Sammanfattning Titel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av små och medelstora företag. Nivå: C-uppsats i företagsekonomi. Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson. Handledare: Ann W Dörner. Datum: Juni 2012. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kreditgivare använder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av små och medelstora företag. Forskningsfrågorna är: Stämmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av små och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen är viktiga vid en kreditbedömning av små och medelstora företag? Metod: I denna studie används en mixad metod vilket innebär att en kvantitativ metod används vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frågeformulär med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. Sekundärdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar. Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare är nöjda med den information som ges. Balans- och resultaträkning är de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning. Rörelseresultatet är den viktigaste resultatposten, kassalikviditet och soliditet är de viktigaste nyckeltalen. Förslag till fortsatt forskning: Följande två frågor har uppkommit under arbete och föreslås därmed som ämnen till framtida studier. Vilken redovisningsinformation saknar kreditgivare och vad skulle de vilja förbättra i den nuvarande informationen. Revisionspliktens betydelse vid kreditbedömning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats utreder vilka av årsredovisningens delar som är viktiga vid kreditbedömning. Detta kan vara till hjälp för att utveckla bedömningsunderlag för framtida rapporter. Nyckelord: Kreditbedömning, kreditgivning, redovisningsinformation, årsredovisning, finansiella rapporter / Abstract Title: The relevance of accounting information in the credit-granting process concerning small and medium firms. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Annelie Engström and Christian Mattsson. Supervisor: Ann W Dörner. Date: June 2012. Aim: The purpose of this study is to examine how creditors use accounting information in the credit-granting process concerning small and medium-sized firms. The research questions are: Does the provided accounting information fulfill the creditor’s needs of information in the credit-granting process of small and medium-sized firms? What parts of the accounting information is important in the credit-granting process of small and medium-sized firms? Method: The design of this study is both quantitative and qualitative in nature. The primary data is collected by a quantitative method. To obtain empirical data, structured questionnaires have been sent out with fixed response alternatives to the respondents. Secondary data, have mainly been taken from literature, articles and previous studies. Result and Conclusions: Not all but most creditors are satisfied with the provided information. The balance sheet and the income statement are the most important reports when credit-granting decisions are to be made. The operating profit is the main performance record and cash liquidity and solvency are the most important ratios. Suggestions for future research: Two questions arose during the study and is thereby suggested as topics for future studies. What are the creditors missing in today’s accounting information and what needs improvement? The mandatory auditing importance of credit-granting. Contribution of this thesis: This paper investigates which parts of the Annual Report that is important for credit-granting. This may help to develop the assessment basis for future reports. Key words: Granting of credit, credit process, accounting information, annual report, financial reports

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om hållbarhetsrapporter används som ett kommunikationsverktyg i lika stor utsträckning vid mediala företagsskandaler som det görs i allmänhet genom att kommunicera ut såväl positiv som negativ information till företagets intressenter. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på insamlad sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter från fyra företag. Empiri: Av empirin framgår en presentation av de fyra granskade bolagen. Där redogörs en djupgående och detaljerad beskrivning av företagens åtaganden och strategier innan och efter skandalen uppmärksammats i media samt en presentation av varje enskild skandal.Slutsats: Majoriteten av de granskade företagen använder sina icke-finansiella rapporter som ett kommunikationsverktyg vid bolagsskandaler för att kunna bemöta de anklagelser som riktats mot dem genom att presentera vidtagna handlingar efter inträffad medial skandal för att på så vis informera sina intressenter och genom detta bevisa sin legitimitet. / Purpose: The purpose of the study is to examine if the sustainability reports are used as a communication tool to the same extent in connection with medial corporate scandals as in general by communicate both positive and negative information to the company’s stakeholders.Method: The study has been conducted with a qualitative research approach where qualitative content analysis has been used to analyze the collected data in the form of the companies sustainability reports.Empiricism: The empiricism shows a presentation of the four audited companies. It outlines a profound and detailed description of the companies commitments and strategies before and after the scandals attention in media and a presentation of each individual scandal.Conclusion: The majority of the audited companies use their non-financial reports as a communication tool in conjunction with corporate scandals to respond at the allegations directed against them by presenting actions taken after the medial scandal to inform their stakeholders and prove their legitimacy.

