced care at the delivery ward and surgical department as positive. Those in the planned group experienced more positive emotions before and during surgery than those in the acute group. After the procedure, most of these differences disappeared, however, but the acute cases continued to feel disappointed and depressed afterwards. The women felt more relieved, but also more disappointed than their partners before the cesarean section. These feelings however, were replaced by feelings of fear during and after the procedure. After surgery the women also felt far more disappointed than their partners. Most parental pairs are satisfied with the information and the experience of undergoing a cesarean section at Akademiska Sjukhuset. Those in the acute group experienced more depression and more disappointment after the procedure. Women generally felt more disappointed and frightened afterwards. These groups may therefore need more support and information after the caesarean section.

Bakgrund: Autism är en gammal diagnos som de senaste hundra åren genomgått flera förändringar. Även på senare år förändras diagnosen men grundproblematiken för individens och dess omgivning är den samma. Ett barn med autism påverkar hela familjen. Syfte: Syftet var att undersöka hur svenska föräldrar till barn med autism upplever familjens livssituation och hur den påverkas av barnets problematik. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn med autism. Innehållet i självbiografierna analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom efter analysprocessen, Föräldrarnas känslor och Påverkan på vardagen, samt 14 underkategorier. Omgivningen kring barnet berörs i stor utsträckning. Föräldrarna påverkas både när det gäller deras känsloliv och de får se sin vardag förändras. Syskon till barn med autism får inte lika mycket uppmärksamhet som sitt syskon utan får i stor utsträckning klara sig själva.   Slutsats: Ett barn med autism påverkar hela familjen på ett eller annat sätt. En annan viktig del som kommit fram i föreliggande studie var behovet av ytterligare insatser och stöd från samhället. Föräldrarna känner ofta att de får klara sig själva och inte får den hjälp de behöver.

Abstrakt Studien har sitt fokus på föräldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur föräldrar uttrycker sig på olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av föräldrarna. Intresset är därför riktat mot att närma sig en djupare förståelse av hur föräldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. Frågan som fokuseras är Hur upplever föräldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal?  Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehåll, Meads sätt att se på kommunikation som något som händer i mötet mellan människor och Bernsteins sätt att se på den styrning som sker i kommunikationen. För att få svar på föräldrars upplevelser användes semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte. När personal och föräldrar ser varandra som två subjekt som båda är ansvariga för utvecklingssamtalet sker ett bemötande i en delad livsvärld. När det gäller styrning så framträder den som delvis stark och delvis svag. Personalens sätt att agera i utvecklingssamtalet påverkar föräldrarnas upplevelse allra mest. Detta leder till att studiens slutdiskussion uppmärksammar tankar om personalens förmåga att leda utvecklingssamtal samt förskollärarutbildningens avgörande betydelse när det gäller att konkretisera examensmålens begrepp som ”självkännedom”, ”empatisk förmåga” och ”professionellt förhållningssätt”.

Det adopterade barnet har upplevt separationer, ibland bristfällig omsorg och trauman, vilket kan skapa en sårbarhet som kan leda till utmaningar i anknytningsprocessen. Vikten av en god anknytning vid adoption påverkar både barn och förälder. Barnets anknytning finns med och påverkar framtida förhållningssätt gällande känslomässig närhet och förståelse och en otrygg anknytning skapar sämre förutsättningar för en framtida trygghet. Som barnhälsovårdssjuksköterska är det av vikt att besitta kunskap om anknytning, dess framtida påverkan på individen samt det speciella behov familjer som adopterar har för att kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt gällande anknytningsprocessen. Forskningsfältet är knapphändigt och begränsat gällande föräldrars upplevelser av anknytning vid adoption och de få studier som finns påvisar att kunskapen inom sjukvården kring adoption och adoptivfamiljers speciella behov upplevs bristfällig. Föreliggande studie vill genom ett livsvärldsperspektiv belysa föräldrars upplevelser av anknytningsprocessen. Resultatet kan bidra till ökade möjligheter att förstå livsvärlden hos föräldrar som adopterar och vad som påverkar och kan påverkas. Detta kan i sin tur sättas i relation till övrig forskning och perspektivet av hållbar utveckling, för att i slutänden kunna bidra med kunskap till barnhälsovården. Datainsamlingen är gjord genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med adoptivföräldrar (n=11). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenteras, via tre huvudkategorier; Betydelse av att känna trygghet i föräldrarollen, Att se och möta barnets behov och Betydelse av att få bekräftelse i föräldrarollen. Resultatet belyser den väldiga förändring en adoption innebär, både för barn och förälder. Det belyser också vikten av att det finns kompetens och engagemang kring anknytningsprocessen hos familjer som adopterar, både hos föräldrar och hos barnhälsovården som möter dessa familjer. I resultatet framkommer att känslan av trygghet har stor påverkan på anknytningsprocessen. En dominerande andel av föräldrarna känner en frustration över bristande kompetens och engagemang hos barnhälsovårdssjuksköterskan.

