Avsikten med min studie är att veta hur sociala relationer stimulerar elever att må bra i skolan. Hur lärare och elevhälsoteam ser på sociala relationens betydelse för elevers välmående i skolan. Lärare och elevhälsoteam samarbetar i skolan för elevers välmående, men vilka hinder ser de för att utveckla elevers sociala relationer. För detta syfte har jag intervjuat ett antal lärare och kuratorer om deras arbetssätt, hur de planerar för en undervisning som bygger på sociala relationer, hur sociala relationer och elevhälsa förhåller sig till varandra enligt dem. Samtidigt har jag undersökt vilka hinder som de ser till att utveckla elevers sociala relationer samt hur de ser på vårdnadshavarens roll här. Det resultatet som jag ser i min studie är att i huvudsak anser samtliga pedagoger och kuratorer att sociala relationer har en avgörande roll i elevers välmående i skolan. Samtliga informanter tycker att elever som har bra sociala färdigheter mår bra både fysiskt och psykiskt och i sin tur lyckas bra i skolarbetet. De anser också att ett starkt samarbete mellan pedagoger, elevhälsoteam och hem är väldigt viktigt för att utveckla elevers sociala färdigheter. De tycker att om samarbetet mellan parter fungerar bra då elever känner sig trygga i skolan. Resultatet blir att elever som kan skapa en bärande relation både med vuxna och andra kompisar, blir även motiverade i skolarbetet och lyckas i skolan.

<p>Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som går ur grundskolan utan att nå målen i matematik. Om det är så att allt fler eleverna går ur grundskolan utan att nå målen i matematik: Vad beror det i så fall på? Vad har politikerna i så fall för åtgärder emot detta? Hur står sig svenska elevers kunskaper i jämförelse med elever i andra länder?</p><p>Studien är utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll från sex debatter som innehåller 147 sidor debatter och interpellationer mellan åren 2000 till 2008.</p><p>Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnått målen dvs. erhållit betyget IG i matematik mellan åren 2003 till 2007. Då resultaten från diagram 3 visar att den största andelen elever som går ur grundskolan utan att nå målen dvs. erhåller betyget IG i matematik är elever med utländsk bakgrund tolkar jag att det är av stor vikt att politiker diskuterar om dessa elever. Endas en av 15 politiker som analyserades i detta arbete gjorde försök till att skapa en debatt om elever med utländsk bakgrund som inte uppnått målen men fick inte något gensvar bland de andra politikerna i debatten. Det var vänsterpartisten Dinamarca försökte få i gång en debatt om elever med utländsk bakgrund men fick inte någon respons från någon av de andra politikerna. Dinamarca tar upp några bakomliggande orsaker till varför elever går ur grundskolan utan att nå målen i matematik. I sitt anförande hänvisar hon till Skolverket som presenterat ”resultaten från 2006 års nationella ämnesprov”. Dinamarca markerar att det framkom i Skolverkets rapport att elever till högutbildade föräldrar klarar kunskapsproven i betydligt högre grad än de elever vars föräldrar har lågutbildning och detta visar sig redan i årskurs 5 menar hon. Faktorer som ”slår igenom ” på elevernas resultat påpekade Dinamarca var: föräldrarnas utbildningsnivå vilket visas redan i årskurs 5 och elever med utländsk bakgrund erhåller betyget IG i matematik i större utsträckning än elever med svensk bakgrund, vilket även mitt diagram 3 visar. Det som ”slår igenom mest” på elevernas resultat är mammans utbildningsnivå, betonar hon. Jag ställer mig frågande till varför inte politikerna i debatten debatterade om den största andelen elever som inte når målen dvs. erhållit betyget IG i matematik.</p><p>Resultatet i detta arbete visar att läsförståelsen utgör en viktig del för elever om de ska kunna tillgodogöra sig matematik. Analysen visade ytterligare att då politiker uttalar sig om hur svenska elevers kunskaper står sig i jämförelse med elever i andra länder att det varken startas nya debatter eller att det kommer fram något nytt i debatterna.</p>

Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som går ur grundskolan utan att nå målen i matematik. Om det är så att allt fler eleverna går ur grundskolan utan att nå målen i matematik: Vad beror det i så fall på? Vad har politikerna i så fall för åtgärder emot detta? Hur står sig svenska elevers kunskaper i jämförelse med elever i andra länder? Studien är utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll från sex debatter som innehåller 147 sidor debatter och interpellationer mellan åren 2000 till 2008. Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnått målen dvs. erhållit betyget IG i matematik mellan åren 2003 till 2007. Då resultaten från diagram 3 visar att den största andelen elever som går ur grundskolan utan att nå målen dvs. erhåller betyget IG i matematik är elever med utländsk bakgrund tolkar jag att det är av stor vikt att politiker diskuterar om dessa elever. Endas en av 15 politiker som analyserades i detta arbete gjorde försök till att skapa en debatt om elever med utländsk bakgrund som inte uppnått målen men fick inte något gensvar bland de andra politikerna i debatten. Det var vänsterpartisten Dinamarca försökte få i gång en debatt om elever med utländsk bakgrund men fick inte någon respons från någon av de andra politikerna. Dinamarca tar upp några bakomliggande orsaker till varför elever går ur grundskolan utan att nå målen i matematik. I sitt anförande hänvisar hon till Skolverket som presenterat ”resultaten från 2006 års nationella ämnesprov”. Dinamarca markerar att det framkom i Skolverkets rapport att elever till högutbildade föräldrar klarar kunskapsproven i betydligt högre grad än de elever vars föräldrar har lågutbildning och detta visar sig redan i årskurs 5 menar hon. Faktorer som ”slår igenom ” på elevernas resultat påpekade Dinamarca var: föräldrarnas utbildningsnivå vilket visas redan i årskurs 5 och elever med utländsk bakgrund erhåller betyget IG i matematik i större utsträckning än elever med svensk bakgrund, vilket även mitt diagram 3 visar. Det som ”slår igenom mest” på elevernas resultat är mammans utbildningsnivå, betonar hon. Jag ställer mig frågande till varför inte politikerna i debatten debatterade om den största andelen elever som inte når målen dvs. erhållit betyget IG i matematik. Resultatet i detta arbete visar att läsförståelsen utgör en viktig del för elever om de ska kunna tillgodogöra sig matematik. Analysen visade ytterligare att då politiker uttalar sig om hur svenska elevers kunskaper står sig i jämförelse med elever i andra länder att det varken startas nya debatter eller att det kommer fram något nytt i debatterna.

Skolan ska vara en aktör i samhället som jobbar för elevers likvärdiga framtida förutsättningar oavsett bakgrund. Socioekonomiska förutsättningar har lett till ojämlikheter i utbildningen i Sverige. Socioekonomisk segregation har setts vara avgörande för elevers prestationer och är en faktor som motarbetar skolans syfte. För att förstå hur elever påverkas av dessa faktorer har studien undersökt elever i nionde klass i Linköpings kommun. Syftet med studien är att förstå hur socioekonomiskt kapital överförs mellan individer i skolan och grannskapet. Samt om dessa påverkas av socioekonomiskt kapital hemifrån och om det är en bidragande faktor till de varierande prestationerna. Med en kvalitativ undersökning har information från lärare samlats in om deras upplevelser. Vidare jämfördes detta med teorierna grannskapseffekter, peer-effekt och socioekonomisk uppdelning och hittade kopplingar till hur kapital hemifrån med hjälp av dessa överföringar har en verkan på elever i skolan och deras prestationer. Från resultatet är det tydligt att elever påverkar varandra i stor omfattning. Där elever med rikt socioekonomiskt kapital har en större ambition och presterar bättre i skolan.

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever. Att lärare har låga förväntningar på vissa elever kan resultera i ett livslångt utanförskap för dessa. Slutsatsen av studien är att lärares förväntningar kan påverkas av elevernas socioekonomiska förutsättningar.

Research reviews have shown that the use of formative assessment in classroom practice can substantially improve student achievement. However, a strong research base about how to support teachers’ implementation of such formative classroom practice is lacking. In this thesis, I investigate the effects of a comprehensive professional development programme (PDP) in formative assessment on teachers’ classroom practice and students’ achievement in mathematics. In addition, I identify reasons for the changes made in the teachers’ formative classroom practice. Fourteen randomly selected year - 7 mathematics teachers participated in the PDP. The teachers’ formative classroom practice before and after attending the programme was analysed and described, and reasons for their change in practice were explored. The effect of the changes in formative classroom practice on students’ mathematics achievement was examined using pre- and post-tests administered to both the intervention group and a control group. A mixed methods approach with classroom observations, teacher interviews, questionnaires and student achievement tests in mathematics was used in the studies included in the thesis. The results show that the teachers used aspects of formative assessment in their classroom practice before the PDP, but that there was plenty of room for development towards a more effective formative assessment practice. Several possibilities for developing the practice were identified. After the PDP the teachers believed in the idea of formative assessment and were motivated to make changes towards a more formative classroom practice. The teachers included new formative assessment activities in their classroom practice, but in different ways and to different degrees. The characteristics of these changes were identified, and also the characteristics of the PDP that the teachers found to be influential for their development of the formative classroom practice. Results also show that the teachers’ motivational beliefs held after the PDP was an explanatory factor for their changes in practice. However, the formative assessment practice the teachers implemented did not have a significant effect on their students’ achievement compared to the control group. In addition, there was no correlation between the number of formative assessment activities implemented by the teachers and their students’ achievement gains. Reasons for these non-effects on student achievement, and for the teachers’ degree and type of implementation of formative assessment in the classroom practice, are discussed in the thesis.