Tidigare forskning visar att tekniken är ett lågt prioriterat ämne och att få lärare har behörighet i ämnet. Forskning visar också att elever har svårt att förstå helhetsbilden av tekniska system som är en del av teknikundervisningen i grundskolan och att det krävs mer undervisning om tekniska system. Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av progressionen inom tekniska system i grundskolan. På vilka sätt skapas progression i undervisning om tekniska system inom respektive stadie i grundskolan? Hur beskriver lärare progressionen i undervisningen om tekniska system genom de tre stadierna i grundskolan? Vilka faktorer har betydelse för möjligheten att skapa progression i undervisning om tekniska  system inom och genom de tre stadierna i grundskolan? Studiens metod utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare och två fokusgruppsintervjuer med tre lärare, en från varje stadie. Intervjuerna är gjorda i ett geografiskt utvalt område på två olika grundskolor i Sverige. Resultatet visar att undervisningen om tekniska system i grundskolan är bristfällig. Vid intervjuerna framkom att flera lärare har svårt att benämna vad ett tekniskt system är och lärarna vet inte hur undervisningen om tekniska system ser ut mellan stadierna. Studien visar även att det finns olika tankar kring progression och vem som är ansvarig för progressionen i teknikundervisningen. Lärare saknar fortbildning i teknikämnet men flera av informanterna önskar fortbildning inom olika områden. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

Syftet med avhandlingen är att bidra till den ämnesdidaktiska kunskapsbasen för undervisning och lärande om tekniska system i grundskolan. Dagens teknikkomplexa samhälle är uppbyggt av system som vi människor interagerar med. Informations-, energi- och kommunikationssystem är exempel på tekniska system som vi kommer i kontakt med dagligen. Tekniska system ingår som en del av kunskapsinnehållet i den svenska grundskolans teknikämne, men forskning som rör teknikämnet visar att undervisning av tekniska system är begränsad och det råder osäkerhet kring vad lärande av tekniska system innebär. De övergripande frågeställningarna är: Hur uppfattar unga tekniska system? Hur kan ungas uppfattningar av tekniska system användas för att utveckla undervisningen om tekniska system? Vilken potential, att bidra till en ökad förståelse av teknik i dagens samhälle, har tekniska  system som kunskapsinnehåll i teknikämnet? Avhandlingen bygger på två studier som presenteras i fyra artiklar. I två av artiklarna fokuseras ungas uppfattningar av tekniska system och i två artiklar lyfts didaktiska dimensioner av tekniska system fram. En fenomenografisk ansats används för att kartlägga ungdomars olika sätt att erfara tekniska system genom empiriska undersökningar av kvalitativa skillnader i det kollektiva erfarandet av fenomenet. Resultatet av studierna indikerar att dimensioner av tekniska system och kritiska aspekter inom dessa dimensioner är avgörande för en utvecklad förståelse av tekniska system. Genom att lärare blir medvetna om ungas uppfattningar om tekniska system kan de med detta som utgångspunkt utveckla undervisningen. Inom den ämnesdidaktiska kunskapstraditionen ses den lärandes uppfattning av innehållet innan undervisningen startar som en betydelsefull aspekt av lärarens ämnesdidaktiska kompetens Det är därför viktigt att lärare är medvetna om dimensionerna och de kritiska aspekterna då de planerar och genomför undervisning för att kunna erbjuda kraftfulla sätt att lära om tekniska system. De didaktiska implikationerna, när det gäller tekniska system, lyfter fram aspekter av teknik som har betydelse för förståelsen av teknik även på ett mer generellt plan. Det handlar om kunskaper som aktiva medborgare i dagens teknikkomplexa samhälle behöver, så som insikter om krav på resurser, människans intentioner med och inblandning i tekniken samt hur teknikens struktur och organisation ser ut. Tekniska system som kunskapsinnehåll erbjuder en förståelse av teknik där viktiga medborgerliga aspekter som engagemang, konsekvensanalys och användaransvar kan synliggöras och problematiseras. / The purpose of this thesis is to contribute to the field of technology education research, specifically that which concerns teaching and learning about technological systems. Today's technologically complex society is made up of a variety of systems that humans interact with. Information, energy and communication are examples of technological systems with which we are involved daily. Education in technology prepares young people for participating as active citizens in a technologyintensive society and therefore includes technological systems as part of the knowledge content in the Swedish compulsory school subject of technology. Research