I den vetenskapliga forskningen förväntas att ens resonemang och slutsatser legitimeras på ett systematiskt och korrekt sätt enligt det vetenskapliga fältets normer. Men frågan om vad som egentligen utgör meningsfull och legitim forskning är en omstridd fråga, kanske särskilt när det gäller humaniora. Genom idén om att det existerar ett mätbart värde i allt ges humaniora en lägre status då den inte bidrar på ett mätbart sätt genom bevisföring. Om humanioras syfte för akademin och samhällsutvecklingen helt har förbigåtts - hur ligger det då till med kunskaperna om retorik? Existerar det ett retoriskt vetenskapligt fält och hur uppfattar den akademiska fakulteten, och retorikerna själva, ämnet retorik? Rhetorica Scandinavica akademisk och tvärvetenskaplig tidskrift vars syfte är att publicera och på så sätt belysa den skandinaviska retorikforskningen. Det är den enda vetenskapliga tidskriften i Skandinavien som specifikt tar upp retorisk forskning och dess relevans för andra akademiska områden och samhället. Denna uppsats är en undersökning av de relevanssammanhang som tecknas i de svenskspråkiga artiklarna i Rhetorica Scandinavica. Uppsatsen tittar på om det existerar några skillnader beroende på forskarens kön, akademiska disciplin och om det framkommer några skillnader i materialet över tid. Det här är dels är relevant för den massiva utbildningsvåg inom ämnet retorik som samhället idag står inför, samt retorikens trovärdighet som ämne och forskningsområde.