Bankbranschen förändras i takt med digitaliseringen vilket leder till förändringar i både kundernas beteende, bankernas produkter och tjänster samt rådgivarnas arbetssätt. Kunderna besöker inte banken lika ofta och den personliga kontakten med banken minskar. För att behålla en nära relation med företagskunden krävs det därmed att rådgivarna i större utsträckning tar initiativ till att kontakta kunden. Syftet med denna studie är att närmare undersöka och förklara helhetsbilden kring proaktivitet i bank genom att skapa djupare förståelse kring vad som initierar proaktivt agerande samt vad proaktivt agerande leder till. Vår teoretiska modell har prövats i empirin med hjälp av en kvalitativ metod med fallstudier på tre olika banker. Semistrukturerade intervjuer genomförs med totalt sju respondenter, varav sex stycken arbetar med rådgivning till företagskunder.  Studien bidrar med en ny tolkning kring det proaktiva arbetssättet som vi inte funnit andra forskare beskriva. Främst finns det tidigare forskning kring vad ett reaktivt eller proaktivt arbetssätt leder till. Vår studie bidrar med tolkningen att arbetet sker i olika grader av aktivitet och att konkurrens, lönsamhet, kunskap, risk, tid, förberedelse, effektivitet och mängd av administrativt arbete avgör i vilken grad rådgivaren agerar aktivt. Vi har funnit att graden av aktivitet bidrar i olika utsträckning till en ökning av kundnöjdhet, kundnytta och bankens nytta samt att grunden i det proaktiva arbetet är informationsflödet

Reformen om avskaffandet av revisionsplikten trädde i kraft den 1: a november 2010. Reformen ger de mindre aktiebolagen möjlighet att själva avgöra vilka redovisning- och revisionstjänster de ska köpa. Beslutet var i samklang med det Europeiska rådet rekommendation av att minska dem administrativa kostnaderna för de mindre aktiebolag för att stimulera Europas ekonomi. Cirka 70 procent av de mindre aktiebolag som var aktiva på marknaden, när beslutet fattades, omfattades av reformen. De negativa effekter som reformen medför var svåra att kvantifiera. Beröra myndigheter har granskat vilken påverkan frivillig revision har för det svenska samhället. Försämrat kvalitet av företagets finansiella rapporter bedömdes vara en av reformen oönskad effekt. Kreditgivaren är ett av revisionen främsta intressent. Bankerna behöver kvalitetssäkrad finansiell information och använder företagets finansiella rapporter som underlag vid beslutsfattning. Studiens forskningsfrågor har sin utgångspunkt i denna bakgrund och lyder följande: Hur har bankernas kreditbedömning av mindre aktiebolag förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten? Hur har frivillig revision påverkat bankernas värdering av hårda och mjuka faktorer vid kreditbedömningsprocessen? Studiens vetenskapliga ansats är deduktion. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tio respondenter på fem olika banker i södra Sverige. Mönster i respondenternas svar samt samband mellan teoretisk referensram och empiri ligger till grund för studiens analys. Den slutsats som dras är att avskaffandet av revisionsplikten medför inga ändringar i bankernas bedömning av en kreditpropå. Företagets finansiella rapporter håller, trots avskaffandet av revisionsplikten, ett högre kvalitet. Redovisningskonsulterna har tagit över en del av det arbete revisorn gjort tidigare och deras insats bedöms ha en oerhört viktig roll för ett mindre aktiebolag. Vid kreditbedömningsprocessen spelar både de hårda och mjuka faktorer en betydande roll. Vid kreditbedömning görs en samlad bedömning och både hård och mjuk information analyseras i processen.

Strategiska beslut är viktiga för företag eftersom det handlar om att skapa framtida konkurrenskraft eller för att överleva på marknaden. Enligt tidigare studier finns det två olika beslutssituationer som företag kan stå inför vilka är offensiva beslut där det handlar om att öka företagets marknadsandelar och defensiva beslut som innebär att företaget skär ner på nuvarande kapacitet. I de tidigare studierna skriver forskarna att det finns hård (numerisk) och mjuk (åsikter, visioner, idéer och känslor) information som beslut kan grundas på. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur hård och mjuk information används vid strategiska beslut genom att identifiera offensiva och defensiva beslutssituationer. Vidare syftar studien till att analysera hur kunskaperna om medel och mål hos staben i ett privatägt företag inom vård- och omsorgsbranschen initierar användningen av hård och mjuk information vid olika faser i beslutsprocessen. Denna studie gjordes genom en fallstudie som bygger på semi-strukturerade intervjuer med kvalitativa inslag. Fallföretaget är verksamt inom vård och omsorgsbranschen och har en stab som består av fyra medlemmar vilka ansvarar för de strategiska besluten. Resultaten i denna studie visar att kunskaperna om medel och mål hos fallföretagets stab initierade användningen av mjuk information vid alla faser i beslutsprocessen i offensiva och defensiva beslutssituationer. Resultaten visar också att hård information användes i mittersta fasen i beslutsprocessen för att legitimera stabmedlemmarnas argument. / Strategic decisions are important for companies because it is about creating future competitiveness or for surviving in the market. According to previous studies, there are two different decision situations that companies can face which are offensive decisions that involve increasing the company's market shares and defensive decisions which implies that the company reduces their current capacity. In the previous studies, the researchers mention that there is hard (numerical) and soft (opinions, visions, ideas and emotions) information that decisions can be based on. The purpose of this study is to create an understanding of how hard and soft information is used in strategic decisions by identifying offensive and defensive decision situations. Furthermore, the study aims to analyze how the knowledge of means and goals of the staff in a privately-owned company in the health and care sector initiates the use of hard and soft information at different phases in the decision-making process. This study was done through a case study based on semi-structured interviews with qualitative elements. The case company operates in the healthcare industry and has a staff consisting of four members who are responsible for the strategic decisions. The results of this study show the knowledge of the means and goals of the case company staff initiated the use of soft information at all stages of the decision-making process in offensive and defensive decision situations. The results also show that hard information was used in the middle phase of the decision-making process to legitimize the staff members' arguments.