Bakgrund: Autism är en gammal diagnos som de senaste hundra åren genomgått flera förändringar. Även på senare år förändras diagnosen men grundproblematiken för individens och dess omgivning är den samma. Ett barn med autism påverkar hela familjen. Syfte: Syftet var att undersöka hur svenska föräldrar till barn med autism upplever familjens livssituation och hur den påverkas av barnets problematik. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn med autism. Innehållet i självbiografierna analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom efter analysprocessen, Föräldrarnas känslor och Påverkan på vardagen, samt 14 underkategorier. Omgivningen kring barnet berörs i stor utsträckning. Föräldrarna påverkas både när det gäller deras känsloliv och de får se sin vardag förändras. Syskon till barn med autism får inte lika mycket uppmärksamhet som sitt syskon utan får i stor utsträckning klara sig själva.   Slutsats: Ett barn med autism påverkar hela familjen på ett eller annat sätt. En annan viktig del som kommit fram i föreliggande studie var behovet av ytterligare insatser och stöd från samhället. Föräldrarna känner ofta att de får klara sig själva och inte får den hjälp de behöver.

Mitt examensarbete består av en gestaltande del och en skriftlig. Den gestaltande delen är ett utforskande i hur jag i text och bild kan gestalta känslan separationsångest. Förlusten av en annan person, en tidigare förmåga eller till och med sig själv. I det här projektet undersöker jag delvis vem jag är i förhållande till mitt skapande efter att ha genomgått en utmattning. Det har också varit viktigt att låta projektet få vara ett sökande med hjälp av handen. För att släppa kontrollen och samtidigt hitta tillit till min egen förmåga igen. I den skiftliga delen berättar jag om min arbetsprocess i både text och bild. Jag går igenom olika faser, insikter, kompromisser, vändningar och beslut i kronologisk ordning. Liksom den gestaltande delen av mitt examensarbete är även den skriftliga delen ett visuellt narrativ där bilderna ges stort utrymme.

I detta självständiga arbete studeras en skapandeprocess av ett klassiskt stycke för solofiol med en dikt som inspirationskälla. Syftet med denna studie är att belysa hur känsloliv och livsvärld påverkat skapandet av ett musikaliskt verk genom ett fenomenologiskt perspektiv. Studien grundar sig på fem separata självobservationer genom ljudinspelning. Med hjälp av fenomenologin undersöks hur komponerandet som fenomen kan möjliggöras med hjälp av stimulans från en dikt. Resultatet redovisas genom fyra olika teman: Komponerandets begynnelse, Komponerandets fortskridande, Färdigställande av verket samt Känsloliv och livsvärld. I resultatet framkom att känsloliv och livsvärld påverkade skapandeprocessen av verket på olika sätt genom arbetet. I början av studien hägrade utopiska tankar som hindrade skapandeprocessen. Därefter skedde en förändring i attityd till de egna förmågorna och genom reflektion och kontemplation kunde stycket skapas. Avslutningsvis följer en diskussion kring resultatanalysen i relation till vald litteratur som utgår ifrån tidigare forskning, studier samt det fenomenologiska perspektivet. / In this independent study the process in composing a classical piece for solo violin with a poem as inspiration is examined. The purpose of this study is to enlighten how the emotional life as well as the lived life have affected the making of a classical composition through a phenomenological perspective. The study is based on five separate self-observations through audio recording. With the help of phenomenology the study examines how the composition as a phenomenon can be accomplished with the stimulation from a poem. The result is shown through four different themes: The Composition Birth, The Composition Progress, Finishing the Piece and Emotional Life and Lived Life. In the result it appeared that the emotional life and lived life affected the making process of the piece in different ways throughout the work. In the beginning of the study utopian thoughts lingered and prevented the making process. Thereafter a change occurred in relation to my own abilities and through reflection and contemplation the piece could be created. Thereafter a chapter on discussion treats the result analysis in relation to the chosen literature which is based on previous research, studies and the phenomenological perspective.

