Utifrån en föränderlig omvärld har allt fler organisationer insett att de inte kan agera oberoende av omgivningen. Förändringarna beskrivs ofta i termer av mer intensiv konkurrensen, kortare livscykler för produkter och tjänster samt ständig teknikutveckling. Internet och den digitala transformationen har dessutom skapat en övergång till den digitala ekonomin vilket omvandlat grundläggande antaganden för flertalet affärsmodeller. Den intensifierade konkurrensen, teknologiska utvecklingen och ökade rörligheten av kunskap har resulterat i att allt fler organisationer måste analysera sitt sätt att organisera och styra innovationsarbetet för att öka innovationsförmågan. Mot bakgrund av de förändrade spelreglerna bör det ifrågasättas om interna innovationsprocesser är den mest framgångsrika strategin för att generera förutsättningar för en ökad innovationsförmåga. I linje med detta visar en tydlig trend under de senare åren att allt fler organisationer utforskar och efterfrågar kunskap från ett omfångsrikare spektrum av källor än tidigare. Detta åskådliggörs genom hur allt fler organisationer utnyttjar kunskapsflöden från nätverk utanför den egna organisationens gränser. Innovationsprocesser som fångar kunskapsflöden utifrån ett nätverkssynsätt ger upphov till nya potentiella fördelar för innovationsförmågan. En av de möjliga fördelarna beskrivs som kombinationen av interna och externa kunskaper. Förskjutningen från interna till mer öppna innovationsprocesser, innebär dock att innovationsstyrningen måste förändras. Med öppna innovationsprocesser har det uppdagats nya utmaningar, något som till stor del grundas i den bärande idén om involvering av flertalet individer. En central utmaning handlar om att styra öppna innovationsprocesser utan formell auktoritet över samtliga individer. Syftet med denna studie har därmed varit att identifiera och analysera vad som kännetecknar öppna innovationsprocesser och styrningsaspekterna för att öka innovationsförmågan. Utifrån en litteraturstudie upprättades ett styrningskoncept för att analysera, förklara och utveckla begrepp inom öppna innovationsprocesser. Styrningskonceptet kan beskrivas som ett paraply under vilket författaren samlar praktiska aspekter som kan utnyttjas på olika sätt för att styra en öppen innovationsprocess med målsättningen att öka innovationsförmågan. Den empiriska delen omfattar en fallstudie innehållande nio stycken intervjuer av innovationsstyrningen inom Lindholmen Science Park. Det är en internationell samverkansmiljö för forskning och innovation. Resultatet påvisar vikten av en flexibel styrning där fokus riktas mot ständig följsamhet gentemot den externa kontexten. Dessutom poängteras ledningen av till synes oförenliga paradoxer, där vikten av att vara ”både och” för att hantera olika motsatsförhållanden konstateras som viktigt. Dessutom fastslås betydelsen av ledare som frigör den inneboende innovationskraften genom nyfikenheten att lära och ett varaktigt fokus på att etablera relationer för att bygga tillit. / Based on a changing environment, more organizations have realized that they cant act independently of the environment. The changes are often described in terms of more intense competition, shorter life cycles for products and services and constant technology development. Internet and digital transformation has also created a transition to the digital economy which transforms assumptions for most business models. Intensified competition, technological development and increased mobility of knowledge, has resulted in that more organizations need to analyze the way they organize and manage innovation efforts to increase the capacity for innovation. In view of the changing rules of the game, it should be questioned whether internal innovation processes are the most successful strategy to generate conditions for increased innovation capabilities. In line with this, a clear trend in recent years points out that more organizations explore and demand knowledge from a wider range of sources than before. This is illustrated by how more organizations utilize knowledge flows from networks beyond the boundaries of their own organization. Innovation processes that capture knowledge flows based on a networking perspective gives new potential benefits for the innovation capabilities. One of the possible benefits is described as the combination of internal and external knowledge. However, the shift from internal to more open innovation processes, means that the innovation management must change. With open innovation processes, new challenges has been discovered, largely based on the supportive idea of involving more individuals. A central challenge is to control open innovation processes without formal authority over all individuals. Thus, the purpose of this study has been to identify and analyze what characterizes open innovation processes and governance aspects in order to increase the innovation capabilities. Based on a literature study, a management concept was established to analyze, explain and develop concepts in open innovation processes. The management concept can be described as an umbrella under which the author brings together practical aspects that can be utilized in different ways to manage an open innovation process with the aim of increasing innovation capabilities. The empirical part comprises a case study containing nine interviews of the innovation management within Lindholmen Science Park. It is an international environment for research and innovation. The result demonstrates the importance of flexible governance, focusing on constant compliance with the external context. In addition, the management of seemingly incompatible paradoxes is poached, where the importance of dealing with different opposites is found important. In addition, the result underline the importance of leaders who releases the inherent power of innovation by curiosity for learning and a sustained focus on establishing relationships to build trust.

