Bakgrund: Föräldrarna är en viktig del i dagens barnsjukvård, därför är det viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal vet och förstår hur de kan hjälpa och stötta föräldrarna när deras barn vårdas på sjukhus. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tretton vetenskapliga artiklar, sex artiklar med kvalitativ ansats och sju artiklar med kvantitativ ansats. Huvudresultat :Huvudresultatet har visat att föräldrar som är på sjukhus med sitt sjuka barn ofta känner en stress över många saker. De behöver hjälp och stöttning av sjuksköterskorna och annan vårdpersonal. För att kunna hantera situationen och för att i sin tur som förälder i sin nya föräldraroll kunna stötta och trösta sitt sjuka barn. Det är viktigt att föräldrarna får information och är delaktiga i vården samt att de är en del i teamet för att aktivt kunna ta del i vård och planering. På så sätt är föräldrarna förberedda på vad som kommer att ske med deras barn och vad som kan förväntas bli resultatet. Det är även viktigt att sjuksköterskorna kan bemöta föräldrar som är i chock och befinner sig i en kris som det kan vara att ha sitt barn på sjukhus. Slutsats: Det framkommer i den föreliggande litteraturstudien att föräldrarna har ett stort behov av stöttning av sjuksköterskorna som vårdar deras sjuka barn och att föräldrarna får vara delaktig i vården av deras barn .Sjuksköterskor i barnsjukvården behöver kunskap och förståelse för föräldrarnas situation samt deras behov .För att föräldrarna på bästa sätt ska kunna och orka stötta sina sjuka barn på bästa sätt.

No description available.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste och allvarligaste metabola störningen som drabbar barn vilket uppstår bland annat av genetiska arvsanlag. Sjukdomen behandlas med insulin- och kostbehandling samt fysisk aktivitet. Barnets behov sätter stor press på föräldrarna som anpassar vardagen för att barnet ska må bra. I denna litteraturstudie har familjefokuserad omvårdnad legat till grund som teoretisk referensram.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.   Metod: Litteraturstudien sammanfattades av nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl och PubMed samt analyserades enligt den integrerade analysen som Kristensson (2014) beskrivit.   Resultat: Resultatet utgjordes av tre kategorier som var föräldrars förändringar i vardagen, föräldrars psykiska påverkan och föräldrars erfarenheter av vården.   Slutsats:  När ett barn drabbas av diabetes förändras hela familjens vardag och föräldrar behöver skapa nya rutiner för att få vardagen att fungera. Trots nya rutiner kvarstår vanligen en oro för akuta komplikationer av sjukdomen. Ett stöd från diabetesvården och från andra föräldrar som har barn med diabetes är mycket viktig i anpassningen till den nya familjesituationen.

Introduktion/Bakgrund: Varje år avlider cirka 100 000 barn i åldrarna 0–19 år med cancer. Föräldrarna träder ofta in i en ny roll som vårdgivare när deras barn insjuknar i cancer. Genom att undersöka föräldrarnas erfarenheter kan sjuksköterskan få en ökad förståelse för deras behov och preferenser, vilket i sin tur kan förbättra kommunikationen och samarbetet mellan vårdpersonal och föräldrar. Syfte: Beskriva föräldrars erfarenheter av palliativ vård av deras barn med cancersjukdom. Metod: Litteraturstudien följde Rosén (2017) granskningsprocess. Databassökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarna resulterade i åtta artiklar varav sex kvalitativa, en kvantitativ och en med sekventiell metod. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Forsberg & Wengströms (2016) granskningsmallar. Resultat: Fem kategorier av föräldrars erfarenheter identifierades: vårdplatsens betydelse, personcentrerad vårds betydelse, livsförlängande behandlingars betydelse, acceptansstrategiers betydelse och palliativa teamets betydelse. Slutsats: Föräldrarna föredrog att vårda sitt barn palliativt i hemmet. Respekt och förtroende var viktigt mellan familjen och sjuksköterskan, detta stärktes genom en personcentrerad kommunikation och stöd av vårdpersonalen under hela den palliativa fasen samt efter dödsfallet. Ett palliativt team är viktigt för vägledning i livets slutskede. Resultatet visade vikten av att uppnå acceptans och hur livsförlängande behandling och dess biverkningar påverkade föräldrarna negativt.

