The aim of this study was to categorize and analyze articles in health magazines, how health messages about health is being described. Using a qualitative content analysis the researcher answered the aim by three research questions: What kind of health messages about health factors do the magazines describe? Do the health magazines talk about risk factors for unhealthy behavior? What kind of commercial messages do the magazines provide? The result from the content analysis showed that health magazines presented social support, self-esteem, acceptance, equality and strategies as health factors. They tried to change readers’ perceptions to get a healthy lifestyle. They presented norms, traditions, perspectives, unrealistic body ideals and unhealthy behaviours as risk factors, in relation to consequences.  Also, today's view on healthy ideals was described as a risk factor. The commercial health messages that were analyzed were food products. They were presented with information on how the products were produced, their health benefits for the body and how people would feel when the product was consumed. Some of the text was difficult to interpret the meaning of. This may cause confusion when assessing if the health messages being presented in the magazines are of a good quality or not. Keywords: Public health, health messages, health magazines, health factors, risk factors

Sammanfattning Instagram är en digital mötesplats, där människor interagerar via bilder och text. I detta sociala sammanhang uppstår möjligheter för användarna att jämföra sig med varandra i relation till de hälsonormer och hälsobudskap som råder på Instagram. Samtidigt ses ett globalt växande hälsoproblem i form av psykisk ohälsa, där tidigare forskning har påvisat en tydlig koppling mellan användning av Instagram och negativa konsekvenser för användarnas psykiska hälsa. Syftet med studien var att beskriva hur Instagramanvändare uppfattar att hälsonormer och hälsobudskap framställs på Instagram. Vidare var syftet att belysa hur Instagramanvändare uppfattar att dessa hälsonormer och hälsobudskap påverkar deras hälsa och syn på hälsa.Sociokulturellt perspektiv och hälsolitteracitet utgjorde studiens teoretiska referensram. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt med en abduktiv ansats. Den empiriska datainsamlingen grundades i tio intervjuer som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att Instagramanvändarna uppfattade att hälsobudskap framställdes genom ensidiga hälsonormer, där hälsa gestaltades utifrån ett snävt perspektiv. Detta kunde medföra en uppfattning av att hälsa var svårt att uppnå, samt bidra till en önskan om att uppnå den “perfekta” kroppen och det “perfekta” livet som användarna uppfattade framhölls på Instagram. Vidare upplevde vissa en negativ påverkan på deras psykiska mående, eftersom den snäva hälsosynen kunde medföra känslor av otillräcklighet. Studiens slutsats är att användarna uppfattar att hälsonormer och hälsobudskap på Instagram framhålls genom en snäv syn på hälsa, och att detta kan påverka användarnas syn på hälsa såväl som deras hälsa negativt. / Abstract Instagram is a digital meeting ground where people interact with each other through pictures and texts. In this social context, users can easily compare themselves to others through the health messages and health standards which Instagram gives prominence to. Meanwhile, global health issues regarding mental illness continue to grow, where studies have shown a clear connection between the use of Instagram and a negative impact on the users’ mental health status. The purpose of the study was to describe how Instagram users perceive health norms and health messages are presented on Instagram. Furthermore, the purpose was to shed light on how Instagram users perceive that these health norms and health messages affect their health and view on health. The theoretical frame of reference was based on the Sociocultural perspective and health literacy. The study is based on a social constructivist point of view with an abductive approach. The empirical data collection was based on ten interviews analyzed through a qualitative content analysis. The result of the study showed that health messages generally were perceived to be mediated through unilateral health standards, portraying health from an insular perspective. This could make some users feel a need to strive towards the ideal of the “perfect” body and the “perfect” life portrayed on Instagram. Furthermore, some users experienced a negative effect on their mental health due to feelings of inadequacy as a result of the narrow-minded health views portrayed. The conclusion to the study is that the users of Instagram perceive the health standards and health messages on Instagram to mediate an insular perspective to health and that this negatively affects the health view as well as the actual health of some Instagram users.