The electrification of heavy transport is considered a solution to climate change. Today, electrification is challenged by high investment costs for vehicles and charging, which hampers the conversion. The purpose is to investigate what investment risks occur when creating a stationary charging hub by focusing on three different charging possibilities (private, semi-public, and public) to examine the differences between them. The study is a case study with the study object Stockholm South, which is considered to be a future logistics area. The study is based on literature, documents, and interviews with actors linked to the study object. Moreover, to identify potential investment risks the study conducts a life cycle cost analysis of a stationary charging hub. The conducted interviews identified that several actors are positive to enable a charging hub, but are challenged by high investment costs, uncertainties regarding electricity network capacity, and future prospects linked to the technological development of electric trucks and charging technology. Moreover, the interviews also identified opportunities such as financial support, potential market advantages of being one of the firsts on the market, and contribution to a sustainable transport sector. The results of the cost analysis show that a stationary charging hub for heavy goods transport entails high investments and operating costs, which are affected by future aspects such as electricity prices, electricity networks, technology development, and utilisation rate. In addition, the choice of closed or open charging hub has an impact on the total cost. The analysis of the results indicates that collaboration between the involved actors can facilitate several of the identified challenges and risks. The study contributes to expanding the empirical data on stationary charging infrastructure for heavy freight transport. In addition, the study contributes with a cost analysis for a charging station that can provide inspiration and a basis for future investments. The theoretical contribution mainly concerns how new technologies in ecosystem theory are handled in relation to collaboration and business models. / Elektrifieringen av tunga transporter anses vara en lösning på klimatförändringarna. Elektrifieringen utmanas idag av höga investeringskostnader för fordon och laddning, vilket hämmar omställningen. Syftet med studien är att undersöka vilka investeringsrisker som uppstår vid skapandet av en stationär laddhubb genom att fokusera på tre olika laddningsmöjligheter (privat, semi-publik och publik) för att undersöka skillnaderna mellan dem. Studien är en fallstudie där studieobjektet är Stockholm Syd som anses vara ett framtida logistikområde. Studien baseras på litteratur, dokument och intervjuer med aktörer kopplat till studieobjektet. För att kunna identifiera investeringsriskerna har en livscykelkostnadsanalys gjorts för en stationär laddhubb. De genomförda intervjuerna identifierade att flera aktörer är positiva till att skapa en ladd hubbmen att utmaningarna framförallt ligger i höga investeringskostnader, osäkerheter angående elnätskapacitet och framtidsutsikter kopplat till den teknologiska utvecklingen av ellastbilar och laddningsteknik. Däremot identifieras även möjligheter så som finansiella stöd, potentiella marknadsfördelar med att vara en av de första på marknaden och att bidra till en hållbar utveckling av transportsektorn. Resultatet av kostnadsanalysen visar att en stationär laddhubb för tunga godstransporter medför höga investerings- och operationskostnader som påverkas av framtida aspekter så som elpris, elnät, teknikutveckling samt utnyttjandegrad. Dessutom har val av stängd eller öppen laddstation inverkan på kostnaderna. Analys av resultatet tyder på att samarbete mellan involverade aktörer kan underlätta flera av de identifierade utmaningarna och riskerna. Studien bidrar till en utökad empiri kring stationär laddinfrastruktur för tunga godstransporter. Dessutom bidrar studien med en kostnadsanalys för en laddstation som kan ge inspiration och underlag för framtida investeringar. Det teoretiska bidraget berör främst hur nya tekniker ses på inom ekosystemsteorin i förhållande till samarbete och affärsmodeller.