I dagens samhälle förväntas medborgare ta ansvar för sin egen hälsa. Ett egenasnvar kräver kunskaper om hälsa. Hälsa är en del i skolämnet idrott och hälsa och kan vara en plattform att utveckla hälsokunskaper. Problemet med just hälsa är att begreppet upplevs oklart. Detta får betydelse för vad lärare anser som viktig kunskap och väljer att tolka in i den tillämpade hälsokundervisning. Därför är syftet med detta arbete att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa pratar om undervisning och begreppet hälsa för att främja ett livslångt lärande. Frågeställningarna som denna uppstats har avsikt att besvara är: På vilka sätt arbetar lärare med hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur gör lärare för att främja elevernas ansvar både för sin egen och andras hälsa? Studien bygger på data insamlat genom kvalitativa intervjuer genomförda med sex gymnasielärare i idrott och hälsa. Det insamlade materialet från intervjuerna mynnade sedan ut i ett trnskiberingsarbete följt av ett tolkningsarbete med en hermeneutisk ansats. Lärarnas olika erfarenheter och upplevelser av hälsoundervisning tolkas i studien med hjälp av begreppet "hälsolittercacitet" och "fördjupad kunskap". I resultatet framkommer det att lärare arbetar med hälsa men arbetssätten och innehållet varierar. Utvecklandet av teoretisk hälsokunskap, praktisk hälsokunskap och självmedvetenhet förekommer i större utsträcking än kritiskt förhållningsätt och medborgaransvar kring hälsofrågor som alla har betydelse för hälsolitteracitet. Detta kan vara problematiskt i den mån att undervisningen inte främjar elevernas utveckling av fördjupad i kunskap i hälsa. Fördjupad kunskap är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar både för sin och andras hälsa i samhället i stort. Ett möjligt redskap för att eleverna ska utveckla fördjupad kunskap kan vara att undervisningspraktiken utgå från hälsolitteracitet, för att försäkra sig om att alla delar på ett eller annat sätt behandlas.

Arbetet syftar till att undersöka vilken av de två bildstilarna ikoner och genomarbetade illustrationer som förmedlar en starkare begriplighet i ett seriellt bildberättande och på så sätt skulle kunna visa hur man på bästa sätt förmedlar viktig hälsoinformation.  Detta för att ta fram tydliga riktlinjer som underlättar skapandet av seriellt bildberättande instruktioner för att förmedla viktig information. Syftet utforskades genom en gestaltningsprocess som ledde fram till två prototyper i två bildstilar. Dessa prototyper har sedan provats ut på målgruppen genom metoderna Think-aloud protocol och intervju.  Resultatet visar att instruktioner som använder genomarbetade mer realistiska illustrationer tillsammans med rörelsepilar kan ge en starkare begriplighet i ett seriellt bildberättande. Ur resultatet framkom också att en instruktions bildstil kan ha en stor påverkan på hur seriös instruktionen upplevs i sin helhet, då instruktionerna som endast innehåller genomarbetade illustrationer upplevdes mer som en färdig produkt och drog till sig mer uppmärksamhet vilket medförde ett större intresse av att titta närmare på illustrationerna, än instruktionerna med enbart ikoner, vilket kan vara av värde när det kommer till att skapa informationsmaterial som förmedlar viktig hälsoinformation såsom instruktioner om handtvätt, för att på så sätt minska smittspridning. This thesis aims to investigate which of the two image styles icons versus elaborate illustrations conveys a stronger comprehensibility in serial image-telling and in this way could show how best to convey important health information. This is to develop clear guidelines that facilitate the creation of serial image-telling instructions to convey important information. The purpose was explored through a design process that led to two prototypes in two image styles. These prototypes have then been tested on the target group through the methods Think-aloud protocol and interview. The results show that instructions that use elaborate more realistic illustrations together with movement arrows can provide a stronger comprehensibility in a serial image-telling. The results also showed that an instruction's image style can have a great impact on how serious the instruction is experienced in its entirety, as the instructions that only contain elaborate illustrations were perceived more as a finished product and attracted more attention. This led to a greater interest in looking more closely at the illustrations, than the instructions with only icons. This can be of value when it comes to creating information materials that convey important health information such as instructions on hand washing in order to reduce the spread of infection.