related to the technology subject shows that the teaching of technological systems is limited and there is uncertainty about what the learning entails. The overall questions which this thesis intends to investigate are: How do young people experience technological systems? How can young people’s experiences of technological systems be used to develop the teaching of technological systems? What potential does knowledge about  technological systems have in contributing to a better understanding of technology in today’s society? The thesis is based on two studies presented in four articles. Two of the articles focus on young people’s experiences of technological systems and the other two highlight pedagogical dimensions of technological systems for teaching and learning. The studies take the perspective of  the learners’, using a phenomenographic approach, and investigate young people’s ways of experiencing technological systems. To start from the learners’ experience is an important aspect of the tradition of pedagogical research that concerns content specific knowledge. The phenomenographic approach offers empirical ways of investigating qualitative differences in the collective experience of the phenomenon and an opportunity to highlight what teaching should focus on to create learning opportunities. The main result of the studies consists of knowledge about dimensions of technological systems and critical aspects within those dimensions. Together they offer a perspective for teaching, providing possible starting points for teachers when they plan instruction. If teachers address their own and young people’s awareness of dimensions of variation, it could enable more powerful ways of learning about technological systems. The pedagogical implications in terms of technological systems also point to aspects that are relevant for understanding technology on a more general level, namely skills which active citizens in today’s technologically complex society must possess. Technological systems knowledge offers an understanding of technology in which key aspects of civil commitment, impact and user responsibility can be made visible and thus  problematized.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn kan lära om tekniska system, närmare bestämt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förändrats efter en pedagogisk aktivitet. Frågeställning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-årsåldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet? I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten användes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gånger. Efter detta fick de själva försöka lägga ihop bilderna så att det blev ett komplett avloppssystem. Aktiviteten avslutades med ett besök till toaletterna där rören uppmärksammades och avloppssystemet diskuterades. Resultaten visar att barnens uppfattningar om avloppssystem utvecklades. Till en början kände barnen främst till de synliga delarna av avloppssystemet, som toaletten och spolknappen. De kände inte till många funktioner som avloppssystemet har till exempel gallret och sanden som renar vattnet. Efter den pedagogiska aktiviteten hade barnens individuella förståelse för avloppssystemet förbättrats både när det gäller avloppssystemets komponenter och också dess funktioner. / The purpose of this study is to show how preschool children can learn about technical systems, in particular the sewerage system and how their perceptions of it changes after a pedagogical activity. The question this study intends to investigate is: What perceptions do 4-5 year olds have about the sewerage system before and after a pedagogical activity? The study is based on six children´s perceptions of the sewerage system. Qualitative interviews were used before and after a pedagogical activity to get an understanding of the children´s perceptions. In the pedagogical activity pictures of a simplified sewerage system were shown to explain how it could work. They then got to construct and test a simplified sewerage system several times. After this the same pictures were presented and the children had to put them together by them self to get a complete sewerage system. The activity was concluded with a visit to the toilets to look at the plumbing and discussions about the sewerage system.  The results of the study show that the children´s perceptions of the sewerage system developed. Initially the children primarily had knowledge about the visible parts of the system, like the toilet and the flush button. Their understanding of the functions of a sewerage system was also poor. After the pedagogical activity the children´s individual perceptions of the sewerage system had developed both regarding to the components and the functions of the sewerage system.

