Syftet med studien var att undersöka arbetstillfredsställelsen hos personliga assistenter med anhörigrelation till kund. Studien genomfördes hos företaget OP Assistans med hjälp av en enkätundersökning. Totalt inkom 33 giltiga enkätsvar vilket gav en svarsfrekvens på 37.5 %. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan könen i arbetstillfredsställesedimensionerna Säkerhet, Inställning till företaget och Kommunikation samt en stark tendens till skillnad i dimensionen Organisation, där kvinnor visade upp en högre arbetstillfredsställelse än män i samtliga fyra dimensioner. Vidare visade resultatet en signifikant skillnad i anställningstid i dimensionen Arbetet, där anställda som har arbetat mellan 6 till 15 år visade en högre arbetstillfredställelse i dimensionen än de respondenter som har varit anställda mellan 1 till 6 år. Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, personliga assistenter, anhörigrelation / The purpose of this study was to examine the job satisfaction of personal assistants with a family connection to the customer. The study was conducted at the company OP Assistans with the help of a questionnaire survey. A total of 33 valid responses gave a response rate of 37.5%. The results showed significant differences between women and men in the dimensions of Safety, Feelings About the company and Communication, and a strong tendency to difference in dimension Supervision, where women showed a higher job satisfaction than men in all four dimensions. The results showed also a significant difference in the dimension My Job based on length of employment, where employees who have been employed between 6 to 15 years, showed a higher job satisfaction in the dimension My job than respondents who were employed between 1 to 6 years. Keywords: Job Satisfaction, satisfaction with supervisor, leadership

Att arbeta som personlig assistent liknar inte en normal arbetsplats. Arbetet sker oftast i brukarens hem där även brukarens familj i vissa fall bor. Det kan vara svårt att hantera vissa situationer själv och ingen vill ju inkräkta på en annan människas privatliv. Reglerna för vad som anses vara grundläggande behov som brukarna ska få hjälp med är i dagens läge otydliga. Det kan upplevas stressigt hos många personliga assistenter. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos personliga assistenter. Vi har intervjuat sex stycken personliga assistenter, vilka valdes ut via ett snöbollsurval. För att få chansen att kunna ställa följdfrågor och ha öppna svarsalternativ, använde vi oss av semistrukturerade frågor .Utgångsläget var ett kvalitativt synsätt för att fånga respondenternas egna talade ord och tankar kring sin psykosociala arbetsmiljö. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Därefter inleddes transkibiering av intervjuerna ner till text. Texten lästes igenom flertalet gånger. Vi som författare ville finna likheter och olikheter och analyserade därför texten först lodrätt och sedan vågrätt. Avslutningsvis summerades den samlade bilden till text. Resultatet visade på att det förekommer många tunga lyft och att nattarbete upplevdes jobbigt. Arbetsuppgifter får ofta lämnas kvar och många arbetsuppgifter upplevs som påfrestande. Gällande handlingsutrymmet hos personliga assistenter visade resultatet på att det både finns och inte finns. Resultaten visade att man ofta får hjälp av varandra att lösa arbetsuppgifter. Kunskapen som krävs finns och de personliga ombuden anser att de utvecklas yrkesmässigt. Återhämtningen hos personliga assistenter visade sig vara bristfällig.

