Syftet med vår uppsats är att kartlägga betydelsen av revisionspliktens avskaffande för små bolag utifrån tre intressentgruppers perspektiv. Vi vill bidra till en ökad helhetsförståelse för det samspel som råder mellan bankerna, små bolag och revisionsbyråer i en Boråskontext då vi anser att kvalitativ forskning kring detta samspel idag saknas. För att besvara uppsatsens syfte formulerades tre avgränsande forskningsfrågor.Uppsatsen är kvalitativ med en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Empirinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med små bolag, banker och revisionsbyråer. Det empiriska materialet har satts i relation till de potentiella konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande som regeringen angivit. Med hjälp av den vetenskapliga litteraturen har de skillnader och likheter som kunnat observeras problematiserats. Agentteorin, signalteorin och intressentteorin har använts som förklaringar till det problematiseringen resulterade i.Revisionspliktens avskaffande för små bolag har fått de små bolagen att göra mer medvetna val i deras tillvägagångssätt för att uppnå kvalitet på de finansiella rapporterna. Den frivilliga revisionen har fått de små bolagen att bli mer medvetna om vad revision faktiskt innebär samt börjat utforska olika möjligheter till att modifiera eller ersätta den. Det ändrade förhållandet till revisorn samt de små bolagens förmåga att uppnå kvalitet på deras finansiella rapporter har haft en varierande inverkan på hur bankerna ser på de små bolagens finansiella rapporter. Två av bankerna i uppsatsen har valt att lägga mindre fokus på de finansiella rapporterna medan den tredje banken har infört ett revisionskrav. Det kan konstateras att de små bolagen efter revisionspliktens avskaffande förväntar sig rådgivning i större utsträckning från deras revisorer vilket revisionsbyråerna har anpassat sig efter genom att tillämpa olika strategier. / This essay analyzes the significance of the repeal of mandatory audits from three perspectives. We hope to improve understanding of the relationships among banks, small companies and auditing firms in Borås, Sweden. We believe that there is a lack of research of this issue to address the purpose of the thesis. Three questions were formulated.The thesis was conducted by using a qualitative research method with an abductive approach and a hermeneutic perspective for interpretation. The empirical data collection was made through semi-structured interviews with small companies, banks and auditing firms. The empirical data is compared with the potential consequences of the repeal of the mandatory audit stated by the government. By using scientific literature the differences and similarities were identified and analyzed. Agency theory, signaling theory and the stakeholder theory were used as explanations for the similarities and differences that were revealed.The repeal of the mandatory audit has led to small companies making more conscious decisions regarding achieving financial statements with high quality. The repeal made small companies more aware of what an audit actually means and made them think about its’ actual use. This has also led them to explore options such as doing without audits or changing the auditors work assignment. The changing relationship between the auditors and the small companies as well as the small companies methods of achieving financial statements with high quality has had a varying effect on the banks. Two of the banks in our thesis have chosen to focus on the loan’s purpose as well as the person seeking to borrow money while the third bank has introduced an audit requirement. One of the conclusions in our thesis is that small companies after the repeal of the audit to a greater extent expect counseling from their auditors. The auditing firms presented three different strategies for how they were adapting to this new demand. The language in the thesis is in Swedish

Sammanfattning   Titel: Efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 13 vid värdering till verkligt värde - En studie om efterlevnaden av IFRS 13 bland börsnoterade fastighetsbolag i Sverige, Tyskland och Storbritannien    Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Fredrik Hallin Johansson & Sebastian Warren   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2017 – juni   Syfte: Företag som brister i den finansiella rapporteringen lever inte upp till IFRS krav på transparens, kompabilitet och en enhetlig redovisning i Europa. Relevant information riskerar därmed att undanhållas från investerare, analytiker och övriga intressenter på kapitalmarknaden. Att redovisningsstandarder efterlevs är avgörande för att uppfylla dessa målsättningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur variablerna företagsstorlek, revisionsbyrå, skuldsättningsgrad, lönsamhet, likviditetsnivå, tid och kluster påverkar efterlevnad av de obligatoriska upplysningskraven i IFRS 13 hos börsnoterade fastighetsbolag i Sverige, Tyskland och Storbritannien.    Metod: Deduktiv ansats där hypoteser formuleras för att testa ett antal oberoende variablers påverkan på fastighetsbolagens efterlevnad av IFRS 13. Ett upplysningsindex konstrueras för att operationalisera efterlevnaden där analysen av insamlad data från årsredovisningar genomförs med multipel regressionsanalys och korrelationsanalys.    