Det finns idag en större kännedom om neuropsykiatriska tillstånd hos barn och efterfrågan på neuropsykiatriska diagnosutredningar ökar därför både i Sverige och resten av världen. Det är många gånger läraren som initierar en utredning. För oss som specialpedagoger är det viktigt att känna till vilka förväntningar lärarna har på en ADHD-utredning för att på så sätt bättre kunna bemöta och stötta lärarna i deras arbete med eleverna. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om vilka förhoppningar lärare har inför en ADHD-utredning. För att ta reda på detta har vi intervjuat 10 lärare i grundskolan om vilka förväntningar de har på en neuropsykiatrisk utredning av ADHD. Deras svar har sedan tolkats utifrån en fenomenografisk ansats med tematisk analys. I denna studie framkommer att lärarna är överens om att en ADHD-utredning först och främst ska göras om det gagnar eleven. Lärarna förväntar sig därför att en utredning ska leda fram till konkreta metodtips och pedagogiska verktyg. Hälften av lärarna menar också att en diagnos kan innebära utökad resurs till eleven eller till klassen. Några lärare ser diagnosen som ett kvitto på att det de uppmärksammat stämmer. Resultatet visar att det finns en osäkerhet hos lärarna kring hur man bemöter och undervisar elever med diagnosen ADHD.  Det finns en önskan om mer resurser och stöd i arbetet med eleverna. Slutsatsen i vårt examensarbete är att lärare behöver öka sin kunskap om ADHD. Lärarna i vår studie känner en otillräcklighet i mötet med dessa elever. De upplever också ett behov av fler pedagoger i arbetet med eleverna. En inkluderande skola kräver att lärarna är rustade att möta elevers olikheter. För att komma tillrätta med problemet behöver huvudmän och rektorer agera inom skolans frirum, det vill säga styra fördelningen av skolans resurser, samt skapa bättre förutsättningar för lärarna att möta elever med ADHD.

Denna studie syftar till att genom intervjuer undersöka lärarnas förväntningar på elevernas kunskapsprogression i teknikämnet, utifrån deras tolkningar av det centrala innehållet om egna konstruktioner i kursplanen för teknik och hur denna synliggörs i den beskrivna undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer av verksamma lärare i låg- och mellanstadiet. Intervjusvaren har genomgått en konventionell innehållsanalys utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visade stor osäkerhet i relation till vilken kunskap som förväntades utvecklas och att progression i undervisning i stort saknades eller var otydlig. Slutsatsen är att det finns svårigheter i att tolka och konkretisera progression i förhållande till det centrala innehållet och att detta grundar sig i flera faktorer. Möjlighet till fördjupad kunskap och undervisning med en tydligare struktur finns dock när lärare får stöd i sin tolkning av kursplanen.

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever. Att lärare har låga förväntningar på vissa elever kan resultera i ett livslångt utanförskap för dessa. Slutsatsen av studien är att lärares förväntningar kan påverkas av elevernas socioekonomiska förutsättningar.