Reformen om avskaffandet av revisionsplikten trädde i kraft den 1: a november 2010. Reformen ger de mindre aktiebolagen möjlighet att själva avgöra vilka redovisning- och revisionstjänster de ska köpa. Beslutet var i samklang med det Europeiska rådet rekommendation av att minska dem administrativa kostnaderna för de mindre aktiebolag för att stimulera Europas ekonomi. Cirka 70 procent av de mindre aktiebolag som var aktiva på marknaden, när beslutet fattades, omfattades av reformen. De negativa effekter som reformen medför var svåra att kvantifiera. Beröra myndigheter har granskat vilken påverkan frivillig revision har för det svenska samhället. Försämrat kvalitet av företagets finansiella rapporter bedömdes vara en av reformen oönskad effekt. Kreditgivaren är ett av revisionen främsta intressent. Bankerna behöver kvalitetssäkrad finansiell information och använder företagets finansiella rapporter som underlag vid beslutsfattning. Studiens forskningsfrågor har sin utgångspunkt i denna bakgrund och lyder följande: Hur har bankernas kreditbedömning av mindre aktiebolag förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten? Hur har frivillig revision påverkat bankernas värdering av hårda och mjuka faktorer vid kreditbedömningsprocessen? Studiens vetenskapliga ansats är deduktion. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tio respondenter på fem olika banker i södra Sverige. Mönster i respondenternas svar samt samband mellan teoretisk referensram och empiri ligger till grund för studiens analys. Den slutsats som dras är att avskaffandet av revisionsplikten medför inga ändringar i bankernas bedömning av en kreditpropå. Företagets finansiella rapporter håller, trots avskaffandet av revisionsplikten, ett högre kvalitet. Redovisningskonsulterna har tagit över en del av det arbete revisorn gjort tidigare och deras insats bedöms ha en oerhört viktig roll för ett mindre aktiebolag. Vid kreditbedömningsprocessen spelar både de hårda och mjuka faktorer en betydande roll. Vid kreditbedömning görs en samlad bedömning och både hård och mjuk information analyseras i processen.

År 2019 infördes IFRS 16 för företag runtom i världen vilket resulterade i att operationell leasing redovisas som finansiell, där syftet är att förbättra redovisningskvalitén samt jämförelsen mellan företags finansiella rapporter i olika länder. Shima & Yang (2012) argumenterar för att faktorer som bland annat rättssystem kan påverka hur väl ett land implementerar nya redovisningsstandarder. Uppsatsen undersöker hur IFRS 16 påverkar företags finansiella rapporter där studien fokuserar på företag inom detaljhandelsbranschen i Sverige och Storbritannien, och om det finns någon skillnad i hur stor påverkan är mellan de två länderna. Studien resulterar i signifikant ökning av totala tillgångar, totala skulder och EBITDA för svenska och brittiska företag, med undantag för EBITDA för Storbritannien. Signifikant förändring av skuldsättningsgraden och EV/EBITDA för respektive land påträffas ej. Vid jämförelse mellan länderna förs diskussionen om att jämförelsen av finansiella rapporter förbättrats. Detta då skillnader mellan IFRS 16 påverkan på finansiella rapporter i respektive land inte påträffas.

Bakgrund: För att underlätta och förenkla för företag i Sverige startade BFN ett projekt år 2004 som kom att kallas för K-projektet. År 2014 blev det för första gången tvingande för mindre onoterade aktiebolag att välja mellan K2 och K3. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida skillnader i avskrivningar och utvecklingsutgifter mellan K2 och K3 har varit avgörande för valet av regelverk. Syftet är även att undersöka vem som har haft det största inflytandet i valet och om det har uppstått problem vid implementeringen av det valda regelverket. Slutsats: Skillnader i metoder för avskrivningar och utvecklingsutgifter har varit avgörande i valet mellan K2 och K3. Fastighetsbolag ville undvika att tillämpa komponentmetoden och utvecklingsintensiva bolag ville undvika kostnadsföringsmodellen. Möjligheten att kunna finansieras och fortsätta växa i K3 påverkade även valet av regelverk. Främst revisor men även redovisningskonsult har haft störst inflytande i valet av regelverk men i vissa fall har styrelsen haft störst påverkan. De problem som uppstått har varit en konsekvens av den avsaknad som finns i respektive regelverk, nämligen möjligheten i K2 och enkelheten i K3. / Background: BFN started a project in 2004 in order to simplify for companies in Sweden. The project is called K-project. In the year of 2014 smaller unlisted limited companies was forced to choose between K2 and K3. Purpose: The purpose of the study is to examine whether differences in the amortization and development costs between K2 and K3 has been crucial for the choice of regulation. The aim is also to examine who has had the biggest influence in the choice and if any problems has occurred in the implementation of the selected regulatory framework. Conclusions: Differences in methods of depreciation and development costs has been conclusive in the choice between K2 and K3. Real estate companies wanted to avoid applying the component method and development intensive companies wanted to avoid the expensing model. The ability to be financed and continue to grow in K3 has also affected the choice of regulatory framework. Mainly auditors but also accountants has had the biggest influence in the choice of regulation, but in some cases the board has had the biggest impact. The problems that has occurred has been a consequence of the shortage in the frameworks, which is the possibility in K2 and the simplicity in K3.

