<p>Under de senaste åren har betydelsen av aktiemarknaden i det närmsta fått en helt ny innebörd, speciellt i Sverige där ofantligt många privatpersoner är aktiesparare, antingen indirekt bland annat genom pensionssparande i fonder som placerar enorma summor pengar eller direkt genom personliga investeringar i specifika delägarrätter. Analytikerns roll är inte längre enbart ett privatekonomiskt intresse, utan har nu övergått till att bli en mer samhällsekonomisk angelägenhet. Dessa analytiker baserar sina rekommendationer på olika värderingar som görs utifrån teoretiska analysverktyg, frågan är hur pass träffsäkra dessa verktyg verkligen är.</p><p>Denna studie undersöker denna träffsäkerhet genom att pröva några av de av analytikerna mest vedertagna värderingsmodellerna under en högkonjunktur och en lågkonjunktur. Då dessa två extrema ekonomiska lägen är de som enligt oss borde generera störst avvikelser från de faktiska börskurserna i förhållande till de teoretiskt motiverade kurserna, har även ett år som är att betrakta som ett konjunkturellt mellanläge inkluderats.</p><p>Resultatet som erhållits har visat att det inte finns någon enskild teori som med någon större form av säkerhet kan precisera ett korrekt värde av en aktie. Vissa modeller har dock över de olika konjunkturerna konsekvent genererat riktkurser som sammanfaller mer med rådande börskurser än andra. Den ultimata slutsatsen av denna studie är att oberoende av vilken konjunktur ekonomin befinner sig i erhålls ett bättre resultat beroende på hur mycket information som inkluderas i analysen. Det vill säga att ju fler analyser som genomförs och ju fler modeller som används, desto mer kommer den framräknade riktkursen att sammanfalla med rådande börskurs; ett bevis för att dessa modeller faktiskt implementeras på en större skala på aktiemarknaden. Huruvida det går att tjäna pengar på analyserna eller inte beror på två individers sunda förnuft gällande de antaganden som görs och tolkande av denna information: analytikerns och placerarens.</p>

<p>The beta value is frequently described in theory and is a well known factor to quantify the systematic risk in shares through the CAPM model. Initially, this study describes the advantages and difficulties with the estimating process and the problematic nature of the assumptions and descisons included in published beta values.</p><p>An alternative method, Bottom-up beta, to estimate the beta value that probably has not been tested under Swedish circumstances is applied. The problems and decisions that have to be made to derive an alternative value are studied in detail through six separate steps. I have chosen nine companies at the Stockholm Stock Exchange where this method is used. The result showed that the systematic risk were higher at five shares and lower at four, compared to the published values.</p><p>Finally there is a discussion about the practise, usefulness and opinions concerning how to estimate and interpret the beta value to determine the expected return.</p> / <p>Betavärdet är frekvent förekommande i teorin och är ett vida känt mått för att kvantifiera den systematiska risken i aktier genom dess tillämpning CAPM-modellen. Denna uppsats kartlägger först de fördelar och fallgropar som är förknippade med skattningen och undersöker den problematik som finns gällande de antaganden och beslut som finns inbakade i redan publicerade betavärden.</p><p>En alternativ metod, Bottom-up beta, att skatta betavärdet som troligtvis inte har testats tidigare under svenska förhållanden prövas. De problem och beslut som måste fattas för att kunna härleda detta värde studeras i detalj i sex olika steg. Jag har valt ut nio företag på stockholmsbörsen som denna metod tillämpas på. Resultatet blev en omfördelning av den systematiska risken så att fem aktier fick ett nedjusterat betavärde, medan fyra fick ett högre.</p><p>Slutligen sker också en diskussion om tillämpligheten, användningen och åsikter kring hur man kan värdera och tolka betavärdet för att kunna fastställa ett förväntat avkastningskrav på aktier.</p>