Resultat & Slutsats: Studien visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan tid och efterlevnadsgrad, vilket innebär att företagen har en högre efterlevnad av de obligatoriska upplysningskraven i IFRS 13 2015 jämfört med 2013. Ett signifikant negativt samband mellan likviditetsnivå och efterlevnadsgrad kan också konstateras där fastighetsbolag med lägre likviditetsnivå har en högre efterlevnad. Studien visar även att efterlevnaden av de obligatoriska upplysningskraven var relativt hög överlag med en genomsnittlig efterlevnad på 76,1 % för 2013 och 81,6 % för 2015. Vi kan slutligen konstatera varierande resultat mellan Sverige, Tyskland och Storbritannien, vilket visar att de studerade variablerna har olika stor påverkan på efterlevnaden av upplysningskraven i dessa länder.   Förslag till fortsatt forskning: En begränsning med denna studie är att vi enbart studerar hur tid, kluster och ett antal företagsspecifika faktorer påverkar efterlevnaden av obligatoriska upplysningskrav. Tidigare forskning visar att det finns landspecifika faktorer som också kan ha en påverkan på efterlevnaden i olika länder. Det vore därmed intressant att även inkludera dessa variabler i vidare studier för att studeras dess påverkan. Den finansiella sektorn står ut med en generellt låg efterlevnad av obligatoriska upplysningskrav i IFRS och det vore därmed också intressant att studera vilka faktorer som kan förklara variationer i efterlevnaden inom denna sektor.      Uppsatsens bidrag: Studien ger bevis på vad som kan förklara skillnader i efterlevnadsgraden av IFRS 13 hos svenska, tyska och brittiska fastighetsbolag. Studiens praktiska bidrag är att den kan ge intressenter en större förståelse för vilka faktorer som kan påverka i vilken utsträckning fastighetsbolag efterlever obligatoriska upplysningskrav. En sådan ökad förståelse leder förhoppningsvis till tydligare standarder och en högre efterlevnad i framtiden vilket innebär en högre kvalité i den finansiella rapporteringen. / Title: Compliance with IFRS disclosure requirements when valuating at fair value – A study examining the compliance with IFRS 13 within listed real estate investment companies in Sweden, Germany and Great Britain.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Fredrik Hallin Johansson & Sebastian Warren   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2017 - June   Aim: Companies that lack in their financial reporting do not live up to IFRS requirements of transparency, comparability and uniform accounting in Europe. Relevant information risk to be withheld from investors, analysts and other stakeholders on the capital market. Compliance with accounting standards is crucial to reach these goals. The purpose of this study is to examine how the variables company size, auditor, leverage, profitability, liquidity, time and cluster affects compliance with the mandatory disclosure requirements of IFRS 13 within listed real estate investment companies in Sweden, Germany and Great Britain.   Method: Deductive approach where hypotheses are formulated to test several independent variables impact on real estate investment companies compliance with IFRS 13. A disclosure index is designed to operationalize the compliance level, where the analysis of gathered data from annual reports is performed with multiple regression- and correlation analysis.   Result & Conclusions: The result of this study shows a positive significant relationship between time and compliance level, which means that companies have a better compliance with the mandatory disclosure requirement of IFRS 13 for the year 2015 compared to 2013. A significant negative relationship between liquidity and compliance level can also be found, which means that companies with a lower level of liquidity tend to comply better with the mandatory requirements of IFRS 13. The study also shows a relatively high compliance overall with an average compliance level of 76,1 % for 2013 and 81,6 % for 2015. We can finally conclude a varying result between Sweden, Germany and Great Britain, which shows that the examined variables have different effects on the compliance level in the different countries.   Suggestions for future research: A limitation within this study is that we only examine how time, clusters and several firm specific factors affect the compliance of mandatory disclosure requirements. Prior studies shows that country specific factors also could have an impact on the compliance level in different countries. Therefore it would be interesting to include these variables in further studies to see if they affect the compliance level. The financial sector has been shown to have low level of compliance with IFRS mandatory disclosure requirements and it would therefore also be interesting to examine explanatory factors for compliance level within this sector.   Contribution of the thesis: This study provide evidence of what can explain the differences between Swedish, German and British real estate investment companies level of compliance with mandatory disclosure requirements of IFRS 13. This paper could be useful for different stakeholders by giving them a greater understanding for which factors that can affect to what extent real estate investment companies comply with mandatory disclosure requirements. A greater understanding will hopefully result in clearer standards and higher compliance in the future which thereby would result in a higher quality in the financial reporting.