<p>Hemvård och personliga assistenter medverkar i många förflyttningssituationer med sina patienter. Lyft- och förflyttningstekniksutbildningar kan ges av många olika yrkesgrupper. Andra studier visar på många fördelar fysiskt sett för personalen men även organisatoriskt. Erfarenheter tyder dock på att personalen lätt hamnar i gamla hjulspår och ”slarvar” med att använda en skonsam arbetsteknik. Vi har gjort och lämnat ut en studiespecifik enkät till 24 personer inom hemvård och 21 personliga assistenter för att belysa deras arbetssituation och se eventuella skillnader mellan dessa personalkategorier av vem de fått lyft- och förflyttningstekniksutbildning. Vi ville veta hur många gånger personalen har gått någon form av förflyttningsutbildning och om det skiljer sig mellan kategorierna. Studien syftade även till att ta reda på om det var någon skillnad i hur personalen tillämpar kunskaperna i vardagsarbetet. I samband med detta ville vi veta om personalen utifrån hur mycket utbildning de har fått känner behov av mer utbildning. Vi ville även se om personalen upplever någon förändring i mängden värk i rygg och axlar före och efter utbildning och om det är någon skillnad mellan yrkeskategorierna. Huvudresultatet i denna studie visar att det inte var någon större skillnad mellan yrkeskategorierna i någon av syftets delar. Man kan se av resultatet att båda yrkeskategorierna uppgav att de har fått mest utbildning av arbetsterapeut/sjukgymnast. Sedan år 2000 hade flest ur de båda yrkeskategorierna gått utbildning två gånger. Hemvårdsgruppen använde sig av fler och mer tekniker än personliga assistenterna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan yrkeskategorierna i hur ofta de påminner andra om att använda skonsamma tekniker eller hur ofta de slarvar med teknikerna i tron om att spara tid. Majoriteten av deltagarna tyckte att de var i behov av mer utbildning men det fanns ingen signifikans utifrån hur många gånger de gått utbildning. Resultatet visade heller inget samband mellan värk relaterad till arbetet före och efter utbildning.</p>

Hemvård och personliga assistenter medverkar i många förflyttningssituationer med sina patienter. Lyft- och förflyttningstekniksutbildningar kan ges av många olika yrkesgrupper. Andra studier visar på många fördelar fysiskt sett för personalen men även organisatoriskt. Erfarenheter tyder dock på att personalen lätt hamnar i gamla hjulspår och ”slarvar” med att använda en skonsam arbetsteknik. Vi har gjort och lämnat ut en studiespecifik enkät till 24 personer inom hemvård och 21 personliga assistenter för att belysa deras arbetssituation och se eventuella skillnader mellan dessa personalkategorier av vem de fått lyft- och förflyttningstekniksutbildning. Vi ville veta hur många gånger personalen har gått någon form av förflyttningsutbildning och om det skiljer sig mellan kategorierna. Studien syftade även till att ta reda på om det var någon skillnad i hur personalen tillämpar kunskaperna i vardagsarbetet. I samband med detta ville vi veta om personalen utifrån hur mycket utbildning de har fått känner behov av mer utbildning. Vi ville även se om personalen upplever någon förändring i mängden värk i rygg och axlar före och efter utbildning och om det är någon skillnad mellan yrkeskategorierna. Huvudresultatet i denna studie visar att det inte var någon större skillnad mellan yrkeskategorierna i någon av syftets delar. Man kan se av resultatet att båda yrkeskategorierna uppgav att de har fått mest utbildning av arbetsterapeut/sjukgymnast. Sedan år 2000 hade flest ur de båda yrkeskategorierna gått utbildning två gånger. Hemvårdsgruppen använde sig av fler och mer tekniker än personliga assistenterna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan yrkeskategorierna i hur ofta de påminner andra om att använda skonsamma tekniker eller hur ofta de slarvar med teknikerna i tron om att spara tid. Majoriteten av deltagarna tyckte att de var i behov av mer utbildning men det fanns ingen signifikans utifrån hur många gånger de gått utbildning. Resultatet visade heller inget samband mellan värk relaterad till arbetet före och efter utbildning.

No description available.

<p>I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. </p><p>Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet. </p><p>Min förhoppning är att detta examensarbete kan utgöra ett diskussionsunderlag för lärare och assistenter i deras gemensamma praktik.</p>

I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet. Min förhoppning är att detta examensarbete kan utgöra ett diskussionsunderlag för lärare och assistenter i deras gemensamma praktik.

Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk. Huvudresultatet av vår studie visade att personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö påverkas negativt av denna problematik genom att de upplever stress och oro. Det bristande stödet och otydliga riktlinjer var viktiga orsaker till den upplevda negativa psykosociala arbetsmiljön. / Research shows that personal assistans is a profession that has often been a lack of psychosocial work enwironment due to the fact that assistans often work alone with the client, the lack of clear guidance from management, and inadequate social support. This, in combination with the client's alcohol abuse and its soul discretion maw further create additional vulnerability and ethical dilemmas of the assistans. The aim of our work was to investigate how personal assistans describe that their psychosocial work enwironment is influenced by the customer's alcohol abuse. Further, it was important to higlight the client's autonomy and assistans own boundaries in this problem. To fulfill our purpose, we chose a qualitative research method and interviewed five personal assistans who have experience of clients living with alcohol abuse. The main result of our study showed that their prychosocial work enwironment is adversly affected by this problem in a way that causes stress and anxiety. The lack of support and unclear guidelines were important reasons for the perceived negative psychosocial work enwironment.