Bakgrund: Varje år opereras omkring 100 000 barn i Sverige. Det är känt att barn som ska opereras upplever okända situationer som stressfyllda och obehagliga eftersom de känner att de inte har kontroll över situationen, vilket skapar rädsla och panik. Perioperativ oro och stress hos barnet kan leda till ohälsa och beteendestörning postoperativt. Hos en del individer kan den traumatiska upplevelsen även kvarstå i vuxen ålder. Barnet behöver hjälp att få tillbaka delaktigheten, kontrollen och självkänslan. Föräldrar utgör därmed en betydande roll för barnets känsla av trygghet under vistelse i en okänd högteknologisk sjukhusmiljö. Forskning beskriver vikten av föräldrarnas närvaro för barnets känsla av trygghet eftersom att ett barns värld är intersubjektiv, vilket betyder att deras värld ofta delas med föräldrarnas uppfattning. Således om föräldrarna ter sig otrygga och ängsliga, riskerar föräldern att förmedla den otryggheten vidare till sitt barn, samtidigt blir förutsättningen mindre att ge sitt barn tillräckligt med stöd vid  stressreaktioner. Detta tyder på att det är aktuellt att vårdpersonal har kunskap för att förstå och kunna identifiera inte bara barnets utan också vårdnadshavarens behov och på så vis bedriva en säker och kvalitativ familjecentrerad pediatrisk vård. Tidigare forskning tyder på att det finns begränsad information gällande vårdnadshavarens nöjdhet inom den pediatriska perioperativa vården. Syfte: Studiens syfte är att undersöka föräldrarnas nöjdhet med vården som har givits deras barn perioperativt Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie med icke experimentell induktiv design där ett frågeformulär använts med fasta och öppna frågor. Resultat: I undersökningen ingick 48 föräldrar. Majoriteten av deltagarna ansåg sig vara trygga, delaktiga och därför nöjda i vården av deras barn. Det framkom att de grundläggande faktorerna enligt deltagarna var personalens bemötande, en god erhållen information, deras delaktighet i vårdprocessen samt vårdmiljön som önskades vara stillsam och barnvänlig.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom och kanförekomma i alla åldrar. Det blir särskilt krävande för föräldrar när barnetdrabbas av diabetes typ 1. Tidigare forskning visar att föräldrar till barn somdrabbats av diabetes typ 1 också blir påverkade. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter av att levamed barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie valdes som metod för att besvara syftet i studien.Studien är sammanställd av nio kvalitativa studier från databasernaPsycINFO och Cinahl. Resultat: I resultatet av studien framkommer fyra kategorier; “Förändringari föräldrars vardagsliv”, “Påverkan på föräldrars psykiska hälsa”, “Föräldrarserfarenheter av sjukvården” och “Föräldrars behov av kunskap om diabetestyp 1”. Slutsats: Att synliggöra föräldrars erfarenheter att leva med barn meddiabetes typ 1 bidrar till att sjuksköterskan får en ökad förståelse förföräldrarnas situation. Ökad förståelse om föräldrarnas kunskapsbehov ochpsykiska lidande hjälper sjuksköterskan att kunna stödja föräldrarna bådepraktiskt och emotionellt. Sjuksköterskor kan förbättra föräldrarsvälbefinnande genom att utgå från en familjefokuserad omvårdnad ivårdandet.

Bakgrund: Antalet barn med autism inom hälso- och sjukvård har ökat under senare decennier. Föräldrar till barn med autism söker, likt föräldrar till barn utan autism, hälso- och sjukvård, av andra skäl än autism. Dessa kan således träffa sjuksköterskor längs hela vårdkedjan. Bemötandet med barn med autism ställer extra krav på kompetens, extra tid och tålamod.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur föräldrar till barn med autism erfarit bemötandet av vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Litteratur söktes via databaserna Cinahl och PubMed, vilket gav tio vetenskapliga originalartiklar, som analyserades enligt beskrivningen av Popenoe et al. (2021). Resultat: I resultatet framkom att föräldrar till barn med autism gällande bemötande från vårdpersonal erfarit att: vårdpersonal hade varierad kunskap om barn med autism, vårdpersonal hade svårt att kommunicera med barn med autism, vårdpersonal stöd känts otillräckligt. Slutsats: Resultatet i denna studie ger insikt i vårderfarenheter hos föräldrar till barn med autism. Beskrivelsen och förståelsen för hur föräldrar till barn med autism skulle vilja att sjukvården förbättras, skulle kunna underlätta framgångsrika bemötande för barn med autism. / Background: The number of children with autism in healthcare has increased in recent decades. Parents of children with autism, like parents of children without autism, seek health care for reasons other than autism. These can thus meet nurses along the entire care chain. Dealing with children with autism places extra demands on competence, extra time and patience. Aim: The purpose of this literature review was to describe how parents of children with autism experienced the treatment of healthcare professionals. Method: A literature review with descriptive design and qualitative approach. Literature was searched via the databases Cinahl and PubMed, yielding ten original scientific articles, which were analyzed as described by Popenoe et al. (2021). Result: The result showed that parents of children with autism regarding treatment from healthcare staff experienced that: healthcare staff had varied knowledge about children with autism, healthcare staff had difficulty communicating with children with autism, healthcare staff support felt insufficient. Conclusion: The result of this study provides insight into the caregiving experiences of parents with children with autism. Describing and understanding how parents of children with autism would like the healthcare to improve, could facilitate successful treatment for children with autism.