The human factor accounts for nine out of ten out of all traffic accidents, and because more vehicles are being deployed on the roads, the number of accidents will increase. Because of this, various automated functions have been implemented in vehicles in order to minimize the human factor in driving. In recent year, this development has accelerated and vehicles able to perform the complete driving task without any human assistance have begun to emerge from different projects around the world. However, the autonomous vehicle still has many barriers to overcome before safe driving in traffic becomes a reality. One of these barriers is the difficulty to visually perceive the surrounding. This is partly because of the fact that something can cover the camera sensors, but it is also problematic to translate the perceived data, that the sensors are collecting, into something valuable for the passenger. The situation could be improved if wireless communications were available to the autonomous vehicle. Instead of trying to understand the surrounding by the use of camera sensors, the autonomous vehicle could obtain the necessary data via wireless communication, which was the subject of this study. The study showed that wireless communication will be significant for the autonomous vehicle in the future. The conclusion is based on the fact that wireless communication was a solution in other transport systems that have had the similar barrier as for the autonomous vehicle. There are also plans on managing the barrier via wireless communication in pilot projects related to autonomous vehicles. / Den mänskliga faktorn står för nio av tio utav alla trafikolyckor, och eftersom att allt fler fordon kommer ut på vägarna så leder det till att olycksantalet ökar. På grund av detta så har olika automatiserade funktioner applicerats i fordonet för att undvika den mänskliga faktorn i körningen. Denna utveckling har accelererat och fordon som ska kunna utföra hela det dynamiska framförandet utan mänsklig assistans har börjat utvecklas i olika projekt runt om i världen. Dock så har det autonoma fordonet många barriärer kvar att övervinna, för säkert framförande, varav en av dessa barriärer är fordonets förmåga att visuellt uppfatta omgivningen. Dels genom att något kan täcka kamerasensorerna men även att kunna omsätta det sensorerna uppfattar till något värdefullt för passageraren. Situationen skulle dock kunna förbättras om trådlös kommunikation gjordes tillgänglig för det autonoma fordonet. Istället för att försöka uppfatta omgivningen via kamerasensorer, skulle det autonoma fordonet kunna få den information som behövs via trådlös kommunikation, vilket är vad denna studie behandlade. Studien visade att trådlös kommunikation kommer att ha en betydelse för det autonoma fordonet i framtiden. Slutsatsen grundar sig på att trådlös kommunikation varit en lösning inom andra transportsystem som haft en liknande barriär som för det autonoma fordonet. Man planerar dessutom på att hantera det autonoma fordonets barriär via trådlös kommunikation i pilotprojekt i dagsläget

AbstractEngelska översättning.  The aim of the study is to contribute with knowledge about how a designed teaching can give children a greater understanding of technical systems, sewage system. The study is inspired by the Lesson Study method. Lesson study is a teaching arrangement done in cycles. In this study, two teachings are conducted, about the sewage system, with two different groups of children and with a certain variation in the arrangements. The results show that the children have gained an understanding of the connections between the parts and components that the technical system, sewage system, is constructed of. The data collection was carried out through observation and filming at both teaching sessions. The material was then transcribed and analyzed through a thematic analysis method. The flexibility of the analysis method provided opportunities to respond to the study's purpose and questions. The analysis resulted in three themes: relationships between components of the system, the role of humans in the system, the components of the system. The study's conclusion shows that preschool teachers offer several activities with relevant construction materials that can clarify abstract learning objects in order to reach children’s learning. At the same time, more research is needed on how children learn and create an understanding of technical systems, how they can perceive the connections between the components that exist and constitute a technical system. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur en designad undervisningkan erbjuda barn ökad förståelse för tekniska system, avloppssystem. Studienär inspirerad av metoden lesson study. Lesson study är ettundervisningsupplägg som görs i cykler. I denna studie genomförs tvåundervisningar, om avloppssystemet, med två olika barngrupper och med enviss variation i uppläggen. Resultatet visar att barnen fått förståelse försambanden mellan de delar och komponenter som det tekniska systemet,avloppssystem, är konstruerade av. Datainsamlingen genomfördes genomobservation och filmning vid båda undervisningstillfällena. Däreftertranskriberades och analyserades materialet genom en tematisk analysmetod.Analysmetodens flexibilitet gav möjligheter att svara gentemot studiens syfteoch frågeställningar. Analysen resulterade i tre teman: Samband mellankomponenter i systemet, Människans roll i systemet, Systemets komponenter.Studiens slutsats påvisar att förskollärare som erbjuder flera aktiviteter medrelevant konstruktionsmaterial som kan tydliggöra abstrakta lärandeobjekt föratt nå barns lärande. Det krävs mer forskning om hur barn lär och skaparförståelse för tekniska system, hur de kan uppfatta sambanden mellan dekomponenter som finns och utgör ett tekniskt system.

