My essay is about a dilemma that came up on a preschool that I worked in. My purpose with my essay is to examine and to get an understanding for what children with attachement and separation anxiety goes through, and how a preschool teacher the best way can help them. The background story is about a boy named Sixten (not his real name). When separated from one of the preschool teachers Sixten exhibits a great deal of separation anxiety. In the story I give some clear examples of situations where Sixten displays this separation anxiety. I have in the essay viewed it from different perspectives and I have questioned my own role as an educator, but also my entire team. I have the whole time analyzed my own and my colleagues actions to be able to find out where the dilemma really is. I have gained new knowledge through the study of academic literature and my own analysis of the situations with separation anxiety. I have also learned how to use that knowledge in my work as a preschool teacher.

Mitt examensarbete består av en gestaltande del och en skriftlig. Den gestaltande delen är ett utforskande i hur jag i text och bild kan gestalta känslan separationsångest. Förlusten av en annan person, en tidigare förmåga eller till och med sig själv. I det här projektet undersöker jag delvis vem jag är i förhållande till mitt skapande efter att ha genomgått en utmattning. Det har också varit viktigt att låta projektet få vara ett sökande med hjälp av handen. För att släppa kontrollen och samtidigt hitta tillit till min egen förmåga igen. I den skiftliga delen berättar jag om min arbetsprocess i både text och bild. Jag går igenom olika faser, insikter, kompromisser, vändningar och beslut i kronologisk ordning. Liksom den gestaltande delen av mitt examensarbete är även den skriftliga delen ett visuellt narrativ där bilderna ges stort utrymme.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares syn på inskolningsperioden av yngre barn som upplever separationsångest på förskolan. Studien belyser olika faktorer som förskollärare menar kan påverka förutsättningarna för barnens trygga anknytning på förskolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts med sex förskollärare från sex olika förskolor samt tre olika kommuner. Empiri har sedan analyserats utifrån anknytningsteori och teoretiska begrepp. Utifrån anknytningsteori fungerar en nära och trygg relation med pedagoger som en “trygg bas” eller “säker hamn” för barnet att våga vara nyfiken och utforska sin omvärld (Bolwby,2010; Broberg et all. 2012). Tidigare forskning visar att en orsak till att barn upplever oro eller separationsångest kan främst bero på avsaknad av en trygg anknytning och anknytningsperson (Broberg och Mothander,2015; Klette och Killen, 2018). När barn upplever fara eller blir oroliga, börjar barnens anknytning slås på likadan som en “termostat” för att denna situation ska återgå till viloläge måste barns grundläggande behov besvaras (a.a.).    Resultaten av studien visar en trygg anknytning är grunden för att barn ska utvecklas känslomässigt och denna känslomässiga utveckling lägger grunden för barns fortsatta utvecklingen. Denna trygghet skapas när pedagogerna är både fysiskt och psykiskt närvarande samt är lyhörda och besvarar barns utrycka behov och signaler. Dessutom visar resultaten att pedagogerna underlättar perioden under och efter inskolningen för barnen genom att använda sig av tillvägagångssätt som kan minska oro, stress och ängslan hos barnen. Ett gott tillvägagångsätt för pedagogerna kan vara att uppmärksamma barnens oro genom att se över sitt förhållningssätt, rutiner och verksamheten samt samarbeta med vårdnadshavare.