Denna studie utgår från socialkonstruktivism som belyser sociala beteenden, som är konstruerade och där individer skapar mening genom att samspela med varandra. Datorer, Internet och Digitala medier tar en alltmer större plats i barn och ungdomars liv då de växer upp i en alltmer digitaliserad värld till skillnad från tidigare generationer. Syftet med studien är att utifrån socialkonstruktivism belysa hur hälsobudskap framträder i hälsobloggar kring lärande om hälsa. Frågeställningar: Hur framställs hälsobudskapen kring kropp, träning och kost som skrivs av unga killar respektive tjejer? Vilka hälsoråd ger bloggarna till läsarna?Teorier som användes i studien är socialkonstruktivism, sociokulturellt perspektiv, praktikgemenskap samt Hälsism Metod som används i denna studie är netnografi och konventionell innehållsanalys. Netnografi användes för att observera dagliga bloggars uppdateringar under en tre veckors period medan konventionell kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta insamlad dataempiri. Resultatet i studien visar att bloggars hälsobudskap handlar om att se en vältränad kropp som ett mål, dvs. ett kvitto för hälsa där både kroppens utseende och funktion är viktiga i förmedlingen i att uppnå hälsa. Hälsoråd om träning ges i olika variationer genom hänvisningar till olika digitala verktyg och detta för att öka kunskap bland läsare. Samtidigt handlar dessa råd om att kost handlar ofta om att äta nyttigt, dvs. vara vegetarian eller vegan. / This study is based on social constructivism that highlights socially constructed behaviors where individuals create meaning by interacting with each other. Computers, Internet and Digital media all overshadows a great part of children and young people's lives, because they are growing up in a more and more increasingly digitized world, unlike previous generations.The purpose of the study from a social constructivism perspective is to illustrate how health messages appear in health blogs from a gender perspective. Questions: How is health messages rendered out regarding body, exercise and diet written by young boys and girls? What type of health advice is shared by the bloggers? Theories used in the study is social constructivism, social perspectives, communities of practice and Healthism. Methods used in this study is cyber-ethnography and conventional content analysis. Cyber-ethnography was used to observe the daily blog updates over a three week period while the conventional qualitative content analysis was used to process the collected empirical data. The results of the study show that the health messages from blogs displays the body as a goal, ie, a form of receipt for health where both body appearance and function are important factors in the process of achieving health. Health advice on training is given in different variations by referring to various digital tools in order to increase knowledge among readers. At the same time the advice concerns dieting, it shows that eating healthy also/often means being a vegetarian or vegan.

Sammanfattning   Bakgrund: Den lätta åtkomsten till sociala medier och fokus kring de manliga och kvinnliga kroppsidealen som framställs i media kan leda till depressioner, ångest och fysisk inaktivitet. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är vikten av en djupare kunskap kring detta fenomen väsentlig bland unga kvinnor och män och tidigare studier kring detta bland unga män är få. Syfte: Syftet med studien var att studera unga mäns erfarenheter och uppfattningar om sin hälsa och kroppsideal som framställs på sociala medier. Metod: Studiens genomfördes med en induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex personer i åldrarna 18–25 år som tränade minst två gånger i veckan. En tematisk analys användes vid analys av materialet. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema: Sociala media, hälsa och kroppsideal, en växelverkan. Detta huvudtema resulterade i fyra underteman: Hälsa som resurs, ohälsa som hinder, kroppsideal och vägar dit, samt media som påverkansfaktor. I dessa underteman hittades koder som samtliga har en relation till huvudtemat. Slutsats: Hälsa är ett omfattande begrepp som innefattar fler faktorer som bidrar till en hälsosam livsstil. Massmedias framställning av hälsa uppfattas av denna grupp som en fixering av de kroppsliga idealen kontra den subjektiva hälsan. För dessa deltagare är upplevelsen av vilseledande hälsoinformation lättillgänglig medan den korrekta hälsoinformationen uppfattas som svårare att nå. / Abstract   Background: The easy access to social media and a focus on male and female body ideals that are presented in social media can lead to depression, anxiety and physical inactivity. From a public health perspective, the importance of a deeper knowledge of this phenomenon is essential for young women and men, and past studies of this subject among young men are few Aim: The purpose of this study was to study young men’s experiences and perceptions of their own health and body ideals in relation to health and body ideals presented on social media. Method: The study was conducted with an inductive approach with semi-structed interviews as data collection method. The sample consisted of six people between the ages of 18-25 who exercised at least twice a week. The material was analyzed using a thematic analysis. Results: The analysis of the results led to a main theme: Social media, health and body ideals – an interaction. The main theme consists of four sub-themes: Health as a resource, ill health as an obstacle, body ideals and ways to reach them, and media as an impact factor. In these sub-themes, codes were found, each of which relate to the main theme. Conclusion: Health is a comprehensive concept that includes many factors that contribute to a healthy lifestyle. The mass media’s production of health images is perceived by interviewed in this study as a fixation of the body ideals versus subjective health. For these participants, the experience of misleading health information is readily available while the correct health information is perceived as more difficult to get ahold of.