This study is based on an ongoing debate regarding the Stockholm Stock Exchange, which centers around the possible abolition of quarterly reports. The purpose of this paper is to contribute to this debate by examining how the relationship between financial reports and stock price correlates. The study's methodological approach is based on the Capital Market Research frame-work in which an ERC model and an extended model are used to measure the relationship. Three hypotheses were formed to categorize the direction of the study, these categorizations treats the differences in impact between quarterly and annual reports on stock price, as well as differences in impact as a casual effect of company size and seasonal sensitivity. The results of the study show that quarterly reports have a stronger impact on the share price than annual reports. Financial reports from smaller companies have greater impact on share price than financial reports from larger companies. The study also shows that there is a seasonality trend in the consumer industry's fourth quarter.

The thesis investigates the phenomenon of items affecting comparability and its development in 30 Swedish companies during the period 2005-2010. It further tries to answer the question of how these items affect different groups of financial statements users. Previous research indicates that managers have incentives to take a “big bath” during crises. To answer the questions both a quantitative research by examining 180 annual reports and a qualitative containing three interviews has been conducted. The result reveals an increase of reported items affecting comparability costs during 2008 and 2009. Managers engage in “big bath” accounting as well as accounting for cutting down on the extra capacity that emerges during recessions. The impact this has on the users of financial statements varies, where some find it to be an important issue, others see it as a minor problem. The small sample used made the study fragile for extreme values. In order to make more conclusive conclusions a larger sample would be necessary.

The annual report works as a source of information and basis for decision making for investors where disclosure quality varies between different companies. There is an inherent problem in a conflict of interest between the principal and agent where disclosure quality might suffer because of hidden negative information in ambiguous reasoning. Lower disclosure quality contributes to the annual report not pertaining a fair economic picture which leads to an information gap between companies and investors. The note section in the annual report is eminently important to be able to provide a correct economic analysis to the market. Through measurements of disclosure quality in the note section of the annual report with the help of Fogindex where readability is determined, this study explores the correlation between disclosure quality and misvaluation of the companies’ stocks. Additionally, the study examines if the correlation is strengthened splitting the companies into divisions based on competition of an industry. The result of the study indicates a negative correlation between disclosure quality and misvalution av company stocks. The study cannot indicate that the correlation is strengthened when competition is taken into consideration. The study has been written in Swedish. / Årsredovisningen fungerar som en informationskälla och beslutsunderlag för investerare där upplysningskvaliteten varierar mellan olika företag. Det råder ett inneboende problem i en intressekonflikt mellan principalen och agenten där upplysningskvaliteten kan bli lidande på grund av att negativ information döljs i tvetydiga resonemang. Lägre upplysningskvalitet bidrar till att årsredovisningen inte längre återger en rättvisande ekonomisk bild vilket leder till ett informationsgap mellan företag och investerare. Notavsnittet i årsredovisningen är synnerligen viktig för att kunna ge marknaden en korrekt ekonomisk analys.  Genom att mäta upplysningskvalitet i notavsnittet i årsredovisningen med hjälp av Fogindex där läsvänligheten bestäms, utforskar den här studien sambandet mellan upplysningskvalitet och felvärdering av företagens aktier. Dessutom undersöks det om sambandet förstärks vid uppdelning av bolagen baserat på branschkonkurrens.  Studiens resultat påvisar ett negativt samband mellan upplysningskvalitet och felvärdering av företagens aktier. Studien kan inte visa på att sambandet förstärks när hänsyn till konkurrens tas. Uppsatsen har skrivits på svenska.