Under de senaste åren har betydelsen av aktiemarknaden i det närmsta fått en helt ny innebörd, speciellt i Sverige där ofantligt många privatpersoner är aktiesparare, antingen indirekt bland annat genom pensionssparande i fonder som placerar enorma summor pengar eller direkt genom personliga investeringar i specifika delägarrätter. Analytikerns roll är inte längre enbart ett privatekonomiskt intresse, utan har nu övergått till att bli en mer samhällsekonomisk angelägenhet. Dessa analytiker baserar sina rekommendationer på olika värderingar som görs utifrån teoretiska analysverktyg, frågan är hur pass träffsäkra dessa verktyg verkligen är. Denna studie undersöker denna träffsäkerhet genom att pröva några av de av analytikerna mest vedertagna värderingsmodellerna under en högkonjunktur och en lågkonjunktur. Då dessa två extrema ekonomiska lägen är de som enligt oss borde generera störst avvikelser från de faktiska börskurserna i förhållande till de teoretiskt motiverade kurserna, har även ett år som är att betrakta som ett konjunkturellt mellanläge inkluderats. Resultatet som erhållits har visat att det inte finns någon enskild teori som med någon större form av säkerhet kan precisera ett korrekt värde av en aktie. Vissa modeller har dock över de olika konjunkturerna konsekvent genererat riktkurser som sammanfaller mer med rådande börskurser än andra. Den ultimata slutsatsen av denna studie är att oberoende av vilken konjunktur ekonomin befinner sig i erhålls ett bättre resultat beroende på hur mycket information som inkluderas i analysen. Det vill säga att ju fler analyser som genomförs och ju fler modeller som används, desto mer kommer den framräknade riktkursen att sammanfalla med rådande börskurs; ett bevis för att dessa modeller faktiskt implementeras på en större skala på aktiemarknaden. Huruvida det går att tjäna pengar på analyserna eller inte beror på två individers sunda förnuft gällande de antaganden som görs och tolkande av denna information: analytikerns och placerarens.

The beta value is frequently described in theory and is a well known factor to quantify the systematic risk in shares through the CAPM model. Initially, this study describes the advantages and difficulties with the estimating process and the problematic nature of the assumptions and descisons included in published beta values. An alternative method, Bottom-up beta, to estimate the beta value that probably has not been tested under Swedish circumstances is applied. The problems and decisions that have to be made to derive an alternative value are studied in detail through six separate steps. I have chosen nine companies at the Stockholm Stock Exchange where this method is used. The result showed that the systematic risk were higher at five shares and lower at four, compared to the published values. Finally there is a discussion about the practise, usefulness and opinions concerning how to estimate and interpret the beta value to determine the expected return. / Betavärdet är frekvent förekommande i teorin och är ett vida känt mått för att kvantifiera den systematiska risken i aktier genom dess tillämpning CAPM-modellen. Denna uppsats kartlägger först de fördelar och fallgropar som är förknippade med skattningen och undersöker den problematik som finns gällande de antaganden och beslut som finns inbakade i redan publicerade betavärden. En alternativ metod, Bottom-up beta, att skatta betavärdet som troligtvis inte har testats tidigare under svenska förhållanden prövas. De problem och beslut som måste fattas för att kunna härleda detta värde studeras i detalj i sex olika steg. Jag har valt ut nio företag på stockholmsbörsen som denna metod tillämpas på. Resultatet blev en omfördelning av den systematiska risken så att fem aktier fick ett nedjusterat betavärde, medan fyra fick ett högre. Slutligen sker också en diskussion om tillämpligheten, användningen och åsikter kring hur man kan värdera och tolka betavärdet för att kunna fastställa ett förväntat avkastningskrav på aktier.

