Bakgrund: Hälsolitteracitet handlar om människors kunskap att förstå budskap om hälsa och omsätta informationen genom att leva hälsofrämjande. Låg hälsolitteracitet kan till exempel innebära otillräcklig förmåga att tolka och förstå hälsoinformation och därmed leda till ohälsa. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär en holistisk syn på patienten. Enligt Patientlagen är patientens delaktighet lagstadgad och leder till säker vård.Syfte: Att sammanställa sjuksköterskans utmaningar och strategier för att främja personcentrerad vård hos patienter med låg hälsolitteracitet.Design: En allmän kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats.Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning genomfördes och artiklarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två teman och nio subteman. Första temat var Utmaningar för att främja personcentrerad vård med subteman Brist på stödjande system och språkförbristningar, Låg utbildning eller otillräcklig kunskap, Tidsbrist/tidspress samt Kulturella skillnader. Andra temat var Strategier för att främja personcentrerad vård med subteman Personcentrerad kommunikation, Relation och förtroende samt Tolk och anhöriga som stöd.Slutsats: För att patienter med låg hälsolitteracitet ska kunna vara delaktiga i sin vårdprocess krävs att de får individanpassad information utifrån deras kunskapsnivå. För att detta ska var möjligt krävs att sjuksköterskan har kunskap om hälsolitteracitet och vilka strategier som kan användas vid olika utmaningar.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärandet av yrkesrollen som hälsocoach bidrar till att forma den personliga identiteten. Syftet var även att undersöka hur denna lärprocess skulle kunna påverka hälsocoachernas individuella hälsa, genom beskrivningar av deras personliga förhållningssätt till hälsa. Metod: Föreliggande studie har haft en kvalitativ metodansats där datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma hälsocoacher. Studien hade en hermeneutisk epistemologisk ansats, och utgick vidare från ett abduktivt arbetssätt. Det empiriska materialet sammanställdes till olika teman och analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket. Resultat: Resultatet visade att deltagarna identifierar sig med yrkesrollen som hälsocoach, och att det kan vara svårt att bortse från rollen som hälsocoach även i privata sammanhang. Genom sociala interaktioner med kunder och kollegor har hälsocoacherna lärt sig vad yrket kräver och har utvecklats i sin yrkesroll genom att anamma särskilda egenskaper och färdigheter som anses viktiga för yrkesrollen. Genom att utvecklas i yrkesrollen som hälsocoach har intervjupersonerna fått ökad kunskap inom hälsoområdet och vidare fått en mer balanserad syn på hälsa. Hälsocoacherna anser att det finns yttre förväntningar på hur de bör vara och agera, men upplever inga negativa konsekvenser av detta. Slutsats: Lärprocessen som sker inom yrkesrollen har format hälsocoacherna på så sätt att särskilda egenskaper utvecklats och yrkesrollen har blivit en stor del av den personliga identiteten. Den ökade kunskapen och utvecklingen i yrkesrollen har bidragit till att hälsocoacherna har förändrat sitt sätt att tolka, tillämpa och förstå hälsoinformation. Detta har i sin tur resulterat i ett mer balanserat förhållningssätt till hälsa, vilket i sin tur kan ha positiva hälsoeffekter. / Aim: The purpose of this study was to examine how the learning of the professional role as health coach contributes to shape the personal identity. The aim was also to investigate how this learning process could affect the health coaches' individual well-being, through their descriptions of personal approach to health. Method: The present study had a qualitative methodological approach, where data collection occurred through six semi-structured interviews with professional health coaches. The empirical data were compiled into themes and then analyzed through the theoretical framework. Results: The results shows that learning, in terms of interactions with customers and colleagues, and the adoption of particular characteristics and skills, may influence the personal identity of health coaches. Through learning, the individuals identified themselves, even in private settings, with the professional role. Due to learning, the health coaches have a more balanced approach to diet, exercise, and individual health. Conclusion: The learning process that takes place within the professional role has shaped the health coaches in such ways that special characteristics has developed and the professional role has become a big part of their personal identity. Furthermore, the results also shows that learning may influence the way of interpreting, applying, and understanding health information. Even their personal approach to health has changed for more balanced, which in turn may have positive health effects.