No description available.

Att ett barn vårdas palliativt är en svår och komplex situation för barnets föräldrar. Föräldrarna kan känna sig hjälplösa samtidigt som de tar stor del i barnets vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt barn palliativt. Elva artiklar valdes ut som sedan analyserades. I resultatet framkommer fyra olika teman: att fungera som förälder och familj efter det tuffa beskedet, att bibehålla föräldrarollen i barnets vård, att skydda barnet och att vara förälder när barnets död närmar sig. Temana beskrev bland annat föräldrarnas svårighet i att hantera sin egen sorg, samtidigt som vardagslivet fortsatte efter beskedet om barnets obotliga sjukdom. Föräldrarna ville ha kvar föräldrarollen samtidigt som de blev barnets vårdgivare, vilket ledde till att föräldrarna tvingades ta svåra beslut som ibland stred mot barnets vilja. Föräldrarna ville göra allt för barnet, inklusive att stötta, skydda och informera sitt barn. Föräldrarna hade också förhoppningar i samband med barnets död, till exempel att barnet skulle vara smärtfritt och vara bekvämt, dock beskrev föräldrarna att dessa önskningar ofta inte gick att uppfylla. Fortsatt forskning behövs för att sjuksköterskor ska kunna sätta sig in i familjens situation och för att kunna ge den bästa möjliga vården.

Bakgrund: Inom neonatal intensivvård vårdas prematura barn med sina föräldrar och personalen bör ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess familj. Två metoder som används för att bland annat skapa förutsättningar för föräldra- barnkontakt, är Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) och känguruvård. Det finns ett flertal hinder som kan försvåra föräldra- barnkontakten när ett barn föds prematurt och sjuksköterskan har en central roll i att främja kontakten. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen av att bli förälder till ett prematurt barn i behov av neonatal intensivvård. Metod: Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades fem föräldrar/föräldrapar. Materialet har analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I berättelserna om föräldrarnas upplevelser identifierades ett övergripande tema, Mitt barns liv vilar i era händer, baserat på både positiva och negativa upplevelser från deras tid inom neonatal intensivvård. Detta tema bygger på sex kategorier: Trygg med personalen, Att få bli barnets förälder, Nöjd familj, Otrygg med personalen, Svårigheter att bli barnets förälder och Brist på samtal. Slutsats: När ett barn föds prematurt och är i behov av neonatal intensivvård finns det faktorer som personalen kan påverka för att underlätta den tidiga föräldra- barnkontakten. Klinisk betydelse: Med en ökad medvetenhet hos personal inom neonatal intensivvård om vad föräldrarna upplever som positivt/negativt i vården kan denna utvecklas och förbättras. En del i detta är att göra föräldrarna mer delaktiga i vården. / Background: In the Neonatal Intensive Care Unit premature infants and their parents are cared for, the staff´s holistic approach to the infant and their family is essential. Two methods used to create opportunities for contact between the parent and the infant are NIDCAP and kangaroo care. There are several obstacles that may hinder this contact when an infant is born prematurely and the nurse has a key role in promoting this contact. Purpose: The purpose of this study is to enlighten the experience of being the parent of a premature infant in need of Neonatal Intensive Care. Methods: Data collection was made through semi-structured interviews. Five parents /couple of parents were interviewed. The material has been analyzed with the inspiration of qualitative content analysis. Result: In the interviews with the parents an overarching theme were identified, My infant's life rests in your hands, based on both the positive and negative experiences during their time in Neonatal Intensive Care Unit. The theme is based on six categories: Secure with the staff, Becoming a parent, Happy family, Insecurity with the personnel, Difficulties to become the infant's parent, and Lack of dialogue. Conclusion: When an infant is born prematurely and in the need of Neonatal Intensive Care there are factors that the staff can affect in order to facilitate the early parent-child contact. Clinical significance: With an increased awareness among the neonatal intensive care staff what parents perceive as the positive/ negative, the care can be developed and improved. A part of this is to make parents more involved in the care of their infants.

No description available.