Men’s violence against women is a specific social problem as it affects the personal security and the right to decide over one’s own body. Both of which are human rights. As a consequence of the violence, men and women are living under different conditions, which by the prevailing gender order enables the inequality of society. This is a democracy issue. Women with disabilities whom are exposed to violence in close relationships are thus twice vulnerable, because of the disabilities and because of their gender. Violence can also take other expressions and be directed at the disability. Violence in close relationships is often hidden from society and violence is often made invisible by being explained in other terms. Personal Assistants work close to women with disabilities in their homes and may meet women that are exposed to gender-based violence. This is a qualitative study with the purpose of examine Personal Assistants’ knowledge of gender-based violence against women with disabilities. The results show that they have little knowledge of violence and often no formal training. The results also show that they have no guidelines for how they are supposed to act if such violence occurs. Personal Assistants understanding of violence is mainly based on physical violence. The Personal Assistants’ response if gender-based violence occurs is conditional depending on where the abuse takes place. The results also show a distinction between the private and the public scene. Personal Assistants use the clients’ privacy as an excuse not to act if they face gender-based violence. Despite the uncertainty as to how they should act, as found in the study, this may be due to their low level of competence in the subject as well as non-existing guidelines. Keywords: Violence, women, gender, disability, Personal Assistant / <p>Validerat; 20110418 (anonymous)</p>

The purpose of this quantitative survey study was to examine if there were any associations between subjective self-rated health, workload and scheduling in relation to habits involving diet and physical activity among personal assistants. This study was carried out as an online based survey where all the participants was selected nonrandomly through one single private company in the middle regions of Sweden. Associations were tested through cross table analysis, also known as Chi2-tests. No associations was established in regards to the thesis main purpose. However, some associations could be drawn between the participants’ willingness to change their current dietary- and exercise habits and their current habits. The main conclusion from this study was that further research is needed amongst personal assistants to determine how their professional life relates to their dietary and exercise habits. / Många människor arbetar i dag som personliga assistenter och den yrkeskategori som detta arbete ingår i är idag den tredje största i Sverige och är idag den yrkeskategori som sysselsätter flest kvinnor i landet. Trots detta så är mängden forskning som bedrivits inom detta yrkes arbetsförutsättningar ytterst begränsad. Syftet med denna undersökning var att kartlägga vilka vardagliga rutiner kring kost och fysisk aktivitet som fanns bland de anställda som arbetar som personliga assistenter på ett privat företag. Studien ämnade undersöka huruvida några associationer kunde dras mellan de anställdas allmänna hälsotillstånd, nivån av sysselsättning, arbetsschema och deras vanor kring kost och fysisk aktivitet. Studien var av kvantitativ design där informationen hämtades från studiepopulationen via en online-baserad enkät. Urvalet var icke-randomiserat där hela den möjliga studiepopulationen erbjöds att delta. Deltagarna kontaktades via SMS och av 420 möjliga deltagare så låg svarsresponsen på 22 %. Utifrån insamlad data så kunde inga associationer dras mellan allmänt hälsotillstånd, nivå av sysselsättning, arbetsschema och deltagarnas kost- och motionsvanor. Däremot så kunde associationer göras mellan deltagarnas önskan om att ändra sina kost- och motionsvanor och hur deras vanor för tillfället såg ut. Övergripande så kunde deltagarnas kostvanor beskrivas som regelbundna och de ägnade sig huvudsakligen åt måttliga mängder fysisk aktivitet. Det låga deltagarantalet innebar dock att resultatets generaliserbarhet inte kunde bedömas som särskilt hög. Den huvudsakliga slutsatsen från denna undersökning var att ytterligare forskning behövs för att tydliggöra hur personliga assistenters arbetsförhållanden påverkar deras vanor kring kost och motion och vise versa.