I samhället uppmärksammas tekniken för sin ökande komplexitet och systemiska karaktär. l vilken mån avspeglar sig detta i skolans teknikämne? Denna avhandling berör undervisning om tekniska system i ett skolperspektiv, med det huvudsakliga syftet att undersöka hur undervisning om tekniska system tas upp till behandling i skolan. Den övergripande frågeställningen är: Hur har skolan hanterat den  didaktiska uppgiften att utveckla ett undervimingsområde om tekniska system? Avhandlingen är en monografi som bygger på delstudier av tre arenor  med relevans för skolan. De tre arenorna omfattar huvudsakligen nationella styrdokument, läromedel respektive lärares arbete. Resultaten pekar bland annat på att tekniska system successivt  förstärkts som undervisningsinnehåll i styrdokument och läromedel sedan slutet på 1970-talet. Denna förändring har skett parallellt med att teknikämnets beskrivning förändrats i grundskolan. I öäverenstämmelse med modern teknikfilosofi har teknik i skolsammanhang i allt högre grad kommit att framställas som en egen kunskapskultur och inte som en del av naturvetenskaperna. Detta har varit förutsättningar för att tekniska system har kunnat etableras som innehåll. Diskursen talet om tekniska rys/em har dock skiftat i karaktär över tiden. Gemensamt för de tre arenorna är att två hegemoniska diskurser har hämmat introduktionen av tekniska system. För det första teknikundervisningens egen fascination för enkla artefakter och, för det andra, en dominant naturvetenskaplig diskurs. Härmed fokuseras undervisningen på systemens komponenter, snarare än mot systemnivån. Så tenderar t.ex. undervisning om energisystem att handla om energiomvandlingar eller kemiska reaktioner, istället för systemens uppbyggnad, funktioner, eller dess relationer till människor och samhälle. Avhandlingen visar även att tekniska system framställs som faktiskt existerande och inte som mentala konstruktioner vars gränser måste bestämmas. Produktions- och transportsystem ges framträdande positioner i teknikinnehållet. Tekniska system belyses snarare som något som påverkar omgivningen, än att de är möjliga att påverka. Överlag finns en brist på systembegrepp. Dock har styr- och reglerteknik nått en viss position. 1 avhandlingen visas även hur människans roll relativt systemen tas upp och, i samband med detta, hur ett etiskt och politiskt tema vuxit fram inom arenornas teknikdiskurs. Temat har medborgerliga förtecken och tar sina motiv från en strävan mot en hållbar utveckling. Utifrån en teknikhistorisk emfas används argument för att eleverna bör studera tekniska systems framväxt och förändring. / In our society technology is becorning increasingly complex. Technological systems are now part of our evetyday lives. To what extent is this reflected in the Technology subject? This dissertation concerns education and has the aim of investigating how technological systems are treated in the Swedish school system. The overarching question is: How has the Swedish compulsory school dealt with the pedagogical challenge of det'eloping miject content about technological systems? To answer this question, the discourse of school talk on technological systems across three different school arenas has been the focus of the study so that pedagogical challenges and historicallayers relating to the discourse can be outlined. The three school arenas are the formulation, mediation, and realisation arena. They mainly encompass national curriculae, text books and teachers work, respectively, from 1980 to 2009. On the realisation arena an interactive method has been used where the researcher collaborated with a team of teachers in a lower secondary school for two years. The results are presented in two ways. First, a set of offered companion meamngs found in the expressions on the arenas are presented. The compamon meamngs emanate from three kinds of rules regolating the discourse: educational focus, system languages and curriculum emphases. Second, each arena is discussed in detail. These discussions were arrived at by feeding the categories of compamon meamngs back into the analysis process as a tool to clarify themes, orders of discourse and changes over time. On the arenas subject content relating to technological systems has successive ly strengthened its position and can be found on several curricular