Scania grundades år 1891 och idag spänner sig verksamheten över hundramarknader. Tillverkningen består av tunga lastbilar, bussar samt industriochmarinmotorer, fokus ligger på segmentet tunga transporter. Scania harfortsatt att visa goda intäkter även under perioder av stagnation påmarknaden. Det har gjort Scania till ett attraktivt förvärvsobjekt för andrabolag i samma bransch. Volvo har gjort två försök till förvärv av Scania ochMAN har gjort ett.Volvo gjorde två försök till förvärv först år 1979 och sedan igen år 1999men hindrades då av EU-kommissionen eftersom företagen tillsammansskulle dominera den nordiska marknaden. Det senaste förvärvsförsöket avScania kom från den tyska nyttofordonstillverkaren MAN år 2006 ochansågs fientligt då huvudägarna och styrelsen tydligt sagt nej till affären.Scania avböjde budet då företagets självständighet varit en centralframgångsfaktor. MAN:s ursprungliga bud låg på 442 kr/aktie, budet höjdessedan till 475 kr/aktie, Scania ansåg att budet borde ligga uppåt 670 kr/aktie.Eftersom Scania ansåg att MAN:s bud var för lågt, ställer vi oss frågan: Vadär Scaniaaktien värd? Utifrån problemformuleringen och observationer iempiriundersökningen görs en uppskattning av Scanias aktievärde.Rapporten avgränsar sig till en värdering av Scania där olikavärderingsmetoder har använts för att uppskatta ett aktievärde. Studienstillvägagångssätt är av kvalitativ karaktär då den bygger på intervjuer viamail och telefon. Intervjuer har gjorts med sakkunniga som har erfarenhetinom områdena företagsanalys, företagsvärdering och företagsförvärv.De fördelar som Scania erhåller genom att bli förvärvade av MAN är denledande positionen de tillsammans skulle få på den europeiska marknaden.Förtjänsten skulle dock vara större för MAN då de skulle slippa dyrautvecklings- och forskningskostnader för motorer som Scania redan tagitfram. Det fördelar som Scania däremot skulle erhålla genom att fortsättavara ett självständigt bolag är att de kan fokusera på sin verksamhet ocharbeta vidare som vanligt. Ett samgående av bolagen Scania och MAN kanvara den gyllene medelvägen. Vi uppskattar Scaniaaktie till 670 kr/aktieinklusive de synergier som skulle erhållas. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur den närmaste framtiden för SAS ser ut samt att undersöka värderingen på SAS aktien ser ut på stockholmsbörsen. Hur ser börskursen ut för SAS aktien år 2015? Hur har SAS P/E tal utvecklat sig jämfört med andra flygbolag? och hur har SAS hanterat tidigare kriser? Studien har avgränsats till en tidsperiod på tio år för SAS och fem år för de övriga flygbolagen. De flygbolag som har valts i studien utöver SAS är Lufthansa, British Airways, Norwegian och Air France-KLM. Motivet till studien har varit den turbulens som har varit kring SAS och dess aktie under början av år 2010 i samband med nyheten om en nyemission och vinstvarningar.</p><p>För beräkning av börskursen har Damodarans aktievärdering med differentiell tillväxt använts i studien. För beräkning av de variabler som har använts i Damodarans modell har både ex ante och ex post metoden använts. För justering av börskursen vid nyemission har korrigeringsfaktor (k) vid nyemissioner använts.</p><p>SAS har haft många kriser som har inträffat i samband med olika externa omvärldshändelser. De övriga flygbolagen har känt av samma kriser. För att ta sig igenom kriserna genomför de olika flygbolagen besparingsprogram där bland annat antalet anställda minskas.</p><p>Beräkningen av börskursen visar att den bör vara 3,184 SEK år 2015. Om hänsyn tas till nyemissionen 2010-04-29 och den planerade sammanläggningen av aktier 2010-06-07 stiger värderingen av börskursen till 61 SEK.</p><p>Sett ur ett historiskt perspektiv bör SAS ta sig igenom den nuvarande krisen liksom de har gjort vid tidigare kriser. Jämfört med de andra flygbolagen i studien har deras E/P tal fluktuerat mer vilket innebär en ökad riskfaktor för aktieägarna. Trots det anses börskursen för SAS, vid studiens utförande, vara fullvärderad!  </p><p> </p>

