Hos äldre som vårdas på sjukhus efter en operation är delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlängd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd på 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier. Utifrån detta framkom ett resultat med tre huvudteman varav ett delades upp i underkategorier. De huvudteman som framkom var screening för att upptäcka riskfaktorer, åtgärder vidtas vid underliggande problem och konsultation med geriatrisk specialist. Resultatet redovisar även interventionsprogram som bygger på omvårdnadsåtgärder från ovan nämnda teman. Slutsatsen beskriver att postoperativt delirium har en mängd bakomliggande orsaker och omvårdnaden bör inriktas på att behandla alla dessa orsaker då åtgärder mot enskilda problem sällan löser det deliriska tillståndet.

Bakgrund: Postoperativ smärta och illamående så kallad postoperative nausea and vomiting (PONV) är bland de vanligaste postoperativa komplikationerna och är kopplat till fördröjd återhämtning med ökad komplikationsrisk. Individuella- och processrelaterade faktorer påverkar förekomst av postoperativ smärta och PONV. Tarmopererade patienter skattar jämförelsevis hög postoperativ smärta. Anestesisjuksköterskan har ett stort ansvar att tillgodose god smärtlindring och postoperativ omvårdnad. Syfte: Beskriva fördelning av postoperativ smärta, PONV, patientkaraktäristika i förhållande till kön hos tarmopererade patienter. Även att identifiera könsskillnader relaterat till postoperativ smärta och PONV samt samband mellan postoperativ smärta, PONV, patientkaraktäristika och processdata. Metod: En retrospektiv studie med kvantitativ ansats, patientdata från Svenskt Perioperativt Register (SPOR) användes. Patienter som genomgick operation på tunn- och tjocktarm (KVÅ-kod JF) på ett länssjukhus i Sverige åren 2019 och 2022 inkluderades, totalt 420 patienter. Data redovisades med deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Flera signifikanta samband påvisades; högre ålder korrelerade med lägre skattad postoperativ smärta och längre operationstid korrelerade med högre skattad postoperativ smärta. Patienter med generell anestesi utan tillägg av regional anestesi, elektiv operation och PONV skattade högre postoperativ smärta. Resultatet visade en signifikant könsskillnad, kvinnor drabbades i större utsträckning av PONV än män. Slutsats: Dessa samband och skillnader belyser att postoperativ smärta är komplext. Fler studier bör utföras i syfte att klargöra riskfaktorer för postoperativ smärta och PONV, och för att förstå underliggande mekanismer. Det är viktigt att vårdpersonal i ett tidigt skede förebygger, identifierar och behandlar postoperativ smärta och PONV utifrån patientens bakgrund och kända riskfaktorer. För att detta ska ske måste en individbaserad strategi utarbetas, för god behandling och återhämtning. / Background: Postoperative pain and postoperative nausea and vomiting (PONV) are among the most common postoperative complications and is associated with prolonged recovery. Individual and surgery-related predictors affect the prevalence of postoperative pain and PONV. Patients who underwent bowel surgery rated postoperative pain comparatively high. The anesthetic nurse has a responsibility in providing effective pain treatment and qualitative postoperative care. Purpose: To describe the distribution of postoperative pain, PONV, patient characteristics in relation to gender among patients undergoing bowel surgery. Also, to identify gender differences related to postoperative pain and PONV, but also correlations between postoperative pain, PONV, patient characteristics and surgery related factors. Methods: A retrospective register study with a quantitative approach, data from the Swedish Perioperative Registry (SPOR) were used. Patients included underwent bowel surgery in an operating ward at a county hospital in Sweden by 2019 or 2022, resulting in 420 patients. Data was performed with descriptive and analytic statistics. Findings: Findings demonstrated several significant correlations; higher age correlated with lower postoperative pain and longer duration of surgery correlated with higher postoperative pain. Patients with general anesthesia without complementary regional anesthesia, elective operation or PONV rated higher postoperative pain. Findings demonstrated a significant difference in gender, women tended to experience PONV more frequently than men. Conclusion: Findings illustrate the complexity of postoperative pain. More studies must be done to clarify risk factors for postoperative pain and PONV and understanding their underlying mechanisms. It’s essential that caregivers prevent, identify, and treat postoperative pain and PONV based on patient background and known risk factors. An individual-based strategy needs to be developed; to provide effective treatment and recovery.