Bakgrund: När ett barn befinner sig i livets slutskede handlar det om att lindra lidande och ge så god livskvalité som möjligt både till barnet och till barnets föräldrar. Föräldrarna är direkt involverade i vården och den palliativa vården ska utgå från familjefokuserad omvårdnad. Föräldrar till ett svårt sjukt barn kan ha ett behov av emotionellt, fysiskt och själsligt stöd vilket sjukvårdspersonal behöver bemöta utifrån både teoretiska och praktiska kunskaper. Syfte: Syftet är att beskriva föräldrars upplevelser av sjukvårdpersonalens bemötande när deras barn befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod för detta arbete. I sökningen av relevanta artiklar användes databaserna CINAHL Complete och PubMed. I datainsamlingen framkom det tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs metod för dataanalys. I dataanalysen skapades fyra övergripande kategorier utifrån vad författarna ansåg speglade begreppet bemötande. De kategorierna ledde sedan fram till tre huvudteman som presenterades i resultatet. Resultat: I litteraturöversiktens resultat presenterades tre teman. Föräldrars upplevelse av information och kommunikation, föräldrars upplevelse av delaktighet i vårdandet av barnet och föräldrars upplevelse av stöd från sjukvårdspersonal. Slutsats: Föräldrar upplevde brist på information, stöd och delaktighet i deras barns vård. Föräldrar hade svårt att förstå information när svåra medicinska termer användes. Sjukvårdspersonal som visade empati ökade föräldrars upplevelse av tillit till vården. Föräldrar upplevde att sjukvårdspersonalen inte lyssnade på dem samt att deras oro inte blev bemött. / Background: When a child is in end-of-life care, the nursing aim to ease the suffering and improve the quality of life for both the child and the child’s parents. Pediatric palliative care aims to be family centered due to the fact that the parents play a crucial role of the child's care. Health care professionals should have both practical and theoretical experience of how to provide emotional, physical and spiritual support that meets the parents’ needs. Aim: The purpose of this literature review was to describe parents’ experiences of health care professionals’ attitudes when their child receives end-of-life-care. Method: A general literature review was performed. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Ten qualitative scientific articles were found and then analyzed according to Fribergs method. During the data analysis four categories emerged that reflected on the authours perceptions of attitude. The four catergories that emerged then concluded into three main themes that are presented in the results. Results: The results are presented in three main themes. Parents’ experiences’ of information and communication, parents’ experiences of being a part of their child’s care and parents’ experiences of support from health care professionals’. Conclusion: Parents’ experienced a lack of information, support and involvement in their child’s care. Parents’ had a hard time to comprehend the information that was given to them if the health care professionals used advanced medical terms. Health care professionals’ who showed empathy increased the parents’ experience of trust towards the care. Parents’ experienced that health care professionals did not always listen to them and that their concerns were not addressed.

Bakgrund: Inom den palliativa vården av ett barn ställs föräldrar och alla som är inblandade inför en svår och sorglig situation som väcker många känslor. Det är därför viktigt att ta hänsyn till alla familjemedlemmar då detta påverkar hela familjens hälsa. Den palliativa vården bygger på att lindra lidande och skapa ett välbefinnande och en lugn närvaro för barnet och familjen. Med hjälp av familjefokuserad omvårdnad kan man tillämpa detta samt öka förståelsen och lyfta fram familjens och vårdpersonalens olika perspektiv för att uppnå bästa möjliga stöd.  Syfte: Föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas palliativt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet i studien. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs och Östlundhs metoder. Databaserna PubMed och Cinahl Complete användes. Resultat: Resultatet indelas i huvudtemat att upprätthålla sitt fokus på barnet i samband med att vara i behov av stöd med tillhörande subteman: föräldrars roll i barnets vård när barnets död närmar sig, föräldrars behov av god kommunikation och föräldrars upplevelser av emotionellt stöd från vårdpersonal vid vård av barn i palliativt skede.   Diskussion Diskussionen diskuterades utifrån de subteman som presenterades i resultatet i enlighet med Katie Erikssons teori om att lindra lidande och författarnas egna reflektioner. Författarna diskuterade föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas palliativt och har använt sig av aktuell forskning för att styrka innehållet som förekom i resultatet. / Background: In the palliative care of a child, parents and everyone involved are placed in a difficult and sad situation that awakens many emotions. It is therefore important to consider all family members as this affects the health of the entire family. The palliative care is based on relieving suffering and creating a well-being and a peaceful presence for the child and the family. With the help of family-focused nursing you can increase your understanding and highlight the different perspectives of the family and health care team to achieve the best possible support.  Aim: Parents' experiences of having a child cared for in palliative care. Method: A literature review was performed to answer the aim of the study. The result is based on ten qualitative scientific articles analyzed based on Friberg’s and Östlundh’s methods. The databases PubMed and CINAHL Complete were used where two of the selected articles for the results are from PubMed and the remaining eight articles from CINAHL Complete.  Results: The result is divided into the main theme to uphold focus on the child in connection with being in need of support with associated subthemes: parents’ role in the child’s care as the child’s death approaches, the parents’ needs of good communication and the parents’ experiences of emotional support from the healthcare staff in the care of children in palliative phase.  Discussion: The discussion was discussed based on the subthemes presented in the result in accordance with Katie Eriksson’s theory of relieving suffering and the authors own reflections. The authors discussed parents' experiences of having a child who is cared in palliative care and has used current research to prove the content that appeared in the results.