Bakgrund Sedan en tid tillbaka har webbåtkomst av patientjournalen utvecklats och blivit möjlig för patienterna såväl i Sverige som i flera länder globalt. Sedan tillgången till journalen underlättats för patienterna tar allt fler chansen att läsa i sina journaler. Med bakgrund av detta undersöks patienternas upplevelser och erfarenheter av att läsa sina journaler i denna litteraturstudie.  Syfte Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av att läsa journalen vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes genom att samla in data och granska 17 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna innefattar varierande typer av studiedesign. Författarna granskade de utvalda originalartiklarna efter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning, för att sedan analysera artiklarna genom en integrerad analysmetod. Utefter detta presenterades resultatet uppdelat efter tre teman som författarna fann under analysen.  Resultat Genom granskningen upptäcktes tre huvudteman. De teman som upptäcktes då patienternas upplevelser av att läsa sina journaler undersöktes var: Patienternas upplevelse av: patientdelaktighet, av att inhämta, tolka och förstå journalinformation och personcentrering. Under dessa huvudkategorier sågs ett antal subteman. Dessa subteman innefattade patienternas upplevelser av eller kring deltagande, kommunikation, medicinsk terminologi, förståelse, tekniska svårigheter, reaktioner och känslor, partnerskapet, egenmakt och egenvård. Slutsats Enligt studien var patienterna till stor del positiva över tillgången till patientjournalen och ville läsa sina journalanteckningar. Skillnader fanns mellan olika grupper av patienter när det kom till vilka som tyckte sig ha mest nytta av att läsa journalerna. Patienterna upplevde språkbruket och den medicinska terminologin som används i journalen som svårt att förstå. Enligt studien kan en ökad personcentrering och patientdelaktighet, vid och kring journalföringen, leda till positiva erfarenheter hos patienterna såväl som det kan ge minskade risker inom vården. En ökad personcentrering vid journalföring kan även bidra till att stärka patienternas möjligheter till ett högre mått av hälsolitteracitet. / Background For some time now, web access to the medical records has developed and become possible for patients both in Sweden and in several countries globally. Since access to medical records has been made easier for patients, more and more people are taking the chance to read their medical records. Against this background, the patients attitudes and experiences of reading their medical records are examined in this litteraturestudy. Aim The aim was to shed light on adult patients' experience of reading their medical record when in contact with the health care system. Method The authors created a non-systematic literature review by collecting data and reviewing 17 scientific articles. The articles included were of various types. The authors reviewed the selected articles according to Sophiahemmet University's assessment document for quality review and then analyzed the articles through an integrated analysis method. Following this, the results were presented divided according to three themes that the authors found during the analysis. Results Through the review, three main themes were discovered. The themes that were discovered when the patients' experiences of reading their medical records were examined were: The patients' experience of: patient participation, of obtaining, interpreting and understanding medical record information and person-centeredness. Under these main categories, several sub-themes were seen. These sub-themes included the patients' experiences of or around participation, communication, medical terminology, understanding, technical difficulties, reactions and feelings, the partnership, empowerment and self-care. Conclusions According to the study, patients for the most part had positive experiences while reading their medical records and wanted to continue doing so. There were differences between groups of patients when it came to who found that they had the most benefit from reading the medical records. The patients found the language and medical terminology used in the medical record difficult to understand. According to the study, increased person-centredness and patient participation in record keeping can lead to increased positive experiences for patients as well as reduced risks in care. An increased person-centredness in recordkeeping can also contribute to strengthening patients' opportunities for a higher measure of health literacy.