Bakgrund: Postoperativa omvårdnadsåtgärder och bedömning av postoperativ smärta är viktig i vården av postoperativa neurokirurgiska patienter. Bristande postoperativa omvårdnadsåtgärder samt inadekvat lindring av postoperativ smärta är ett omvårdnadsproblem som orsakar vårdlidande hos patienter som genomgår spinala tumöroperationer. Det är sjuksköterskans ansvar att ge en optimal smärtlindring samt att utföra noggranna postoperativa omvårdnadsåtgärder för att patienter som genomgår spinal tumörkirurgi ska få en förbättrad livskvalité och förbättrade postoperativa resultat. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans postoperativa omvårdnadsåtgärder i samband med spinala tumöroperationer med fokus på smärta. Metod: För att svara på̊ syftet gjordes en integrerad litteraturöversikt enligt Friberg (2012). I studien inkluderades tolv vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa studier och sju kvantitativa. Analysen gjordes med inspiration av Whittemore och Knafls (2005) beskrivning av integrerad innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier; att lindra smärta och att förebygga komplikationer. Huvudkategorinatt lindra smärta tilldelades underkategorierna att använda smärtskattningsinstrument och kommunikation. Den andra huvudkategorin, att förebygga komplikationer tilldelades underkategorierna mobilisering och standardiserade vårdförlopp. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med postoperativa omvårdnadsåtgärder kan ofta vara en utmaning för den grundutbildade sjuksköterskan. Föreliggande studie beskrev de postoperativa omvårdnadsåtgärderna och hur sjuksköterskan kan arbeta för att förebygga komplikationer. Det framkom att sjuksköterskan har en ytterst viktig roll i smärtbehandlingen av denna patientkategori. Om inte sjuksköterskan ger en individualiserad smärtskattning, smärtlindring och smärtutvärdering finns risk att ett vårdlidande uppstår. / Background: Postoperative nursing measures and assessment of postoperative pain are important in the care of postoperative neurosurgical patients. Inadequate postoperative nursing measures as well as inadequate relief of postoperative pain is a nursing problem that causes nursing distress in patients undergoing spinal tumor surgery. It is the nurse's responsibility to provide optimal pain relief and to perform careful postoperative nursing measures so that patients undergoing spinal tumor surgery can have an improved quality of life and improved postoperative results.Aim: The aim of the study was to describe the nurse's post-operative care measures in conjunction with spinal tumor surgeries with a focus on pain.Method: An integrated literature review was made according to Friberg (2012). The study included twelve scientific articles, five qualitative studies and seven quantitative. The analysis was done with inspiration from Whittemore and Knafl's (2005) description of integrated content analysis.Results: The study resulted in two main categories; to relieve pain and to prevent complications. The main category of relieving pain was assigned to the subcategories of using pain assessment instruments and communication. The second main category, preventing complications, was assigned to the subcategories of mobilization and standardized care processes.Conclusion: The nurse's nursing measures in connection with postoperative nursing measures can often be a challenge for the newly graduated nurse. The present study described the postoperative nursing measures and how the nurse can work to prevent complications. It emerged that nurses have an extremely important role in the pain management of this patient category. If the nurses do not provide an individualized pain assessment, pain relief and pain evaluation, there is a risk that care suffering can occur.

Bakgrund: Konfusion är ett övergående akut förvirringstillstånd som många patienter med höftfraktur drabbas av varje år efter att de genomgått en operation. De främsta orsakerna är det kirurgiska traumat, anestesin, smärta, sömnbrist, läkemedel och stress. Kvinnor är mest drabbade av konfusion men det kan vara en skrämmande upplevelse oavsett vem som drabbas. Syfte: Syftet med studien var att studera hur patienter som genomgått höftoperation kan undgå att drabbas av konfusion, genom att studera vad sjuksköterskor behöver för att uppnå god beredskap att förebygga eller lindra konfusion. Metod: Detta arbete är en litteraturöversikt som grundar sig på 11 kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes på databaserna PubMed, PsycInfo samt CINAHL. Samtliga studier kvalitetsgranskades med Fribergs (2017) granskningsmall för kvantitativa studier. Resultat: Artiklarnas resultat sammanställdes i två tabeller, en för vardera av de frågeställningar som kompletterade litteraturöversiktens syfte. I resultatet framkom det att sjuksköterskor saknade kompetensen att i kliniken identifiera tecken på konfusion hos patienterna. Sjuksköterskor utbildade i konfusion hade lägre konfusionsincidenter bland sina patienter. Hade patienten haft konfusion tidigare var detta viktig information för personal som sköter vården postoperativt. Det var också en fördel om kompletterande kompetenser, till exempel i form av geriatriksjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter, kunde finnas tillgängliga vid behov. Patienter som fick lyssna på lugn klassisk musik fick en bättre utveckling på den kognitiva funktionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det behövs mer kunskap, instrument och verktyg för sjuksköterskor för att förebygga, identifiera och behandla konfusion tidigt. En god kompetens, snabb identifiering och information till patientens andra vårdgivare kan leda till bättre vård för patienten och en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskan. / Background: Delirium is a transient acute state of confusion that thousands of hip fracture patients suffer from each year after undergoing surgery. The main causes are surgical trauma, anesthesia, pain, lack of sleep, medication and stress. Women are most affected by delirium but it can be a scary experience no matter who is affected. Aim: The aim of the study was to study how patients who have undergone hip surgery can avoid being affected by delirium, by studying what nurses need to achieve good readiness to prevent or alleviate delirium. Method: This work is a literature review based on 11 quantitative scientific original articles. The literature search was performed on the databases PubMed, PsycInfo and CINAHL. All studies were quality reviewed with Friberg’s (2017) review template for quantitative studies. Result: The results of the articles were compiled in two tables, one for each of the questions that complemented the purpose of the literature review. The results showed that nurses lacked the competence to identify signs of delirium in the patients in the clinic. Nurses trained in delirium had lower delirium incidents among their patients. If the patient had had delirium before, this was important information for staff who provide care postoperatively. It was also an advantage if complementary competencies, for example in the form of geriatric nurses, physiotherapists and occupational therapists, could be available if needed. Patients who were allowed to listen to calm classical music had a better development of cognitive function. Conclusion: The results of the study show that more knowledge, instruments and tools are needed for nurses to prevent, identify and treat delirium early. Good competence, quick identification and information to the patient's other care providers can lead to better care for the patient and a better working environment for the nurse.