<p><strong>Background </strong>The stocksaving has during the last century increased and become more popular in Sweden and during the last 20 years the number of Swedes who save in stocks has more than doubled. While the interest in stocksaving has increased so has the interest in private saving. Today there is a group of people who live of the income which is generated from the stockmarket, they are called “Daytraders” and they do “Daytrading”.  They constantly observe the stockmarket and act as soon as new information that can affect the stockrate is revealed. And then there is also a group which makes purchases a few times a week or more seldom.</p><p> </p><p>The valuationmodels have through time changed and there are several models to choose from. The models are built by many complex assumptions that can affect the outcome of the valuation.</p><p> </p><p><strong>Purpose </strong>The purpose of this essay is to examine which of the theoretical stockvaluationmodels are used in private saving, and to find the reasons for the choice of model. In cases when the stockvaluationmodels are not used as a main valuationmodel a part of the purpose is also to find other factors that can affect the outcome of the valuation.</p><p> </p><p><strong>Method </strong>Based on the purpose the choice was made to use a qualitative method with personal interviews as a tool. The choice of method and tool was based on that depth information was needed to fulfill the purpose. My examination comprises five persons who do private saving in stocks. Their activity on the stockmarket varies, meaning that some buy more frequently and some more seldom. </p><p> </p><p><strong>Result</strong> The result of my examination shows that several of the theoretical stockvaluationmodels are not used in private saving, there are only two models that the privatesavers actually use. There are mainly three arguments to why the theoretical stockvaluationmodels are not used in private saving. The first argument is that the responders consider several models not to be motivating, they are not relevant. The second argument is that some of the models are considered to complicated and the third argument is that in many cases there is a lack of useable data.</p><p></p>

<p>Under den sista tidens turbulenta börsklimat har förtroende för börsanalytiker ifrågasatts.</p><p>Röster har höjts och påståenden att anställda inom finanssektorn missköter sitt arbete har duggat tätt i medier. Detta faktum har väckt ett intresse från vår sida att undersöka hur detta arbete verkligen går till; är arbetssättet detsamma som vi lärt oss på universitetet eller har man andra arbetsmetoder än de som man inte kan läsa om i litteraturen?</p><p>Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ undersökning, relevanspröva de aktievärderingsmodeller vi har kommit i kontakt med på universitetet. De modeller vi valt att undersöka är:</p><p>- Capital asset pricing model/CAPM</p><p>- Kassaflödesbaserad värdering</p><p>- P/E-talsvärdering</p><p>- Utdelningsbaserad värdering</p><p>- Substansvärdering</p><p>- Teknisk analys</p><p>För att genomföra detta har vi undersökt hur man arbetar med frågor kring aktievärdering på Handelsbanken och då främst på deras investmentbank Handelsbanken Capital Markets. Vi har även valt att inkludera en annan svensk storbank för att möjligen kunna generalisera de slutsatser vi kommer fram till. Vi har i uppsatsen utgått från att besvara frågor som: hur går en aktievärdering till, används ovan nämnda modeller, är det någon eller några modeller som används mer än andra och kan man mäta träffsäkerheten för dessa?</p><p>För att få svar på dessa frågor har vi genomfört fyra intervjuer med professionella analytiker inom Handelsbanken och den andra banken. Studien har genomförts genom en personlig intervju i Umeå, en telefonintervju samt två intervjuer som genomfördes elektroniskt via epost.</p><p>Dessa fyra arbetar med olika delar inom området vilket har bidragit till att en bred syn på hur man arbetar med aktievärdering.</p><p>De slutsatser vi kunnat dra av denna studie kan sammanfattas med att alla av de sex värderingsmodeller vi valde att studera användes med undantag för en, den utdelningsbaserade värderingsmetoden. Detta berodde främst på att den var lik den kassaflödesbaserade värderingen vilket innebär att det skulle innebära dubbelt jobb att använda sig av båda. Då det gällde investmentbolag tenderade man att använda den substansbaserade värderingsmetoden mer än vid andra typer av bolag. Användandet av teknisk analys begränsas till placeringar på tidshorisonter kortare än tolv månader.