levels. This shift is made possible by new descriptions of technology as a distinct field of knowledge, thus affecting the view of the school subject Technology. In a Swedish context this meant dissociation from the natural sciences. Two hegemonic discourses that make the pedagogical challenge to introduce technological systems more difficult have also been found: the hegemony of the artefact and the hegemony of science. The first relates to the subject's internal interest for small products and components. The second is based on a scientific precedence where Technology is used as an arena for the illustration of scientific laws and rules. Both hegemonies have the effect of directing the educational focus away from the systernic issues around the technology at hand. The search for answers is turned inwards and downwards in the systemic hierarchy. On the other hand, production systems and controi technology have established a position in the discourse. An emerging political and ethical theme concerned with the relation between citizenship, sustainable development and technology has forwarded a systems approach. / <p>Avhandlingen finns även som talbok, TPB-nr: CA01926.</p>

The intention with this study is to look into what and how children at the age of two and a half and three years old expresses about bridges. The study is qualitative and have been completed with unstructured pre- and after interveiews and participant observation with two different groups with in total four children that have been introduced to different materials representing bridges. The difference between the materials is that the first group in the pre interview have been introduced to a toy representing a bridge that the children know from before and a book with the three Billy goats, unlike the second group that had no connection to a story. In the study the four children have been in two different groups. All children in age two and a half to three years old have been completed a pree interview before they went to town to search for bridges and a following interview after that. The results are based on all of the occasions. The children expressed their understanding of the bridge`s function about crossing over to reach the other side. The fence is needed to not roll over and can be a protection. The bridge also often have a stairs so you can go up on the bridge. The results shows that the children talks about bridges through for them known stories and games regardless if they did get a story presented or not. Through the childrens telling and playing, the study shows that the children possess understanding of the function of the bridge because of their explanations about how you need to walk over the bridge to cross over to the other side and not get wet. The children also talks about the different parts like fence and stairs and their function to the bridge. / Syftet med denna studie är att undersöka vad och hur barn i ålder två och ett halvt till tre år uttrycker sig om broar. Studien är kvalitativ och har genomförts med ostrukturerad för- och slutintervju samt deltagande observation med två olika grupper där sammanlagt fyra barn fått se olika material föreställande broar presenterade framför sig. Skillnad på material är att första gruppen har en leksaksbro samt en bok om Bockarna Bruse med vid förintervjun till skillnad från den andra gruppen där ingen koppling till saga presenterades. Efter att barnen genomfört för intervjun har de deltagit i en aktivitet där de fått leta efter broar för att sedan åter igen samtala kring broar i en slutintervju. Resultatet grundas på alla tillfällena. Barnen uttryckte sin förståelse för att bron används för att ta sig över vatten och nå andra sidan. Staket behövs för att inte trilla långt ned men kan också skydda. Bron innehar ibland olika funktioner som exempelvis en trappa så man kan ta sig upp på bron. Resultatet visar att barnen samtalar om broar genom en för dem känd saga och lek oavsett om sagan presenterades för dem eller inte. Genom barnens berättande och lek kan man se att barnen innehar förståelse för broars funktion då barnen berättar att man behöver gå över bron för att exempelvis ta sig till andra sidan samt inte bli blöt. Barnen samtalar även om de olika delarna som tillhörande staket och trappa, vilken funktion de har kopplat till bron.

