Runt om i världen utförs miljontals kirurgiska ingrepp varje år, sedan 1840-talet har utveckling skett för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Postoperativa sårinfektioner är den vanligaste typen av vårdrelaterad infektion och utgör ett stort lidande hos patienten. Som operationssjuksköterska är det viktigt att ha kunskaper om riskfaktorer för postoperativa sårinfektioner för att kunna sätta in adekvata omvårdnadsinsatser. Mot denna bakgrund var syftet med denna litteraturstudie att belysa riskfaktorer för postoperativa infektioner som finns i operationssalen med frågeställning hur operationssjuksköterskan kan påverka förekomsten av postoperativa sårinfektioner. Metoden som används är litteraturstudie där databaserna Cochrane och Pubmed har genomsökts. Efter granskning och analys valdes 28 artiklar ut att inkluderas i resultatet, 26 med hög kvalitet och två med medelhög kvalitet. Resultatet visade att klorhexidin i tre studier påvisades vara fördelaktig som huddesinfektion och i två studier var den likvärdig med det jämförda medlet jodlösning. Antibiotikabehandlade suturer kan enligt studiens resultat överges till förmån för vanliga suturer. Rakning av operationsområdet var signifikant kopplat till ökat antal postoperativa sårinfektioner och bör ersättas med håravkortning. Munskydd ska användas av sterilklädd personal, men är ej nödvändigt bland övrig personal.  Användande av förbandsmaterial och dess effekt på postoperativa sårinfektioner har fått något splittrade resultat i denna studie, detta tyder på att mer forskning behövs. Få studier har hittats som behandlat ventilationen på operationssalen, de två som hittades påvisade ändock att LAF-tak och HEPA filter reducerade antalet CFU i sårområdet. Det är viktigt att operationssjuksköterskan följer kunskapsutvecklingen inom sitt område  för att kunna påverka förekomsten av postoperativa sårinfektioner.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation på Centraloperation på Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjälp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knäplastiker och den sammanlagda mängden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrån olika moment, såsom arbetskläder, läkemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten beräknades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullständig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfällig följsamhet. Resultat: Efter tio genomförda observationer visade resultatet att de moment som hade flest observerade fall av fullständig följsamhet till gällande hygien- och arbetsrutiner var Sterildrapering och Huddesinfektion medan de moment som hade lägst följsamhet var Under pågående operation och PVK. I de två sistnämna momenten var utebliven desinfektion av händerna den främsta orsaken till den låga följsamheten. Slutsats: Trots att moment som Huddesinfektion och Sterildrapering uppvisades fullständigföljsamhet i vissa fall så förekom det brister i samtliga av de elva momenten som observerades.

Postoperativa infektioner är en del av de vårdrelaterade infektioner som drabbar patienter inom vården. Kostnaderna för postoperativa infektioner uppgår till minst 500 miljoner kronor årligen. Syftet med studien var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder för postoperativa infektioner. Arbetet inriktar sig på kirurgiska patienter. Det är en litteraturstudie där en databassökning har gjorts för att finna vetenskapligt material. Elva artiklar har använts och kvalitetsgranskats. Studien har följt Goodmans:s sex steg för strukturen av arbetet. Materialet har resulterat i en sammanställning av evidensbaserade åtgärder för sjuksköterskan och hennes/hans roll i att förebygga postoperativa infektioner. Hårborttagning, kroppstvätt, hudförberedelser, handhygien hos personalen, normal temperatur, blodglukoskontroller och skötsel av operationssår är de åtgärder som beskrivs i denna studie. Diskussionen som följer är om forskningen som finns är för gammal eller om riktlinjer och rekommendationer inte tillämpas i den kliniska verksamheten då postoperativa infektioner fortfarande är ett stort problem.

No description available.