Abstract Intangible assets is a thoroughly discussed subject in accounting research. Given the technological advances, intangibles become more common in today’s corporations. According to research, accounting for intangibles is a problematic area of accounting and suggestions vary on how these assets should be recorded in financial reports to provide useful information. Therefore, this study aims to contribute to existing knowledge on the relevance of intangible assets and investigate whether financial reports contain sufficient information regarding intangibles, to function as an appropriate basis for economic decision-making. Qualitative semi-structured interviews were conducted with seven analysts and fund managers active in Sweden, all of which have major experience from capital markets. The study takes an inductive approach and provides a holistic perspective of users’ perception on the significance of intangible assets and their information needs. The results show that analysts and fund managers consider intangibles to be an important part when analysing a company, but that its importance varies amongst companies and industries. Corporations are unequally skilled at presenting information of intangibles and the accounting system lacks uniform routines for accounting of these assets, which can be considered a flaw in the financial statements’ design. The book value of intangibles is of less relevance in an analysis, since these assets cannot be recorded at market value. Furthermore, the criteria for capitalisation can make some intangibles unrecorded, thereby absent in the financial statements. Users do not see this as a problem since financial statements are substituted with alternative sources of information. However, this may lead to information asymmetry among investors, as access to alternative sources of information differs between different types of investors. Keywords: intangible assets, financial statements, decision-making, usefulness, accounting, information asymmetry, user-perspective / Sammanfattning Immateriella tillgångar utgör ett väldiskuterat område inom vetenskapen och i takt med den teknologiska utvecklingen ökar förekomsten av immateriella tillgångsslag i dagens bolag. Redovisningen av immateriella tillgångar är enligt forskningen ett problematiskt område, och hur de bäst bör redovisas för att bistå med användbar information i de finansiella rapporterna råder det delade meningar om. Studien syftar därför till att bidra med ökad kunskap om immateriella tillgångars betydelse och om finansiella rapporter innefattar tillräckligt med information kring immateriella tillgångar för att fungera som ekonomiskt beslutsunderlag. I studien utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju analytiker och fondförvaltare verksamma i Sverige, samtliga med mångårig erfarenhet inom branschen. Studien har ett induktivt förhållningssätt för att bidra med ett holistiskt perspektiv på användarnas åsikter om immateriella tillgångars betydelse och deras informationsbehov. Resultaten från studien visar att analytiker och fondförvaltare anser att immateriella tillgångar har en viktig betydelse vid analyser, men att betydelsen varierar mellan bolag och branscher. Olika bolag är olika duktiga på att bidra med information kring immateriella tillgångar och i redovisningen saknas systematik för hur information kring immateriella tillgångar ska presenteras, vilket kan ses som en brist i finansiella rapporters utformning. Vid analys är det redovisade värdet i de finansiella rapporterna av mindre relevans, till följd av tillgångarnas avsaknad av marknadsvärden. Redovisningens krav för aktivering gör också att många immateriella tillgångar inte kan redovisas och saknas därmed i de finansiella rapporterna. Användarna ser dock inte det som ett problem, då finansiella rapporter kompletteras med alternativa informationskällor. Detta kan dock ge upphov till informationsasymmetri mellan olika investerare, då tillgången till alternativ information varierar mellan investerartyper. Nyckelord: immateriella tillgångar, finansiella rapporter, beslutsunderlag, användbarhet, redovisning, informationsasymmetri, användarperspektiv

With the increasing use of big data and automatization, financial data extraction is of growing importance in the financial industry. The thesis examines how an extraction system can be developed for extracting relevant data for credit rating analysis. The system is designed to collect financial reports, extract relevant information, and identify failed extractions. Prerequisites were identified by conducting a qualitative literature study, as well as holding meetings with employees at a credit rating analysis company to align the system’s functionality with the company’s processes. The results showed that an automatic extraction can be implemented. The system was trained through a manual review process, resulting in an increase in performance. Following the training, the system was able to identify and extract all target data correctly. However, in some reports, certain target data was missing and these were treated as failures by the system. In summary, a system that extracts all existing target data was implemented. / Med den ökande användningen av big data och automatisering blir utvinning av finansiella data allt viktigare inom finansbranschen. Uppsatsen undersöker hur ett extraktionssystem kan utvecklas för extraktion av relevant data för kreditvärderingsanalys. Systemet är utformat för att samla in finansiella rapporter, extrahera relevant information och identifiera misslyckade extraktioner. Förutsättningar identifierades genom att genomföra en kvalitativ litteraturstudie samt att hålla möten med anställda på ett företag som utför kreditvärderingsanalyser för att anpassa systemets funktionalitet efter företagets processer. Resultaten visade att en automatisk extraktion kan implementeras. Systemet tränades genom en manuell granskningsprocess, vilket resulterade i en ökad prestanda. Efter träningen kunde systemet identifiera och extrahera all måldata korrekt. Dock saknades viss måldata i vissa rapporter, och dessa behandlades som misslyckanden av systemet. Sammanfattningsvis implementerades ett system som extraherar all befintlig måldata.