Bakgrund: God omvårdnad och snabb mobilisering till den drabbade personen är ett krav för att kunna återgå till en fungerande vardag efter en höftoperation. Tidig postoperativ mobilisering har visat sig minska risken för komplikationer. Aktuell forskning belyser kunskapsbrister hos hälso- och sjukvårdpersonal angående patienters upplevelser av tidig mobilisering samt bristande forskning kring sjuksköterskors etablerande av förtroendefulla relationer och kommunikation med patienter, vilket medför utmaningar i vården. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av postoperativ mobilisering efter höftoperation. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes och 11 resultatartiklar inkluderades. Resultat: Analysen av resultatartiklarna identifierade följande fyra kategorier: upplevelser av bristande kommunikation och information, upplevelser av rädsla, sårbarhet och isolering, upplevelser av motivation, stöd och självuppfattning och upplevelser av att återgå till en ny vardag som belyser upplevelser av att anpassa sig till en ny normalitet, smärta och sömn. Konklusion/implikation: Bristande kommunikation från hälso- och sjukvårdspersonal, rädsla för felbelastning och känslor av sårbarhet och isolering framstod som de vanligast förekommande upplevelserna. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver öka sin förståelse för hur patienter upplever postoperativ mobilisering. En implikation av resultatet är att ytterligare utbildning och forskning behövs för att förstå och möta patienters behov och upplevelser för att kunna erbjuda god och effektiv omvårdnad. / Background: Adequate care and mobilization for the individual is essential to facilitate a return to daily life following hip surgery. Early postoperative mobilization has been shown to reduce the risk of complications. Current research highlights knowledge gaps among healthcare professionals regarding patients' experiences of early mobilization, as well as insufficient research concerning nurses' establishment of trusting relationships and communication with patients, posing challenges in healthcare. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of postoperative mobilization following hip surgery. Method: A general literature review was conducted, and 11 research articles were included. Results: Analysis of the research articles identified the following four categories: experiences of inadequate communication and information, experiences of fear, vulnerability, and isolation, experiences of motivation, support, and self-perception, and experiences of returning to a new daily life, which contain experiences of adjusting to a new normalcy, pain, and sleep. Conclusion/Implication: Inadequate communication from healthcare professionals, fear of misloading, and feelings of vulnerability and isolation were the most reported experiences. Healthcare professionals need to enhance their understanding of how patients perceive postoperative mobilization. An implication of the findings is that further education and research are necessary to understand and address patients' needs to provide quality and efficient care.

Postoperativt illamående och kräkning är fortfarande ett vanligt förekommande problem i samband med anestesi. Förutom obehaget med detta finns även medicinska risker som aspiration av maginnehåll eller sårruptur. PONV går att förebygga till viss del med hjälp av läkemedel, pre-operativ riskskattning samt genom anpassad anestesimetod. Genom att göra en riskskattning kan personal uppskatta vilka patienter som ligger i riskzonen för PONV och därigenom anpassa behandlingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur riktlinjerna för att riskbedöma och förebygga PONV följs vid en dagkirurgisk avdelning. Studien genomfördes som en prospektiv observationsstudie med en kvantitativ ansats. Sammanlagt deltog 49 patienter i studien. De fick svara på om de kände av illamående och/eller kräkningar 2 samt 4 timmar postoperativt. Datan analyserades sedan i  Package for Social Science (SPSS). Resultatet visade att rutinen följdes i 63% av fallen och att förekomsten av PONV var på 16%. Slutsatser som kan dras ifrån detta är att rutinen för PONV följs i samma utsträckning som många andra rutiner inom hälso- och sjukvård och att förekomsten av PONV är som förväntat utifrån tidigare studier. Rutinen borde dock kunna följas i fler än 63% av fallen. Vidare forskning kring huruvida ökad följsamhet skulle kunna sänka förekomsten av PONV behövs.