I studien analyseras sambandet mellan aktieprisvolatilitet (SPV) och utdelningspolicy (utdelning och utdelningsgrad) för svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsens Large Cap lista. Urvalet består av 58 företag under tidsperioden 2015-2019. Multipel regressionsanalys har tillämpats på paneldata. För att styrka studiens resultat samt urskilja om kontrollvariablerna företagsstorlek (FS), vinstvolatilitet (EV), långsiktiga skulder (Debt), tillväxten (Growth) och vinst per aktie (EPS) har ett samband till aktieprisvolatiliteten. Studien bidrar till den begränsade mängd forskning om utdelningspolicy, kontrollvariabler och dess relation till aktieprisvolatilitet hos Large Cap företagen på den svenska aktiemarknaden. Studiens resultat finner ett statistiskt negativt signifikant samband för företagsstorlek i förhållande till aktieprisvolatilitet, samt ett statistiskt positivt signifikant samband mellan vinstvolatilitet och aktieprisvolatilitet. Enligt resultatet har utdelning och utdelningsgrad inget statistiskt signifikant samband till aktieprisvolatiliteten.

Research questions: Do surprising disclosures of earnings per share determine price reactions in the corresponding direction as the aspect of the surprise?Is the effect of quarterly reports detectable in the stock price immediately following the date of information disclosure? Purpose: The purpose of the study was to examine the connection between stock prices and quarterly reports among the 30 most actively traded stocks on the Stockholm Stock Exchange. Method: The study was conducted with a deductive approach based on previous research and theories to answer the research questions. Stock data from the 30 most actively traded stocks on the Stockholm Stock Exchange was collected and compared with quarterly reports from the corresponding companies. Conclusion: The research findings confirm corresponding direction between stock price reactions and the aspect of earnings per share surprise. A connection between quarterly reports and stock price was discovered immediately following the date of information disclosure. However, the evidence was unable to be proven statistically and could therefore not be generalized. / Forskningsfrågor: Leder oförväntad EPS (vinst per aktie) till avvikelser i aktiekursen i motsvarande riktning?Är effekten av kvartalsrapporter möjlig att upptäcka i aktiepriset omedelbart efter offentliggörandet av rapporten? Syfte: Syftet med studien är att studera sambandet mellan aktiepriser och kvartalsrapporter hos börsnoterade företag vars aktier tillhör de 30 mest omsatta på Stockholmsbörsen. Metod: Studien grundas på ett deduktivt tillvägagångssätt som baseras på tidigare forskning och teorier i syfte att besvara forskningsfrågorna. Aktiedata från de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen insamlades och jämfördes med kvartalsrapporter för dem motsvarande företagen. Slutsats: Studien bevisar att oförväntad EPS leder till avvikelser i aktiekursen i motsvarande riktning. Ett samband mellan kvartalsrapporter och aktiepriser upptäcktes omedelbart efter offentliggörandet av rapporten som dock var ej statistiskt signifikant och därmed inte generaliserbar.

On the surface, Sweden and Denmark are two similar countries, but behind the closed boardroom doors, things look different. These two countries have chosen different approaches to achieving their goals and the diversification within the boards differs markedly. As a result, the study tries to emphasize the differences, and see if it is possible to distinguish different gender effects. The purpose of the study is to investigate the possible effects of gender quotas in corporate governance and the impact women does have on reducing risk in a corporate governance context as well as their connection to R&D investments based on a performance measure of earnings per share. The study has chosen a deductive approach with regards to a cross-sectional design to make it possible to make various comparisons between the collected variables. The hypotheses of the study have been formulated with help of the theories: tokenism, institutional theory, social role theory, resource mobilization theory, resource-based theory, economic growth theory and the theory of the firm. The study finds gender effects for Denmark however cannot conclude if this is an effect of women on the board of directors or a tokenism problem arising due to males’ dominance causing women to be pushed away or men having a different risk appetite. For Sweden no gender effects can be concluded neither for the 3-year or the year-to-year results. This suggests that Swedish companies board of directors have achieved great synergy effects due to institutional and social pressures, however a tokenism problem cannot be ruled out. / Sverige och Danmark är till ytan två lika länder men bakom de stängda styrelsedörrarna så ser det annorlunda ut. Dessa två länder har valt olika tillvägagångssätt för att uppnå sina mål och diversifieringen inom styrelserna skiljer sig markant. Till följd detta försöker studien betona skillnaderna, samt se om det går att urskilja olika könseffekter. Syftet med studien är att undersöka de möjliga effekterna av könskvotering i bolagsstyrning och vilken inverkan kvinnor har på att minska risken i ett bolagsstyrningssammanhang, samt deras koppling till forskning och utvecklings investeringar baserat på prestationsmått på vinst per aktie. Studien har valt ett deduktivt tillvägagångssätt med avseende på en tvärsnittsdesign för att göra det möjligt att göra olika jämförelser mellan de insamlade variablerna. Studiens hypoteser har formulerats med hjälp av teorierna: tokenism, institutionell teori, social rollteori, resursmobiliseringsteori, resursbaserad teori, ekonomisk tillväxtteori och företagets teori. Studien finner könseffekter för Danmark men kan inte dra slutsatsen om detta är en effekt av kvinnor i styrelsen eller ett tokenismproblem som uppstår på grund av mäns dominans som gör att kvinnor trängs undan eller att män möjligen har en annan riskaptit. För Sverige kan inga könseffekter konstateras varken för 3-års- eller årsresultatet. Detta tyder på att den svenska styrelsen har uppnått stora synergieffekter på grund av institutionella och sociala påtryckningar, men ett tokenismproblem kan inte uteslutas.