Research questions: Do surprising disclosures of earnings per share determine price reactions in the corresponding direction as the aspect of the surprise?Is the effect of quarterly reports detectable in the stock price immediately following the date of information disclosure? Purpose: The purpose of the study was to examine the connection between stock prices and quarterly reports among the 30 most actively traded stocks on the Stockholm Stock Exchange. Method: The study was conducted with a deductive approach based on previous research and theories to answer the research questions. Stock data from the 30 most actively traded stocks on the Stockholm Stock Exchange was collected and compared with quarterly reports from the corresponding companies. Conclusion: The research findings confirm corresponding direction between stock price reactions and the aspect of earnings per share surprise. A connection between quarterly reports and stock price was discovered immediately following the date of information disclosure. However, the evidence was unable to be proven statistically and could therefore not be generalized. / Forskningsfrågor: Leder oförväntad EPS (vinst per aktie) till avvikelser i aktiekursen i motsvarande riktning?Är effekten av kvartalsrapporter möjlig att upptäcka i aktiepriset omedelbart efter offentliggörandet av rapporten? Syfte: Syftet med studien är att studera sambandet mellan aktiepriser och kvartalsrapporter hos börsnoterade företag vars aktier tillhör de 30 mest omsatta på Stockholmsbörsen. Metod: Studien grundas på ett deduktivt tillvägagångssätt som baseras på tidigare forskning och teorier i syfte att besvara forskningsfrågorna. Aktiedata från de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen insamlades och jämfördes med kvartalsrapporter för dem motsvarande företagen. Slutsats: Studien bevisar att oförväntad EPS leder till avvikelser i aktiekursen i motsvarande riktning. Ett samband mellan kvartalsrapporter och aktiepriser upptäcktes omedelbart efter offentliggörandet av rapporten som dock var ej statistiskt signifikant och därmed inte generaliserbar.

År 2005 infördes regeln om att samtliga noterade bolag inom Europeiska Unionen (EU) skulle uppföra sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS)med start räkenskapsåret 2005. Målet med IFRS är att världsekonomin ska bli mertransparent, ansvarsfull, jämförbar och effektiv. IFRS ska även bidra till att världsekonomin får förtroende, tillväxt och långsiktig finansiell stabilitet. Detta införande har setts som en revolution inom den finansiella ekonomin. Flera länder tog efter EU:s implementering men den nya regeln har dock inte implementerats lika smärtfritt i alla länder. Ryssland är ett land med ett redovisningsregelverk som skiljer sig väsentligt mot IFRS, men också från andranationella regelverk. Studiens problemdiskussion visar på att Ryssland har haft och har stora problem med implementeringen av IFRS till skillnad från EU-länderna vilket har lett fram tillstudiens syfte. Syftet med studien är att undersöka de skillnader som finns mellan IFRS och ryska redovisningsstandarder för att påvisa hur väl Ryssland framgångsrikt har lyckats implementera IFRS jämfört med ett av medlemsländerna i EU, i detta fall Sverige. Syftet medstudien är också att undersöka hur Rysslands kultur kan ha påverkat dess utveckling och implementering av nationella och internationella regelverk inom redovisningen. Studien har ett abduktivt tillvägagångssätt och syftar till att göra en komparativ studie. En granskning sker av tidigare forskning samt av koncernredovisningar enligt både IFRS och RAS från de 25 största företagen i Ryssland, baserat på jämnviktiga mätningar av intäkter, vinster, tillgångar och marknadsvärde. Därefter görs analyser och jämförelse mellan de olika regelverken. Detta görs även ur ett kulturellt perspektiv. Slutsatsen av studien visar att rysk redovisningspraxis har många väsentliga brister vilka påverkar dess förmåga att implementera IFRS. Bristerna existerar dels i regelverkets grundstenar men även i landets kulturella värderingar, vilket gör landets förutsättningar att framgångsrikt implementera IFRS väldigt små. Studien visar på stora skillnader i innebörden av likartade standarder mellan Rysslands nationella regelverk RAS och det internationella regelverket IFRS vilket försvårar harmoniseringen. Två stora skillnader är att IFRS är principbaserat och RAS är regelbaserat men även att IFRS fokus i rapporterna är tillaktieägarna och andra intressenter medan RAS främst är till för skattehantering. De största anledningarna att harmoniseringen mellan IFRS och RAS försvåras är den okunskap och bristfälliga utbildningen som råder hos ryska revisorer och upprättare av finansiella rapporter. Företagen känner sig obekväma och