Bakgrund: Sjukdomsbördan orsakat av stroke ökar globalt vilket gör detta till ett relevant och viktigt omvårdnadsområde för sjuksköterskor. Konsekvenserna efter stroke innefattar varierande grader av nedsatt funktionsförmåga såväl fysiskt som kognitivt. Fatigue, afasi och depression är vanliga i efter skedet av stroke. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att drabbas av stroke. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där data har analyserats genom Braun och Clarkes tematiska analys. Resultatet är baserat på tio kvalitetsgranskade artiklar.Resultat: Tre slutgiltiga teman identifierades: förlorad kontroll och identitet, förändrat känsloliv och depression samtvikten av ett tryggt socialt nätverk. Majoriteten av deltagarna beskrev att livet förändrats drastiskt efter stroke, att stöd från närstående var av stor vikt och att händelsen påverkat deras självbild samt identitet. Slutsatser: Personer som drabbats av stroke kan erfara en svår och lång väg tillbaka till återhämtning. Individer erfar att de inte alltid får tillräckligt med stöd och hjälp på vägen att finna sig till rätta i sina liv efter en stroke. Hälso- och sjukvården kan förbättra den personcentrerade vården genom att utföra fler studier kring de psykosociala aspekterna som individer kan uppleva efter en stroke. / Background: The burden of stroke is rising globally which makes this a relevant and important subject for nurses. Consequences after stroke vary in its degree of functional ability, both physical and cognitive. Fatigue, aphasia, and depression are common in the aftermath of a stroke. Aim: To describe people and their experiences of suffering a stroke. Method: A literature review using a qualitative approach where the data has been analyzed using a thematic analysis by Braun and Clark. The result is based on ten quality reviewed articles.Result: Three final themes: “the loss of control and identity “, “changed emotional life and depression” and “the importance of a safe social network”. Most participants described the stroke as a dramatic change in their life where support from significant others were important and that the event influenced their self-image and identity. Summary: The journey to recovery for a person who’s suffered a stroke can be long and hard. People don’t always experience enough support or help along the way back to a normal life post stroke. Healthcare can improve person-centered care by conducting more studies about the psychosocial aspects that people who've suffered a stroke can experience.

Some children develop externalizing and internalizing behavior problems at an early age. Previous research has often treated these children as a homogeneous group, the purpose of this study is to show that this group of children is in fact heterogeneous. Data from theSOFIAstudy was used and preschool pedagogues were informants. The sample contained 2121 boys and girls between 3-5 years. Groups of children with the behavior problems and the risk factors AD/HD symptoms, fearlessness and callous-unemotional traits were created. What different constellations of the behavior problems and the risk factors are there, and what constellations of risk factors occur in the constellations of behavior problems? Preschool children with externalizing and internalizing problems is a very heterogeneous group since children with the same constellation of behavior problems have different constellations of risk factors, this also shows heterogeneity regarding the risk factors. / Vissa barn utvecklar tidigt externaliserade och internaliserade beteendeproblem. Tidigare forskning har ofta behandlat dessa barn som en homogen grupp, denna studies syfte är att påvisa att dessa barn istället är en heterogen grupp. Data ifrån SOFIA studien användes där förskolepedagoger var informanter. Urvalet var 2121 pojkar och flickor mellan 3-5 år. Grupper av barn med beteendeproblemen och riskfaktorerna AD/HD symptom, oräddhet och brist i empati - flackt känsloliv skapades. Vilka olika konstellationer av beteendeproblemen och riskfaktorerna finns, och vilka konstellationer av riskfaktorerna förekommer i konstellationerna av beteendeproblemen? Förskolebarn med externaliserade och internaliserade problem är en mycket heterogen grupp då barn med samma konstellationer av beteendeproblemen har olika konstellationer av riskfaktorer närvarande, detta påvisar också heterogenitet vad gäller riskfaktorerna.

According to Article 19 of the Convention on the Rights of the Child, “Children shall be protected against all forms of physical or psychological violence, harm or abuse, neglect or negligent treatment, abuse or exploitation, including sexual abuse. However, this is not followed up as studies show that violence against children is a major public health issue and causes major consequences for many involved such as the individual child, the relatives and society, according to Jernbro, C & Landberg, Å (2020) in their report. There is an increased risk of significant behavioral, physical and mental health problems for children who are exposed to violence, shows Jernbro, C & Landberg, Å (2020). The purpose of this research work is to find out what consequences children suffer as a result of violence from caregivers. The survey is qualitative where empirical material in the form of three autobiographies has been used to contribute new knowledge in the survey area.