IKEA Industry Älmhult AB erbjuder en rad förmåner. De arbetar med olika former av friskvård, dels företagshälsovård och arbetsmiljö men även friskvårdsbidrag, massage och olika hälsoundersökningar samt tester. Företagets vision är att ovanstående satsningar ska främja personalens hälsa men menar att de används i liten utsträckning. Syftet med studien var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka de anställdas användande av friskvårdsförmåner vid sin arbetsplats för att synliggöra betydelsen av hälsolitteracitet. Studien genomfördes genom intervjuer med en strukturerad och en semistrukturerad del. Våra data analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet av vår studie visade att 59 % namngav friskvårdsbidrag som en förmån, men endast 28 % använder sig av det. Resultatet visade även att det krävs ytterligare information från företaget och mer lättillgänglig information kring utbud och tillvägagångssätt för att främja användandet av friskvårdsförmåner. Resultatet visade också att eget intresse, kunskap om förmåner samt behov påverkar användandet av förmåner. Vidare såg vi att möjligheten att vara delaktig i beslut gällande förmåner kan motivera anställda att använda dessa. De anställda utbyter information och kunskap genom socialt samspel. De hjälper och stödjer varandra i tolkning av information om friskvårdsförmåner och tillvägagångssätt. De anställda upplever inte att informationen om friskvårdsförmåner är lättillgänglig men vet var de ska söka information om de behöver den, vilket tyder på att de är tillräckligt hälsolitterata. De befinner sig i en arbetskultur som är öppen för lärande genom socialt samspel vilket bidrar till att mycket av informationen och kunskapen sprids kollegor emellan.Våra slutsatser är att bristfällig information, bristande kunskap om förmåner och tillvägagångssätt samt avsaknaden av intresse och behov upplevs som hinder för att använda förmånerna. Vårt förslag till företaget gällande åtgärder rekommenderar vi att sammanställa förmåner i en broschyr, involvera personalen i beslut om förmåner och vara öppna gällande anställdas möjlighet att ställa frågor till kollegor och chefer. I framtida forskning önskar vi studier kring hälsolitteracitet och dess användbarhet i andra kontexter än sjukvården. Vidare önskar vi studier av hur företag kan motivera och inspirera anställda att nyttja friskvårdsförmåner genom att uppmuntra anställda att vara delaktiga i beslut. / IKEA Industry Älmhult AB offer their employees different kind of health promotion privileges, like occupational, massage and health surveys. The company’s vision is that these privileges should work as a health promotion strategy. However, these privileges are used to a low extent. The aim of this study was to examine the use of health privileges by the employees of IKEA Industry in order to highlight the importance of health literacy.  To examine this we used the sociocultural theory. We conducted this study through interviews with structured and semi-structured items. We analysed our data quantitatively and qualitatively. The results showed that it required increased information from the company, more accessible information about the privileges and their approaches. The result also showed that interest, knowledge about health promotion privilege and needs affected the extent use of the privileges. Further, involvement in decisions about the health privilege shared to motivate employees to use them. The employees exchanged information and knowledge by social interaction. They helped and supported each other in the interpretation of the information about the privilege and the approach. The employees did not believe that the information about the health promotion privilege were easily accessible but know where they could search information if they needed it. The knowledge about how to search information indicates that they are health literate. The employees work at the company where the culture encourages learning by social interaction. This means that information and knowledge mediates by colleagues. Our conclusions are that information, lack of knowledge about the privileges and how to use it, absence of interest and needs of the privileges are barriers to use them. Our recommendation to the company is to put together a brochure inclosing all the privileges and how to use them. In addition, we recommend the company to involve the employees in decision-making and encourage them to ask questions to colleagues and managers regarding health promotion privileges. Future research should examine health literacy and it’s usefulness in other contexts then health services. Further, we require studies that focus on how company’s can motivate and inspire employees to use health promotion privilege by letting them be a part of decision-making.

