Denna undersökning behandlar relationerna mellan högmodernism, rasbiologi och industrialiseringen av Norrland under tidigt 1900-tal. Syftet är att analysera de samband som fanns mellan teknikutbredningen, främst i form av vattenkraft, i traditionellt samiska områden och rasbiologins väg till att bli ett etablerat forskningsfält. Herman Lundborg, som var drivande i processen för ett statligt institut för rasbiologi i Sverige, hade särskilt fokus på samerna vilket gör det intressant att studera hans idéers påverkan på industrialiseringen i Norrland. De källor som används är främst riksdagstryck gällande samer, vattenkraft och avvittring och kompletteras av annat tryckt material från intressenter för och emot industrialiseringen samt tryckt material om rashygien och rasbiologi. Genom att använda Scotts teorier om högmodernism, Adas teori om kolonial vetenskap och Headricks teori om teknik som verktyg för kolonisering nåddes slutsatserna att tekniken fungerat både som verktyg och motiv för Norrlands kolonisering. Rasbiologin gav legitimitet till idéer om rasers olika värde bidrog till det osynlighetsgörande av samerna som var nödvändigt för att kunna exploatera naturresurser inom renbeteslandet.