Bakgrund: Pediatrisk kronisk smärta är ett ökande folkhälsoproblem och familjer där ungdomen lider av kronisk smärta ställs inför olika utmaningar att balansera vardagen och ungdomens smärta. Forskning visar på att föräldrarnas mående kan påverka ungdomarnas mående och hantering av smärtan och därför är det viktigt att studera föräldrarnas erfarenheter. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ungdomar med kronisk icke-cancerrelaterad smärta. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på resultatet från åtta empiriska studier. Analysen utfördes enligt Fribergs (2022) femstegsmodell, där studiernas resultat delades upp i meningsenheter som sedan grupperades och skapade nya kategorier. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som döptes till ”Känslomässiga reaktioner”, ”Att kämpa för att få rätt vård”, samt ”Hantera en förändrad vardag”. Konklusion: Denna litteraturstudie visade att föräldrarna till ungdomar med kronisk icke-cancerrelaterad smärta bär på tunga känslor och försöker balansera vardagen och dess krav. Det är viktigt att sjuksköterskan tillämpar en familjefokuserad perspektiv på omvårdnaden av dessa familjer. En familjeinriktad intervention skulle vara önskvärd. Samtidigt är det av vikt att området fortsätter bli undersökt ur en vetenskaplig vinkel.

Bakgrund: När ett barn blir sjukt i obotlig cancersjukdom tar föräldrarna på sig en vårdarroll. De har rätt till information för att kunna ta beslut och ges möjlighet till att vara delaktiga i barnets vård. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av sitt barns sista tid i obotlig cancersjukdom. Metod: En narrativ metod med kvalitativ ansats användes för att analysera fyra självbiografier. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: Att vara förälder till ett barn med obotlig cancer och När livet ändrar inriktning. Resultatet visar att livsvärlden förändras och att föräldrarna utöver föräldrarollen, får en vårdarroll. Diskussion: Föräldrar i sin vårdarroll är i behov av information för att kunna ta beslut som rör barnets vård. Föräldrarna drabbas av lidande under barnets sjukdom, vilket gör att de också kan vara i behov av omvårdnad. Sjuksköterskan har en central roll i vårdandet när det kommer till information och behandlingar, men behöver också kunna stödja familjen och vägleda föräldrarna mot insikten att barnet kommer dö av sin sjukdom. Konklusion: Sjuksköterskan behöver arbeta efter ett familjecentrerat förhållningssätt då föräldrarna behöver stöd för att uppfylla sin vårdarroll. Sjuksköterskan behöver god kompetens inom palliativ vård och vara insatt i barnets vård för att kunna utföra en god omvårdnad. / Background: When a child gets sick in incurable cancer, parents become caregivers. They have the right to get information to make decisions and participate in their child’s care. Aim: To describe parents’ experience of their child’s last time in incurable cancer. Method: A narrative method with a qualitative approach was used to analyze four biographies. Results: The analysis resulted in two main themes: Being a parent to a child with incurable cancer and When life changes direction. The result shows that the lifeworld changed and the parenting role was combined with a caregiving role. Discussion: Parents in their caregiving role is in need of information to make decisions related to the child’s care. Parents are affected by suffering during the child’s disease, which means that they may also be in need of care. The nurse has a central role in the care when it comes to information and treatments, but they also need to support the family and guide the parents towards the knowledge that the child is going to die of their disease. Conclusion: The nurse needs to work with a family-centered approach because the parents needs support to fulfill the caregiving role. The nurse also need to have good knowledge about palliative care and be inserted in the child’s care to give good care.