</p><p>En viktig del i aktievärdering visade sig vara de makroanalyser som ligger till grund för modellerna. I alla ovanstående modeller, utom i den tekniska analysen, är makroanalyserna en oerhört viktig del för att en analys ska vara tillförlitlig. Detta har gett oss en stor förståelse för hur viktigt korrekta makroanalyser är för att de fundamentala aktievärderingsmodellerna skall fungera. Utan dessa betyder aktievärderingsmodellerna ingenting.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur den närmaste framtiden för SAS ser ut samt att undersöka värderingen på SAS aktien ser ut på stockholmsbörsen. Hur ser börskursen ut för SAS aktien år 2015? Hur har SAS P/E tal utvecklat sig jämfört med andra flygbolag? och hur har SAS hanterat tidigare kriser? Studien har avgränsats till en tidsperiod på tio år för SAS och fem år för de övriga flygbolagen. De flygbolag som har valts i studien utöver SAS är Lufthansa, British Airways, Norwegian och Air France-KLM. Motivet till studien har varit den turbulens som har varit kring SAS och dess aktie under början av år 2010 i samband med nyheten om en nyemission och vinstvarningar. För beräkning av börskursen har Damodarans aktievärdering med differentiell tillväxt använts i studien. För beräkning av de variabler som har använts i Damodarans modell har både ex ante och ex post metoden använts. För justering av börskursen vid nyemission har korrigeringsfaktor (k) vid nyemissioner använts. SAS har haft många kriser som har inträffat i samband med olika externa omvärldshändelser. De övriga flygbolagen har känt av samma kriser. För att ta sig igenom kriserna genomför de olika flygbolagen besparingsprogram där bland annat antalet anställda minskas. Beräkningen av börskursen visar att den bör vara 3,184 SEK år 2015. Om hänsyn tas till nyemissionen 2010-04-29 och den planerade sammanläggningen av aktier 2010-06-07 stiger värderingen av börskursen till 61 SEK. Sett ur ett historiskt perspektiv bör SAS ta sig igenom den nuvarande krisen liksom de har gjort vid tidigare kriser. Jämfört med de andra flygbolagen i studien har deras E/P tal fluktuerat mer vilket innebär en ökad riskfaktor för aktieägarna. Trots det anses börskursen för SAS, vid studiens utförande, vara fullvärderad!

Background The stocksaving has during the last century increased and become more popular in Sweden and during the last 20 years the number of Swedes who save in stocks has more than doubled. While the interest in stocksaving has increased so has the interest in private saving. Today there is a group of people who live of the income which is generated from the stockmarket, they are called “Daytraders” and they do “Daytrading”.  They constantly observe the stockmarket and act as soon as new information that can affect the stockrate is revealed. And then there is also a group which makes purchases a few times a week or more seldom.   The valuationmodels have through time changed and there are several models to choose from. The models are built by many complex assumptions that can affect the outcome of the valuation.   Purpose The purpose of this essay is to examine which of the theoretical stockvaluationmodels are used in private saving, and to find the reasons for the choice of model. In cases when the stockvaluationmodels are not used as a main valuationmodel a part of the purpose is also to find other factors that can affect the outcome of the valuation.   Method Based on the purpose the choice was made to use a qualitative method with personal interviews as a tool. The choice of method and tool was based on that depth information was needed to fulfill the purpose. My examination comprises five persons who do private saving in stocks. Their activity on the stockmarket varies, meaning that some buy more frequently and some more seldom.    Result The result of my examination shows that several of the theoretical stockvaluationmodels are not used in private saving, there are only two models that the privatesavers actually use. There are mainly three arguments to why the theoretical stockvaluationmodels are not used in private saving. The first argument is that the responders consider several models not to be motivating, they are not relevant. The second argument is that some of the models are considered to complicated and the third argument is that in many cases there is a lack of useable data.