Forskningsfråga: Vilka metoder använder banker för att kontrollera informationen i årsredovisningar vid lån- och kreditgivning? Syfte:                           Syftet med studien är att identifiera vilka metoder svenska banker använder vid kontrollering av årsredovisningar i samband med lån- och kreditgivning, detta för att vidare identifiera om kreativ redovisning kan upptäckas med hjälp av dessa. Studien bidrar till ökad förståelse om kreativ redovisning och dess metoder.Metod:                         Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod. Primärdata har samlats in genom intervjuer. Sekundärdata som behandlats i studien har inhämtats från litteratur, vetenskapliga artiklar och hemsidor. Slutsats:                       Det har konstaterats att banker vanligtvis använder fem metoder för att kontrollera informationen i årsredovisningar i samband med lån- och kreditgivning. Däremot är det en generell bild då processen kan se olika ut beroende på förtroende för företag, verksamhet och bransch.Samtliga fem metoder framkommer i tidigare forskning för att upptäcka kreativ redovisning, vilket tyder på att kreativ redovisning kan upptäckas av banker om företagskundens finansiella ställning förändras eller inte återspeglar branschgenomsnittet. Utöver ovannämnda metoder begär banker underlag och inleder dialog med ledningen när avvikelser uppstår. Kreativ redovisning kan dock användas i syfte att bibehålla utvecklingen, vilket resulterar i att avvikelser nödvändigtvis inte behöver uppstå. Slutsatsen kan därmed dras att banker inte kommer upptäcka kreativ redovisning som inte resulterar i avvikelser, men att det finns möjlighet att upptäcka kreativ redovisning när avvikelser uppstår. Detta för att banker gör ytterligare kontroller i sådana fall. / Research question:   Which methods do banks use to analyse information when granting loans? Purpose:                     The purpose of the study is to identify which methods Swedish banks use while checking annual reports during the process of loan and credit granting. This, to further identify whether creative accounting can be detected using these methods. The study contributes to increased knowledge about creative accounting and its methods.Method:                       The study has been conducted using qualitative research methods. Primary data has been collected through interviews. The secondary data in the study has been collected from literature, scientific articles, and websites. Conclusion:                 It has been established that banks usually use five methods to check the information in annual reports in connection with credit and loan granting. However, it is a general picture as the process can look different depending on the trust in the company, business and industry.All five methods appear in previous research to detect creative accounting. This shows that creative accounting can be detected by banks if the business costumers financial position changes or does not reflect the industry average. In addition to the methods mentioned above, banks request documentation and initiates dialogue with management when deviations occur. However, creative accounting can be used with the aim of maintaining development, which results in deviations not necessarily having to occur. The conclusion can be drawn that banks will not detect creative accounting which does not result in deviations, but there is an opportunity to detect creative accounting when deviations occur. This is because banks make additional checks in such cases.

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.    Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007. Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen. Den positivistiska inriktningen har varit i fokus då antaganden som gjorts på förhand blivit erkända eller förkastade genom en objektiv granskning av de kvantitativa data som samlats in. I undersökningen ingår 37 bolag och totalt har 74 årsredovisningar granskats. Följande punkter valdes ut och undersöktes sedan i de aktuella årsredovisningarna: Punkt 8 Rapport över finansiell ställning, Punkt 20 Rapport över totalresultat, Punkt 33 Kvalitativa upplysningar, Punkt 36-37 Kreditrisk, Punkt 39 Likviditetsrisk och Punkt 40-42 Marknadsrisk. Materialet som samlats in har förts in i kodningstabeller skapade i SPSS för att sedan analyseras. Slutsats: Det har sedan införandet av IFRS 7 år 2007 skett en förändring i redovisningen enligt de undersökta punkterna. Mängden ord som redovisas i samband med de undersökta punkterna har i årsredovisningarna för år 2010 ökat jämfört med mängden ord som redovisades år 2007. En ökning har också skett med avseende på antalet punkter som följs fullt ut. Flera av bolagen har också gjort någon typ av ändring beträffande placering, framställning, rubrik, borttagning eller tillägg av information vid redovisning enligt IFRS 7 år 2010. / Background: Requirements for increased information and transparency in annual reports has in recent years been a debated topic. International Financial Reporting Standards (IFRS) has been a discussed standard in response to the amount of disclosure requirements it contains. IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures is one standard included in IFRS which since year 2007 requires listed companies to report their management of financial instruments and thereby increase the transparency. IFRS 7 was standardized in the year 2007 for companies that prepare consolidated financial statements. Due to the increased demands placed on listed companies this study wants to see how the companies have adapted and changed their accounting in accordance with the standard. Purpose: The purpose of this study is to analyze public companies listed on OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap and their accounting in accordance with IFRS 7 in order to see if any changes are made in the amount of information provided in the financial statements for the year 2010 compared to 2007. Methodology: The quantitative method has been used to conduct this study and the positivistic objective has been in focus. The study sample included 37 companies and a total of 74 annual reports. The following parts were selected from IFRS 7 and examined in the annual reports: Paragraph 8 Balance sheet, Paragraph 20 Income statement and equity, Paragraph 33 Qualitative disclosures, Paragraph 36-37 Credit risk, Paragraph 39 Liquidity risk and Paragraph 40-42 Market risk. The information collected from the annual reports have been put in to a coding system created in SPSS and then analyzed.       Conclusion: Since the standardization of IFRS 7 in year 2007 there has been a change in the way listed companies account in accordance with the examined parts. The amount of words related to the examined parts in the annual reports of year 2010 has increased compared to the amount of words disclosed in year 2007. The study also shows that more of the examined parts are accounted for. Several of the investigated companies have also made changes regarding the placement and the presentation of the information. Change of headline and removal of information also occurred. Additionally some companies added new information