Bakgrund: Flera faktorer inverkar på den postoperativa återhämtningen såsom kön, ålder och även hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet innebär att ha en förmåga att förstå, bedöma och använda information för att underhålla eller förbättra sin hälsa och kan utgöra en viktig faktor att ta hänsyn till när patienter ska tillgodose sig information inför ett dagkirurgiskt ingrepp. Tidigare studier har visat att bristande funktionell hälsolitteracitet har lett till sämre postoperativ återhämtning. För att kunna utforma rätt sorts information till patienten krävs kunskap och vidare forskning kring funktionell hälsolitteracitet och dess inverkan på postoperativ återhämtning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva och undersöka huruvida det fanns ett samband mellan postoperativ återhämtning och funktionell hälsolitteracitet hos patienter som genomgått ortopedisk dagkirurgi. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts. Patienter från tre sjukhus i norra Sverige tilldelades enkäter till sin hemadress för skattning av funktionell hälsolitteracitet samt postoperativ återhämtning 3 månader efter dagkirurgiska ortopedioperationer. Resultat: Av 278 enkäter erhölls svar från 159 informanter, vilket ger en svarsfrekvens på 57%. Personer som skattat sig ha nedsatt funktionell hälsolitteracitet skattade sin postoperativa återhämtning sämre. I denna studie framkom ingen signifikant skillnad i postoperativ återhämtning mellan könen. Kvinnorna skattade sig ha bättre funktionell hälsolitteracitet jämfört med män Likaså personer med högre utbildningsnivå. Ingen signifikant skillnad fanns mellan olika åldersgrupper, varken beträffande postoperativ återhämtning eller funktionell hälsolitteracitet. Personer som skattat sig ha nedsatt funktionell hälsolitteracitet skattade sin postoperativa återhämtning sämre. Slutsats: En del faktorer, däribland nedsatt funktionell hälsolitteracitet, kan associeras med sämre postoperativ återhämtning. Kartläggning av dessa faktorer kan möjligtvis hjälpa vårdpersonal anpassa vården till varje individ och därmed förkorta konvalescensen. Patientinformation kräver vidareutveckling för att möta olika nivåer av hälsolitteracitet.

Att bli förälder är en livsomvälvande händelse som kan vara både glädjande och skrämmande. Som förälder ansvarar man för en annan människa där man i vissa fall behöver ny information, kunskap och råd för att leva upp till de nya kraven som en förändrad familjesituation kräver. Förmågan att tillgodogöra sig information, kunskap och råd kan relateras till begreppet hälsolitteracitet som berör hur personer förstår och tillgodogör sig hälsorelaterad information. Den svenska barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling och förebygga ohälsa hos barn, samt stödja föräldrar i föräldrarollen. Barnhälsovårdens sjuksköterskor följer barnets hälsa och utveckling till dess att barnet fyller fem år och är en viktig del i stöttningen av föräldrarna. De flesta av dagens föräldrar är födda i den digitala generationen och Internet är en naturlig källa till information och ökad kunskap. Föräldrarnas hälsolitteracitet kan inverka på hur internetinformationen påverkar dem och deras agerande för att möta barnens behov. I nuläget är litet känt om hur informationsöverflödet från digitala källor som Internet används av föräldrar och i interaktionen med barnhälsovården. Denna licentiatavhandlings syfte är att generera ökad kunskap om hur föräldrar använder Internet för hälsorelaterad information relaterat till deras 0–6 åriga friska barn och hur detta kan påverka dem själva samt om och i så fall, hur detta inverkar på barnavårdssjuksköterskans konsultativa arbete. I licentiatavhandlingen ingår två delstudier: Delstudie I genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor (n=20) verksamma inom Barnhälsovården. Syftet var att beskriva deras erfarenheter och uppfattningar om föräldrars internetanvändning. I resultatet framkom tre kategorier som belyste syftet: Det framkom att ”Internet underlättar vård samt tillgång och tillgänglighet av vård och vårdinformation”, vidare att ” Internet gör yrkesutövande mer komplext” samt till sist uttrycktes det ”Ett behov av förändrad yrkesroll för barnhälsovårdssjuksköterskan”. I delstudie II genomfördes en enkätundersökning med föräldrar (n=687) som hade barn inskrivna på barnhälsovården inom en region i norra Sverige. Syftet var att beskriva föräldrars internetanvändning för råd eller information relaterat till hälsa och barns utveckling för deras friska barn samt hur informationen användes i kontakten med Barnhälsovården. Nästan alla föräldrar (n=686), uppfattade att Internet är en bra informationskälla för råd och information om barns hälsa och utveckling, men de uttryckte osäkerhet inför mängden av information samt kring den egna förmågan att söka, sortera och värdera funnen information. I resultatet sågs också att många föräldrar 81,7% (n = 561) önskade ha stöd och vägledning av sin barnhälsovårdssjuksköterska avseende