omotiverade och väljer därför inte att frivilligt uppföra finansiella rapporter enligt IFRS. Ur ett kulturellt perspektiv visar studienäven att Rysslands bristande utveckling inom redovisningssystem kan hänvisas till landetsdimensioner inom kulturella värderingar vilka är: lagstadgad kontroll, enhetlighet, konservatism och sekretess. Detta i motsats till IFRS värderingar: professionalism, flexibilitet, optimism och transparens. Länder, såsom Ryssland, med kulturella värderingar inom redovisningspraxis vilka är avlägsna gentemot IFRS värderingar måste övervinna högre hinder för att framgångsrikt implementera och fortsatt kunna använda IFRS. / In 2005, a new rule was introduced. The rule demanded that all listed companies within the European Union (EU) were to maintain their consolidated financial statements in accordance with the International Financial Reporting Standards (IFRS), starting in the fiscal year of2005. The objective of the IFRS is to make the world economy more transparent, responsible, comparable, and effective. Additionally, the IFRS also was designed to bring confidence, growth, and long-term financial stability to the world economy. The introduction of IFRS has been seen as a revolution in the world of global economy. Many countries all over the world followed the EU and implemented their own new legislation, but many countries were not quite as successful with their implementations or had drastically different approaches to handling the economy. For instance, the Russian Federation is a state with an accounting framework that differs significantly from that of the IFRS and other national accounting frameworks. The discussion of this study shows that, unlike the countries within EU, the Russian Federation has major problems with the implementation of their own IFRS, which led to the purpose of this study. The purpose of this study is to examine the differences between IFRS and the Russian Accounting Standards (RAS), while also comparing how much the Russian Federation implemented IFRS into their economy practices compared to that of a country within EU. In this case, Sweden. Another purpose of this study is to examine how Russian culture can affect the progress and implementation of national and international rules in their reporting sectors. This study will increase the understanding of accounting within the Russian Federation and its development from a cultural perspective. This work is done to facilitate trade between different countries and to increase the comparability of the accounting reports. This study has an abductive approach and the goal is to make a comparative study. An examination of previous research and consolidated financial statements, according to both the IFRS and RAS, can be scrutinized. The examination is limited to the 25 largest companies in the Russian Federation, based on facts of consistent measurement of revenue, profits, assets and market value. When the selection of companies is done, there will be an analysis comparing between the different regulations. An additional cultural perspective will be added contrasting Sweden to Russia. The results of this study show that Russian accounting has a lot of shortcomings in different aspects, which affects the ability to implement IFRS. The issues do not solely exist in the fundamental part of RAS, but also in the cultural values of the country. This makes it difficult for the companies of the Russian Federation to fully implement IFRS. The study demonstrates the big differences between the meaning of similar standards in the RAS compared to IFRS, which complicates the harmonization. One major difference between IFRS and RAS, is that IVIFRS is based on principles and RAS is based on rules. Another important difference is that IFRS put the focus on the reports to the shareholders and other stakeholders, while the RAS primarily focuses on tax management and the government. The main reason why the harmonization between the IFRS and RAS is so complicated is due to the fact that the Russian accountants’ lack both the proper knowledge and education. The companies feel insecure and unjustified, and therefore choose not to voluntarily set up financial reports according to the IFRS. From a cultural point of view, this study also shows that the Russian Federation’s lack of progress in the accounting system can be referred to the cultural basic values of the country, which are: statutory control, uniformity, conservatism and confidentiality. Contrary to this, IFRS basic values are: professionalism, flexibility, optimism and transparency. Countries such as the Russian Federation, with cultural values that differ radically compared to IFRS values, must overcome bigger barriers to successfully implement and continue to use IFRS properly.