Background: Frail elderly is described as multi diseased, vulnerable, in need of medication and hospital care. The group of patients is a growing part of the population in the western world. Theories of patient centered care, health literacy and hand over problems are also described in the background. Aim: to describe a group of frail elderly patients experiences of hospital readmission and identify possible organizational flaws. Method: Qualitative data was collected from 20 patients during their second visit at the hospital and a content analysis was performed. Results: Findings were; experiences of ill being ever since the first hospitalization period due to not being well enough, being sent home to quickly or relatives not being strong enough to handle the situation. Experiences of not being informed or being informed in a noisy surrounding about the given care, and how to rehab when returning home. Findings also described situations of misunderstanding related to informant´s present medication and finally a need for appropriate discharge calls for the frail elderly patient. Conclusion: The results highlight a need to act according to the patient´s legal rights to be informed and participate in the decision-making. An implementation of patient centered care can make it possible. An increased number of nursing specialists in the elderly care might also lead to improved continuity and give support to the frail elderly.

Bakgrund: Föräldrar som står inför valet att vaccinera sina barn är inte alla gånger eniga om vaccinets för- och nackdelar. Information om vaccinen cirkulerar på internet och via sociala medier. För läsaren blir det en utmaning att veta vilken given information som är trovärdig. Mötet med vården blir därmed en central punkt där föräldrar kan söka vägledning och få sina farhågor bemötta. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka diskussioner som förs på offentliga forum och Facebookgrupper som kan ligga till grund för tveksamhet eller avståndstagande till det svenska barnvaccinationsprogrammet samt hur mötet med vården beskrivs av föräldrar som avböjer att vaccinera sina barn. Metod: Kvalitativ metod med beskrivande design har använts. Inlägg från en offentlig Facebookgrupp samt sex diskussionstrådar från forumet Familjeliv.se sammanställdes och analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Resultatet påvisar olika komplexa motargument och farhågor om vaccin som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Farhågorna rör biverkningar, vaccinets innehåll och tidpunkten för vaccinering. Vissa upplevde vaccinationen som onödig då det idag finns tillgång till modern sjukvård, hygien och sanitet samt att vaccinet ändå inte ger ett hundraprocentigt skydd. Bristen på tillit för myndigheter och läkemedelsföretag var ytterligare en faktor som visade sig ligga till grund för skepticismen kring vaccin. I mötet med vården beskriver människor känslor av uppgivenhet och undergivenhet. Vikten av att diskutera inför ett beslut kring vaccination utan dispyter poängteras, vilket enligt resultatet är något som inte alltid sker. Slutsats: Ett ökat förtroende för vården måste skapas genom tydligare riktlinjer för kommunikation kring vaccination samt tillgänglighet till information som besvarar människors farhågor.

Bakgrund: I begreppet AKS ingår hjärtinfarkt och instabil angina. Hjärtinfarkt drabbar cirka 25 300 personer i Sverige årligen och för att förhindra återinsjuknande följer ett omfattande sekundärpreventivt arbete med start redan på sjukhuset. Sekundärpreventionen bygger på egenvård där information är en viktig komponent. Informationen berör många områden och syftar till att ge patienten förståelse och medverka till en förändrad livsstil. Cirka en tredjedel av patienterna som haft hjärtinfarkt når de nationella målvärdena för sekundärpreventionen. Tidigare forskning har visat att patienter upplever informationen under vårdtiden som otillfredsställande. Patienter som har dålig förståelse för sin hjärtsjukdom deltar också mer sällan i sekundärpreventiva behandlingsprogram. Personcentrerad vård har positiva effekter på följsamhet till behandling och behandlingens resultat. Individens förmåga att förändra sin situation påverkas också av graden av hälsolitteracitet och empowerment. Syfte: Syftet var att beskriva behovet av information för att erhålla förståelse hos patienter med akut koronart syndrom från insjuknande till hjärtrehabilitering. Metod: Mixad litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Totalt 16 artiklar inkluderades, lika många kvantitativa som kvalitativa artiklar. En integrativ analys av materialet utfördes i syfte att sätta artiklarnas resultat i relation till varandra samt identifiera likheter och skillnader. Därefter identifierades kategorier som beskriver de granskade artiklarnas resultat. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; all information är viktig, information genom hela vårdförloppet efterfrågas och anpassad information är meningsfull. Patienter ansåg inte att någon information var oviktig och information efterfrågades vid insjuknande även om den första tiden vid AKS präglades av chock. Även efter hjärtrehabilitering och två år efter AKS fanns behov av information om bland annat farmakologisk behandling, vilket också var det informationsområde som nämndes i flest studier. En återkommande fråga hos patienterna var varför AKS drabbat just dem. De önskade kongruens i information från olika källor och hade svårt att applicera standardiserad information på sin egna situation. De efterfrågade individuellt anpassad information som gavs när de själva var redo för det och som inkluderade anhöriga. Slutsats: Behovet av information är omfattande och patienter ansåg inte att någon information var oviktig. Även information i ett skede som präglas av chock är efterfrågad och betydelsefull. Individuell information underlättar förståelse för relevans av livsstilsförändringar och möjliggör delaktighet. Informationsbehovet varierade över tid och kvarstod till viss del efter två år. / Background: The term ACS includes myocardial infarction and unstable angina. Myocardial infarction afflicts approximately 25 300 individuals in Sweden annually and to prevent recurrent ACS an extensive secondary prevention effort starts while patients are still in hospital. Secondary prevention builds upon self care where information is an important component. The information concerns a variety of areas and aims to increase the patient’s understanding and participation in lifestyle change. Just about one third of patients suffering from myocardial infarction reaches the secondary prevention goals. Previous research has shown that patients find the information received during the hospital stay unsatisfactory. Patients with a low understanding more rarely participates in secondary prevention programmes. Person centered care positively affects treatment compliance and results. The individual’s ability to change their situation is also affected by the amount of health literacy and empowerment. Aim: The aim was to describe the need of information to obtain understanding in patients with acute coronary syndrome from sickening to cardiac rehabilitation. Method: Mixed literature review with a systematic search strategy. In total, 16 articles were included of which half was quantitative and half was qualitative. An integrated analysis of the material was conducted in purpose of relating the results to each other and to identify similarities and differences. Thereafter categories that describe the reviewed literature were identified. Results: In the result three main categories emerged; all information is valuable, information is requested throughout the entire care chain and adapted information is meaningful. Patients did not find any information unimportant and the information was requested at the initial phase of getting ill although the phase was characterized by shock. Even after cardiac rehabilitation and two years after ACS a need of information about pharmacological treatment existed among others, which was the information area requested in most studies. A reappearing question among patients was why the ACS had happened to them. They wished for congruence in information from different sources and found it hard to apply standardized information to their own situation. They requested individually adapted information delivered at a time when they were ready for it, that also included their family. Conclusion: The need of information is extensive and patients did not consider any information unimportant. Even information in a state characterized by shock is requested and valuable. Individual information facilitates understanding of the relevance of lifestyle changes and enables participation. The information need varied over time and remained after two years to some extent.

Bakgrund:   Mental hälsolitteracitet har definierats som förmågan att ”förstå hur god psykisk hälsa uppnås och bibehålls, förstå psykiatriska diagnoser och hur de behandlas, minska stigma relaterat till dem och effektivisera hjälpsökande”. Behovet av god mental hälsolitteracitet i samhället blir allt större i takt med att den psykiska ohälsan ökar. Om den mentala hälsolitteraciteten brister ökar detta risken för att människor söker hjälp för sent, söker somatiska förklaringar till sina psykiska besvär och att de förlitar sig på alternativa och icke evidensbaserade behandlingsmetoder. I förlängningen kan det också innebära att sjuksköterskans arbete försvåras. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka interventioner som finns för att öka den mentala hälsolitteraciteten hos personer som lider av depression. Metod: Detta är tolkande deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio kvalitativa forskningsstudier har analyserats enligt Evans fyrstegsmetod. Resultat:  Resultatet visar att de interventioner för mental hälsolitteracitet som finns, är i huvudsak baserade på Kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykoedukation. Det finns även nationella utbildningsprogram som syftat till att förbättra den mentala hälsolitteraciteten på samhällsnivå. Detta framför allt i Australien, där majoriteten av forskningen på mental hälsolitteracitet bedrivits. Interventionerna har också haft vissa positiva effekter, både avseende den mentala hälsolitteraciteten och på depressiva symtom. Diskussion: Resultatet i denna studie diskuteras utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori, som sammanfattats i ”The nature of nursing: A definition and its implications for practice, research and education - reflections after 25 years”. Diskussionen innehåller också reflektioner kring hur underbeforskat mental hälsolitteracitet är som ämne, och hur det skulle kunna utvecklas för att tjäna psykiatrisjuksköterskans arbete på bästa sätt i framtiden.