internetinformation och webbsidor. Licentiatavhandlingens resultat visar att föräldrar har ett behov av stöd och att barnhälsovårdens sjuksköterskor genom den uppbyggda relationen dem emellan både kan vägleda och ge råd för att stödja föräldrar. Genom att stödja föräldrar på detta sätt kan barnhälsovården bidra till att öka föräldrars hälsolitteracitet och därmed även deras hälsokompetens. Barnhälsovårdens medarbetare behöver kompetensutveckling och verktyg för att kunna stödja föräldrar mot större hälsolitteracitet och därigenom även en högre hälsokompetens. Det ses som viktigt att utveckla fler kvalitetssäkrade digitala verktyg som komplement till dagens Barnhälsovård baserad på personliga möten. Verktygen skulle kunna bestå i att stötta föräldrar till att söka och värdera information från evidensbaserade källor, samt att införliva chatt och videokonferensmöjligheter mellan föräldrar och barnhälsovårdssjuksköterskorna också inom offentlig sjukvård. / Becoming a parent is a life-changing event that can be both gratifying and scary. As a parent, one is responsible for another person, where there sometimes is a need for new information, knowledge, and advice to live up to the new requirements that a changing family situation requires. The ability to make use of information, knowledge, and advice can be related to the concept of health literacy that affects how people understand and make use of health-related information. The goal of Swedish child health care is to promote children's health and development and prevent ill-health in children, as well as support parents in the role of parenting. Child health care nurses follow the child's health and development until the child turns five years and is an important part of supporting the parents. Most of today's parents are born in the digital generation and the Internet is a natural source of information for increased knowledge. Parental health literacy can affect how Internet information affects them and their actions based on the needs of the children. At present, little is known about how the information flow from digital sources such as the Internet is used by parents and in the interaction with child health care. The purpose of this licentiate thesis is to generate increased knowledge about how parents use the Internet for health-related information related to their 0–6-yearold healthy children and how this may affect themselves and if so how this, in turn, affects the nurse's consultative work. The licentiate thesis includes two sub-studies: Sub-study I was conducted as a qualitative interview study with nurses (n = 20) active in child health care. The purpose was to describe their experiences and perceptions of parents' internet use. In the results, three categories emerged that highlighted the purpose: “The Internet facilitates care and access to care- and care information”, further “The Internet makes professional practice more complex” and finally “A need for a changing professional role for the child health care nurse". In sub-study II, a survey was conducted with parents (n = 687) who had children enrolled in child health care. The purpose was to describe parents' Internet use for advice and information related to health and child development for their healthy children and how the information was used in contact with child health care. Almost all parents (n = 686) perceived that the Internet was a good source of information for advice and information on children's health and development, but they expressed uncertainty about the amount of information and their own ability to search, sort and evaluate the information found. The results also showed that many parents 81.7% (n = 561) wanted support and guidance from their child health care nurse regarding internet information and web pages. The thesis results showed that parents need support and that the child health care nurses can both guide and advice to support parents through the established relationship between them. By supporting parents in this way, the child health care can promote parental health literacy. Based on the research carried out and to meet parental demand for advice on their children's health there is a proposal for a digital solution, a chat or a kind of digital reception where parents can consult the child health care nurse and confirm whether they thought right, or get additional advice and information, which would be an innovative proposal. The staff of Swedish child health care are in need of competence development, as well as tools in order to be able to support and promote parents towards health literacy. It seems necessary to develop adequate and quality assured digital tools as a complement to the present child health care which has its base in personal meetings. The tools could include the competence of supporting parents to search and validate information from evidence-based sources, as well as the incorporation of chat and videoconference possibilities between parents and child health nurses.