År 2005 blev det obligatoriskt för noterade bolag inom EU att upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS. Dessa internationella redovisningsstandarder har som mål att skapa jämförbara, transparenta, relevanta, tillförlitliga och begripliga finansiella rapporter vilka behövs för att fatta ekonomiska beslut. Användandet av IFRS ökar inte bara inom EU utan också länder utanför EU, så som Kanada, Ryssland och Japan. Vid införandet av IFRS gick många bolag från att redovisa avskrivning av goodwill, till att göra nedskrivningstest enligt IAS 36 p. 134 och skriva ned goodwill vid behov. Användningen av nedskrivning av goodwill istället för avskrivning kan ge en klarare bild av företagen för intressenter. Det existerar dock kritik mot hur IAS 36 p. 134 och dess föreskrivningar för nedskrivningar tillämpas i redovisningspraxis. Tidigare studier i ämnet harmonisering, har visat att arbetet med att skapa jämförbarhet i praxis inte alltid lyckas. Samtidigt är differentieringen mellan anglosaxiska och kontinentala redovisningssystem inte lika tydliga idag som de varit i det förflutna. Detta gör det intressant att undersöka harmoniseringen och jämförbarheten i redovisningspraxis i företag, med länder som inte är medlemmar i EU. Genom en komparativ studie mellan länderna Kanada, Ryssland och Japan undersöks till vilken grad de tillämpar IFRS och vilken skillnad som existerar mellan de olika länderna.Studien använder sig av ett abduktivt förhållningssätt och syftar till att göra en komparativ studie över hur 85 företag redovisar nedskrivning av goodwill i länderna Kanada, Japan och Ryssland. En kvalitativ ansats, med en komparativ design används i första hand eftersom denna studie syftar till att undersöka harmoniseringsprocessen och dess kontinuerliga utveckling.Resultatet i studien visar att företagen i de tre länderna skiljer sig åt i vilken utsträckning som de redovisar enligt IAS 36 p. 134, som behandlar nedskrivning av goodwill. De kanadensiska företagen följer i genomsnitt paragraferna under IAS 36 p. 134 bättre än de andra länderna, medan resultatet för de företag som tillämpar nedskrivning av goodwill visar att de japanska företagen följer underparagraferna bäst.Slutsatsen som kan dras är att beroende på ett lands redovisningstradition samt vilka redovisningsprocesser som länderna använder, så kommer företagen följa internationella redovisningsprinciper i olika utsträckning. / In 2005, it became mandatory for listed companies within the EU to prepare their consolidated financial statements in accordance with IFRS. These international accounting standards aim at creating comparable, transparent, relevant, reliable and comprehensible financial statements that are needed to make financial decisions. The use of IFRS increases not only within the EU but also in countries outside the EU, such as Canada, Russia and Japan. When introducing IFRS, many companies failed to write impairment tests under IAS 36, p. 134, and write down goodwill if necessary. The use of goodwill write-downs instead of depreciation can provide a clearer picture of the companies for stakeholders. However, there is criticism of how IAS 36, p. 134, and its provisions for impairment are applied in accounting practice.Earlier studies in the subject of harmonization have shown that the work of creating comparability in practice does not always succeed. At the same time, the differentiation between Anglo-Saxon and Continental accounting systems is not as clear today as they have been in the past. This makes it interesting to investigate the harmonization and comparability of accounting practices in companies, with non-EU countries. A comparative study between Canada, Russia and Japan examines the extent to which they apply IFRS and the difference that exists between the different countries.The study uses an abductive approach and aims to make a comparative study of how 85 companies report goodwill impairment in the countries of Canada, Japan and Russia. A qualitative approach, with a comparative design, is used primarily because this study aims at examining the harmonization process and its continuous development.The result of the study shows that companies in the three countries differ to what extent they report in accordance with IAS 36, p. 134, which deals with write-downs of goodwill. Canadian companies, on average, follow the paragraphs of IAS 36, paragraph 134, better than the other countries, while the results of the goodwill impairment show that the Japanese companies comply best with the under-paragraphs.The conclusion that can be drawn is that depending on the country's accounting tradition and the accounting processes used by the countries, companies will comply with international accounting principles to a varying degree.

<p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p>

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.