Sveriges ytstridskrafter hade länge en förmåga att hävda sig mot fiendens stridskrafter ute till havs på 1950- och 60-talen. Nedrustningsprogrammet av försvaret på 1960-talet innebar att teknikutvecklingen bromsade upp och flottans större fartyg kryssare, fregatter och jagare skulle bytas ut till en lätt flotta med små snabba enheter. Detta resulterade i att flottans taktik anpassades till ett tillbakadraget uppträdande längs med kustbandet och inom skärgården. Svenska officerare bevittnade på när Sovjetunionen rustade upp och utvecklade nya vapen och fartyg med robotar av högsta kvalité i Östersjöområdet. Detta hot medförde att officerarna i flottan ville satsa på ett långräckviddigt vapen för att bli mer jämbördig mot fiendens styrka ute till havs. Resultatet blev en svenskutvecklad sjömålsrobot, Robotsystem 15 (RBS 15), som infördes i marinen i början av 1980-talet. RBS 15:s höga kvalité och förmåga medförde en satsning på utvecklingen av flera tekniska kringutrustningar som behövdes för att fulländat utföra en sjörobotstrid. Studiens syfte är att studera RBS 15:s införande i den svenska flottan och vilken påverkan detta hade på taktiken. Fallet RBS 15 prövas utifrån hypoteser grundade från teorier om hur tekniken påverkar taktiken. Tekniken påvisas påverka taktiken via de hypoteser som bestyrks i studien. Slutsatser från studien är att RBS 15 påverkade taktiken genom att den: möjliggjorde ett offensivt handlande, initierade utvecklingen av nya tekniska resurser och var den avgörande faktorn för att den marina organisationen medvetet ville utveckla ytstridstaktiken. Den nya förmågan innebar en markant skillnad i det svenska taktiska uppträdandet. Flottans ytstridskrafter tillämpade ett mer framskjutet uppträdande och kunde bestrida fiendens kontroll till sjöss. / During the 1950’s and 1960’sSweden’s surface warships had an ability to match enemy forces at sea. The disarmament of the Swedish Defense in the 1960’s implied a retardation of technique development and major warships like cruisers, frigates and destroyers were planned to be changed to a lighter fleet consisting of small, fast units. The result of this change was that the Navy tactics were adjusted to a retired behavior. Swedish officers witnessed the rearmament of the Soviet Union that developed new weapons and vessels with high class long-range anti-ship missiles in theBaltic Searegion. The consequence of this threat was that the naval officers wanted to develop a long-range weapon to equal enemy forces at sea. The result was a Swedish innovation of an anti-ship missile system (RBS 15) which was introduced in the Swedish Navy in the beginning of the 1980’s. RBS 15’s high quality and ability also implied a development of several peripheral technical equipments that were necessary for perfection in naval missile combat. The aim of the current study is to clarify whether or not the introduction of RBS 15 into the Swedish Navy was affecting tactics. The case RBS 15 is tested by hypotheses outgoing from theories how technologies affect tactics. It is demonstrated that the technologies affect tactics from the hypotheses that are confirmed in the study. Conclusions from the study are that the RBS 15 affected tactics since it: Facilitated to take offensive action, initiated development of new technical resources and was the crucial factor implementing that the naval organization decided to develop the tactics for the new Swedish surface warships. This new capability implicated a marked difference in the Swedish tactical behavior at sea. Naval warships were applying a more offensive tactic and had the ability to fight the enemy’s control of the sea.

Syftet med föreliggande doktorsavhandling i teknikhistoria är att öka kunskapen om varför, men framförallt hur och under vilka villkor den första elektrifieringen av en statsägd järnväg genomfördes i Sverige. Arbetet med Riksgränsbanans elektrifiering pågick 1908-1917 och var på många sätt ett unikt pionjärprojekt. Två stora tekniska system skulle där komma att sammankopplas med varandra; artonhundratalets mogna järnvägssystem med nittonhundratalets nya elkraftsystem. Riksgränsbanan, den omkring 130 km långa nordligaste delen av Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen, var världens dittills nordligaste järnväg att elektrifieras och det subarktiska klimatet ställde stora krav på utförandet av tekniska komponenter. Den geografiska lokaliseringen innebar dessutom att de långa avstånden till beslutsfattare inom statsförvaltning och företag måste hanteras. Därutöver genomfördes projektet i en tidsperiod präglad av protektionism, nationalism och internationella konflikter, yttre faktorer som alla också påverkade projektets utformning och genomförande. Att det var Riksgränsbanan som blev den första statliga järnvägslinje att elektrifieras i Sverige berodde på att staten 1907 gått in som hälftenägare i gruvbolaget LKAB och att nya avtal fastställde en ökad brytning och transport av järnmalm, från 1,5 miljoner ton årligen 1908 till 3,85 miljoner ton 1918. Denna mängd kunde inte transporteras inom befintligt system med