I dagens samhälle får vi ofta höra vikten av att erhålla en god hälsa. Idrottsundervisningen är därmed ett ypperligt tillfälle att lära sig vad hälsa är, hur en hälsosam livsstil ser ut och vilka livsval som bör göras för att erhålla en god hälsa. Problematiken är dock att lärare i ämnet idrott och hälsa upplever hälsobegreppet som ett komplext och svårtolkat begrepp. Lärare tolkar därav hälsobegreppet på olika sätt och integrerar olika aspekter såsom fysisk, social och psykisk hälsa i sin undervisning. Därför är syftet med vårt arbete att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa undervisar om hälsa i skolan med hänsyn till skolans styrdokument, samt att identifiera vilka aspekter av hälsa som inkluderas i hälsoundervisningen. Frågeställningarna som denna uppsats har för avsikt att besvara är:  Hur arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa med undervisning om hälsa i skolan? Vilka aspekter av hälsa undervisar lärare om i ämnet idrott och hälsa i skolan? Hur formas idrottslärarens hälsoundervisning i skolan kopplat till styrdokumenten? Studien bygger på kvalitativ insamlad material i form av intervjuer av sex högstadielärare i ämnet idrott och hälsa. Samtliga intervjuer transkriberades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats. Vidare används begreppet “hälsolitteracitet” i syfte att tolka lärarnas upplevelser av hälsa och hur hälsa konkretiseras i läroplanen. Resultatet visar hur yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa upplever hälsa som ett diffust begrepp och därför tolkas det på många olika sätt. Vidare framgår det även hur undervisningens fokus framförallt ligger på den fysiska hälsoaspekten samtidigt som de psykiska och sociala aspekterna av hälsa får minimalt utrymme. I slutsatsen lyfter vi problematiken med detta då utbildningen varken blir jämställd eller rättvis. Därför kan hälsolitteracitetens fem kategorier fungera som en mall för att säkerställa att alla lärare tolkar och integrerar samma aspekter av hälsa i sin undervisning.

Bakgrund: Att "googla" på sina symptom och söka hälsoinformation på Internet kräver en viss förkunskap för att kunna ta del av informationen. Dagens lättåtkomliga hälsoinformation kan leda till konsekvenser så som felaktiga behandlingar och feldiagnostisering vilket vidare kan orsaka negativa följder för den individuella hälsan. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv studera samband mellan olika bakgrundvariabler och hälsokomponenter i relation till hur individer använder Internet som informationskälla för att finna kunskap som främjar den egna hälsan.    Metod: Datainsamlingen har skett genom kvantitativ forskningsmetod där en webbenkät besvarats i både en social- och en webbaserad kontext inom målgruppen vuxna människor >18 år. Studiedeltagarna rekryterades utanför välkända matbutiker på tre olika platser i Halmstad stad samt via plattformen Facebook där webbenkäten publicerades på studieansvarigas profiler. Webbenkäten undersökte respondenternas egenskaper, hur deltagarna upplever sig kunna tolka, granska, förstå hälsoinformationen, samt hur de handlar och hanterar hälsoinformation på Internet. Efter datainsamlingen överfördes webbenkäten till statistiskprogrammet SPSS för vidare analys. Resultat: Totalt 178 personer deltog i undersökningen. 92,1% av de personer som deltog använder någon gång Internet för att söka efter en förklaring på sina hälsorelaterade symptom. Resultatet visar att personer med högre inkomstnivå och högre utbildningsnivå upplever sig kunna förbättra sin hälsa med hjälp av hälsorelaterad information på Internet oftare än personer med lägre inkomst- och utbildningsnivå. Resultatet visade även på skillnader i relation till bakgrundsvariabeln kön då kvinnor generellt sett var mer aktiva än män på att använda Internet för att söka hälsorelaterad kunskap i hälsofrämjande syfte.   Slutsats: Det finns flera samband mellan individers bakgrundvariabler och olika hälso-komponenter. Kön, socioekonomisk status och utbildningsnivå påverkar hur personer tolkar, hanterar och förstår hälsoinformation på Internet. Med hjälp av hälsoinformation från Internet självdiagnostiserar sig personer, behandlar sig själva och söker vård. Framtida forskning och implikationer: Mer kunskap och ökad hälsolitteracitet hos befolkningen är att rekommendera för att säkra populationens framtida hälsostatus. Förslag till framtida forskning blir därmed att undersöka effekten av olika tillvägagångssätt för att öka populationens hälsolitteracitet samt undersöka hur hälsoinformation på Internet påverkar den enskilde individen men även hälso-sjukvårdens arbete. / Background: To "google" symptoms and search for health information on the Internet requires prior knowledge, to be able to extract relivant information. Today's easy access to health information, can lead to consequences regaurding our health. Incorrect treatments and misdiagnosis are both examples which could lead to negative consequences for individual health. Aim: The aim of the study was to study the relationship between different background variables and