Bakgrund: : Vårdrelaterade infektioner är kostsamma för vården och orsakar lidande förpatienten. Operationspersonal har en viktig uppgift att förebygga smittspridning och följahygienrutiner. Dessa är bland andra att använda rätt arbetskläder, arbeta aseptiskt och enligtbasala hygienrutiner samt att bibehålla steriliteten. Syfte: Syftet med studien var att observeraföljsamheten till aseptik och basala hygienrutiner på operationssal vid allmänkirurgiskt ingreppvid två sjukhus i Mellansverige. Metod: Studien var en observationsstudie med kvantitativansats. Observationerna genomfördes utifrån ett observationsprotokoll. Ingreppen somobserverades var av allmänkirurgisk karaktär och totalt tio observationer utfördes.Yrkeskategorier som ingår i operationsteamet observerades i olika arbetsmoment, såsomarbetskläder, insättning av PVK, preoperativ huddesinfektion och steril drapering. Följsamhetentill de olika momenten beräknades i procent. Resultat: Totalt tio observationer genomfördes. Dearbetsmoment som hade bäst följsamhet var arbetskläder, insättning av PVK, preoperativhuddesinfektion och steril drapering. I alla arbetsmoment som observerades var handdesinfektionden underkategori som hade sämst följsamhet. Slutsats: I samtliga av de sex arbetsmoment somobserverades i studien fanns brister gällande följsamhet till aseptik och basala hygienrutiner trotsatt vissa moment, såsom preoperativ huddesinfektion och steril drapering av operationsområdet,hade hög följsamhet. / Background: Hospital acquired infections are costly for health care and causes distress for thepatient. Operational staff have an important role in preventing the spread of infection and followhygiene procedures. These include using the proper work clothes, work aseptically and accordingto basic hygiene and to maintain sterility. Aim: The aim of the study was to observe adherence toaseptic technique and basic hygiene procedures in the operating theater for general surgery attwo hospitals in central Sweden. Method: The study was an observational study withquantitative approach. The observations were carried out on the basis of an observation protocol.The surgical intervention that were observed was of a general surgical nature and a total of tenobservations were performed. Professional categories included in the operating team wereobserved in different tasks, such as work clothes, insertion of PVK, preoperative skindisinfection and sterile draping. Adherence to the various elements was calculated in percent.Result: A total of ten observations were made. The observed tasks that had the best adherencewere working clothes, insertion of PVK, preoperative skin disinfection and sterile draping. Handdisinfection was the subcategory that had the lowest adherence of all observed tasks.Conclusion: In each of the six tasks that were observed in the study there were deficienciesregarding adherence to aseptic technique and basic hygiene despite some tasks, such aspreoperative skin disinfection and sterile draping of the surgical field, which had high adherence.

Bakgrund: Varje år drabbas patienter av infektioner efter en operation och det har visat sig leda till stort lidande för den drabbade. Trafikflöde in och ut ur operationssalen har visat sig kunna leda till postoperativa infektioner samt störningsmoment för operatörerna vilket kan utgöra en risk för att patientsäkerheten påverkas negativt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen. Metod: Intervjustudie där data samlades in via tio intervjuer av operationssjuksköterskor. En beskrivande design användes med kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i två kategorier och sju subkategorier. Dessa betonade vikten av att ta sitt ansvar, behov av bättre kommunikation, mer utbildning krävdes och bättre planering samt tydliga regler och rutiner för att trafikflödet skulle kunna minskas in och ut ur en operationssal. Slutsats: Bättre strategier krävs för att minska antalet dörröppningar och därmed öka patientsäkerheten. Mer information och utbildning behövs för att förstå riskerna med ett stort trafikflöde och många onödiga dörröppningar in och ut ur en operationssal. Operationssjuksköterskorna i vår studie upplevde ett behov av en bättre kommunikation samt att hjälpmedel för att minska trafikflödet behöver införas. Ett hjälpmedel som skulle kunna införas för att minska antalet onödiga dörröppningar är en automatisk dörr-räknare som påminner personalen om detta.