I min uppsats undersöker jag bloggtexter som handlar om att leva med ett hjärtsjukt barn, så kallat hjärtebarn. Uppsatsen ämnar undersöka hur skribenterna till bloggarna skapar trovärdighet, engagemang och närhet i sina texter. Det undersökta materialet består av tre bloggar som alla drivs av en förälder till ett hjärtebarn. Jag använder mig av appraisalmetoden vars huvudsakliga funktion är att undersöka evaluering eller bedömning i text. Modellen består av tre huvudsystem varav två står i fokus för undersökning i denna uppsats: Attityd med fokus på affekt och bedömning samt dialogicitet som är inriktat på hur skribenten använder och förhåller sig till källor. Resultatet visar att förekomsten av affekt, bedömning och dialogicitet är relativt hög i texterna och att de tillsammans bidrar till att skapa trovärdighet i texten samt skapa engagemang och närhet gentemot läsaren.

Bakgrund   En förutsättning för jämlik vård är ett gott bemötande. Sjuksköterskan kan påverka patientens förtroende, delaktighet och engagemang med sitt bemötande vilket kan resultera i ökad följsamhet. Att leva med långvarig sjukdom kan upplevas stigmatiserat och i mötet med sjuksköterskan finns möjlighet till förändring, vilket kan vara en förändring i nivå av hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet handlar om individens kompetens och färdighet kring sin sjukdom och hälsa. Hög nivå av hälsolitteracitet kan leda till en bättre livskvalité. Syfte Syftet var att belysa hur sjuksköterskans kommunikation påverkar hälsolitteracitet och följsamhet hos personer med långvarig sjukdom. Metod En litteraturöversikt av icke systematisk karaktär genomfördes. Det som utgjorde grunden för resultatet var 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. De vetenskapliga artiklarna inhämtades vid databassökning, under september 2021, i CINAHL och PubMed. Valda artiklar granskades i enighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i teman med två huvudkategorier med underkategorier. Resultat Resultatet redovisades i två huvudkategorier med tre och respektive fyra underkategorier. Huvudkategorier identifierades till hämmande faktorer för hälsolitteracitet eller följsamhet i förhållande till sjuksköterskans kommunikation och främjande faktorer för hälsolitteracitet eller följsamhet i förhållande till sjuksköterskans kommunikation. Till dessa identifierades underkategorierna som: obalans i vårdrelationer, kommunikationshinder, effekter av bristfällig information, tillvägagångsätt för inlärning, personcentrerad återkoppling, effekter av kommunikativt stöd och patientens kunskap och motivation. Slutsats Det finns ett flertal faktorer vilka påverkar hälsolitteracitet och följsamhet, dessa faktorer kan vara både hämmande och främjande. Sjuksköterskor använder olika tillvägagångsätt i sin kommunikation till patienten med långvarig sjukdom. De används i försäkran om att information blivit mottagen och förstådd, för att vidare kunna påverka nivån av hälsolitteracitet och följsamhet. / Background A prerequisite for equal care is a good response. The nurse can influence the patient's trust, participation and commitment with her treatment, which can result in increased compliance. Living with a long-term illness can be experienced as stigmatized and in the meeting with the nurse there is an opportunity for change, which can be a change in the level of health literacy. Health literacy is about the individual's competence and skill around their illness and health. High levels of health literacy can lead to a better quality of life. Aim The purpose was to illustrate on how the nurse's communication affects health literacy and compliance in patients with long-term illness.  Method A literature review of a non-systematic nature was conducted. What formed the basis of the result were 15 articles of both qualitative and quantitative design. The scientific articles were obtained by database search, during September 2021, in CINAHL and PubMed. Selected articles were reviewed in agreement with Sophiahemmet University's assessment basis for classification and quality review. An integrated data analysis was performed, and the results were sorted into themes with two main categories with subcategories. Results The results were reported in two main groups with three and four subgroups, respectively. The main category was identified as inhibitory factors for health literacy or compliance in relation to the nurse's communication and promoting factors for health literacy or compliance in relation to the nurse's communication. To these, the subcategories were identified as: imbalance in healthcare relationships, communication barriers, effects of lack of information, approaches to learning, person-centered feedback, effects of communicative support and the patient's knowledge and motivation. Conclusions There are several factors that affect health literacy and compliance, these factors could be both inhibitory and promoting. Nurses use different approaches in their communication to the patient with long-term illness. They are used in the assurance that information has been received and understood, in order to influence the level of health literacy and compliance.