health components through a health educational point of view, to see how individuals use Internet as an information source to find knowledge that promote their personal health. Method: Quantitative research method has been done to collect data. The data was collected through a web survey. Answered by adults >18 years, both through a social- and a web-based context. Study participants were recruited at three different locations in Halmstad city, and also on Facebook where the online surveys were posted on the study manager's profiles. The online survey examined the participant’s characteristics, how the participants perceive themselves to interpret, review and understand health information. It also examined how they apply and manage health information on the Internet. After the data was collected it was transferred to the statistical program SPSS for further analysis. Results: A total of 178 people participated in the survey. 92.1% of the people who participated use the Internet to search for an explanation of their health-related symptoms. The results show that people with higher income and higher education experience believe they have a better ability, than people with lower income and education level, to improve their health with information found on the Internet. The results also showes a difference when it comes to gender, since women were generally more active than men using the Internet to search for health-related knowledge to promot there personal health. Conclusion: There are several connections between individual background variables and different health components. Gender, socioeconomic status, and education level affects how individuals interpret, review and understand health information on the Internet. With help from searching health information on Internet people self-diagnose themselves, treat themselves and reach out to medical care. Future research and implications: More knowledge and increased health literacy of the population is recommended in order to ensure the population's future health status. Proposals for future research include, investigating different approaches to increase the health literacy among the population. To study how health information on the Internet affects the individual and also health-care work.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Diabetes är en vanlig dödsorsak världen över och diabetes typ 2 är den diabetesform som ökar mest i världen. Patientens förmåga att kunna använda ny tillförd hälsofrämjande kunskap är avgörande för egenvård vid diabetes. Låg hälsolitteracitet kan vara ett hinder för positiv hälsoutveckling. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan kan arbeta med hälsolitteracitet för att stödja egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En allmän litteratursökning utfördes genom systematiska sökningar i databaser. Resultatartiklarna granskades via kvalitativ innehållsanalys. Bärande begrepp och textenheter kodades och innehållet sorterades i huvudkategorier eller underkategorier. Resultat: Tio kvalitativa artiklar bearbetades. Två huvudkategorier samt fem underrubriker identifierades. Första huvudrubrik var “Patientens stödjande relationer”. Underkategorierna innefattade vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samt det sociala nätverket som resurs. Andra huvudrubriken var: “Sjuksköterskans pedagogiska strategier”. Underkategorierna innefattade att tillgodose patientens behov av motivation, praktiska tillvägagångssätt för inlärning samt individanpassad information. Slutsats: Studien visar att strategier kan användas av sjuksköterskor för att stärka patientens hälsolitteracitet vid diabetes typ 2. När patientens hälsolitteracitet stärks främjas egenvården. / Background: Diabetes is a common cause of death worldwide and diabetes type 2 is the fastest growing form of diabetes in the world. The patient's ability to use new added health-promoting knowledge is crucial for self-care in diabetes. Low health literacy can be an obstacle to positive health outcomes. Aim: The aim was to illustrate how nurses can work with health literacy to support self-care in patients with diabetes type 2. Method: A general literature search was performed through systematic searches in databases. The result articles were reviewed through qualitative content analysis. Core concepts and text units were coded and sorted into main categories and subcategories. Results: Ten qualitative articles were processed. Two main categories and five subcategories were identified. The first main category was "The patient’s supportive relationships". The subcategories included the care relationship between patient and nurse and the social network as a resource. The second main category was: "Nurses pedagogical strategies". The subcategories included meeting the patient's needs for motivation, pedagogical strategies and customize information and education. Conclusion:The study shows that strategies can be used by nurses to strengthen health literacy in patients with type 2 diabetes. When the patient's health literacy increases, self-care improves.