ångdrift utan omfattande investeringar, vilket innebar att en systemomvandling till elektrisk drift ansågs vara ett bättre alternativ. I maj 1910 beslutade riksdagen anslå 21,5 miljoner kr till projektet som skulle drivas av Järnvägsstyrelsens byrå för elektrisk drift i samverkan med företagen Siemens och ASEA. Kontraktsskrivningen ställde hårda krav på företagen gällande prestanda och utförande och Järnvägsstyrelsen kunde när som helst, senast två år efter övertagandet av driften av banan, besluta att upphäva kontraktet och kräva att företagen återställde anläggningen till ursprungligt skick.Det var en mängd tekniska subsystem och komponenter som skulle färdigställas och sättas samman för att det tekniska primärsystemet ”den elektrifierade Riksgränsbanan” skulle fungera. Speciellt färdigställandet av loken och isolatorerna till ledningssystemet omgärdades av problem som kom att försena projektets färdigställande. Problemen var både organisatoriska och tekniska till sin natur men kunde efterhand åtgärdas genom att det utarbetades bättre rutiner vid korrespondens och annan kontakt mellan aktörerna samt genom att det togs större hänsyn till lokala klimatologiska förhållanden i samband med teknikutveckling. I sin roll som byrådirektör för byrån för elektrisk drift skulle Ivan Öfverholm visa sig vara en stark representant för beställaren och han spelade en central roll för projektets genomförande. Öfverholm kan i detta sammanhang kategoriseras som en offentlig systembyggare som med fast hand styrde projektet. Ibland innebar detta att Öfverholm hamnade i direkt konflikt med företagens representanter men ofta fungerade han också som medlare i de konflikter som ideligen uppstod mellan Byråns och företagens lokala representanter vid anläggningen. Den tvååriga garantitiden inleddes den 1 oktober 1915 och i slutet av 1917 hade nästan samtliga kvarstående arbeten vid anläggningen fullföljts och SJ kunde ta över anläggningen. Slutomdömet om Riksgränsbanans elektrifiering var överlag positivt och 1919 beslutade riksdagen att elektrifiera resterande del av Malmbanan, vilket var genomfört från Narvik till Luleå sommaren 1923. Det banbrytande arbetet i den norrländska ödemarken med att elektrifiera Sveriges nordligaste järnväg var därmed avslutat. / <p>Godkänd; 2012; 20120221 (roiwik); DISPUTATION Ämnesområde: Teknikhistoria/History of Technology Opponent: Dr Mats Fridlund, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Ordförande: Biträdande professor Kristina Söderholm, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 20 april 2012, kl 10.15 Plats: A1547, Luleå tekniska universitet</p>

Syftet med detta examensarbete är att studera om scenariot off-grid är en potentiell riktning i framtidens svenska energilandskap, samt undersöka vad som kan driva en sådan utveckling. För detta examensarbete har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, genom ett abduktivt förhållningssätt till funnen empiri och teori. En empirisk datainsamling har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med ett tiotal aktörer på den svenska elnätsmarknaden. Därefter har en tematisk analys utförts, där det empiriska materialet ställts mot teori. Studien påvisar att det idag finns flertalet faktorer som kan vara drivande för en utveckling mot ett off-grid elsystem. I studiens empiriska material går det att finna tecken på att flertalet informanter tror att en förändring av dagens svenska elsystem behövs. Dock hur troligt det är, att en sådan förändringsprocess sker, finner studien inga belägg eller grunder för. De faktorer som skulle driva utvecklingen mot ett elsystem som karaktäriseras som off-grid kan identifieras som prisutveckling, utveckling i andra sektorer, ändrad tariffsättning, decentralisering, lagstiftning, ökad popularitet samt exempel där off-grid har realiserats. / The purpose of this master thesis is to study whether the off- grid scenario is a potential direction in the Swedish energy landscape of the future, and to investigate what can drive such development. For this master thesis, a qualitative research strategy has been applied, through an abductive approach towards the found empirical material and theory. An empirical data collection has been carried out in the form of semi-structured interviews with ten actors in the Swedish electricity grid market. Subsequently, a thematic analysis has been carried out, in which the empirical material is set against the theory. The study shows that there today are several factors that can drive the development towards an off-grid electricity system in Sweden. In the study’s empirical material, it is possible to find signs that most informants believe that change in today’sSwedish electricity system is needed. However, how likely it is that such a change process will take place, the study finds no evidence for. The factors that would drive the development towards an electricity system characterized by off-grid can be identified as price development, development in other sectors, changed tariff set, decentralization, legislation, increased popularity and examples where off-grid has been realized.