Bakgrund: Hälsolitteracitet är ett komplext begrepp som rör både individ och samhälle samt speglar hur information från vårdpersonal tas emot och hanteras. Kommunikativ hälsolitteracitet beskriver hur patienter använder hälsoinformation i kommunikationen med vårdpersonal. Kommunikation skapar utmaningar för vårdpersonal i interaktionen, och för patienter i att kritiskt värdera information.Syfte: Att beskriva upplevelser av kommunikation i primärvården hos vuxna patienter.Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv och induktiv design. Studien baserades på kvalitativ forskning bestående av 19 artiklar.Resultat: Det patienter upplevde kring kommunikation i primärvården var att förberedelser inför besök, som att skriva ner frågor, underlättade kommunikationen. Patienter önskade att kommunikationen skulle individanpassas och ske på ett lättförståeligt sätt utan medicinska termer. Patienter upplevde att en ökad delaktighet i kommunikationen bidrog till större möjlighet att utföra egenvård. Och att anhörigstöd upplevdes öka delaktigheten i kommunikationen. Läkares kommunikation upplevdes tillförlitlig men kunde vara otydlig och bristande samt skapa en känsla av underställdhet. Patienter upplevde att sjuksköterskors kommunikation öppnade upp för samtal, skapade tillit och gjorde att patienter kände sig förstådda. Bristande kommunikation kunde skapa oro, rädsla och skam samt ledde till att patienter sökte kompletterande information på egen hand.Slutsats: Förberedelser upplevdes underlätta kommunikation. Individuell kommunikation var önskvärd. Läkares kommunikation upplevdes tillförlitlig men kunde vara otydlig, bristande och ge en känsla av underställdhet. Sjuksköterskors kommunikation skapade tillit och förståelse. Bristande kommunikation kunde skapa negativa känslor. Distriktssköterskan kan utveckla kommunikationen i primärvården till att bli mer hälsolitterat. / Background: Health literacy is a complex concept involving both the individual and the society and reflects on how information from health personnel is received and handled. Communicative health literacy describes how patients use health information in communication with health personnel. Communication creates challenges for health personnel in the interaction process and for patients in critically evaluating information.Aim: To describe experiences of communication in primary health care in adult patients.Method: A systematic literature study with a descriptive, inductive design based on 19 qualitative articles.Result: What patients experienced of communication in primary health care was that preparations before an appointment, such as written down questions made communication easier. Patients wished for communication to be individually adapted without medical terms. That an increased participation in communication could contribute to more opportunities of selfcare. And that support from family could increase participation in communication. The communication from physicians were trustworthy but inexplicit and deficient and caused a sense of subordination. Patients experienced that registered nurses opened up for communication, created trust and made them feel understood. Lack of communication could create feelings of concern, fear and shame and made patients search for additional information on their own.Conclusion: Preparations were perceived to facilitate communication. Individually adapted communication was desired. Physicians communication were thrustworthy but inexplicit and deficient and caused a sense of subordination. Registered nurses communication created trust and understanding. Deficient communication could create negative feelings. The district nurse can evolve communication in primary health care to become more health literate.