<p>The beta value is frequently described in theory and is a well known factor to quantify the systematic risk in shares through the CAPM model. Initially, this study describes the advantages and difficulties with the estimating process and the problematic nature of the assumptions and descisons included in published beta values.</p><p>An alternative method, Bottom-up beta, to estimate the beta value that probably has not been tested under Swedish circumstances is applied. The problems and decisions that have to be made to derive an alternative value are studied in detail through six separate steps. I have chosen nine companies at the Stockholm Stock Exchange where this method is used. The result showed that the systematic risk were higher at five shares and lower at four, compared to the published values.</p><p>Finally there is a discussion about the practise, usefulness and opinions concerning how to estimate and interpret the beta value to determine the expected return.</p> / <p>Betavärdet är frekvent förekommande i teorin och är ett vida känt mått för att kvantifiera den systematiska risken i aktier genom dess tillämpning CAPM-modellen. Denna uppsats kartlägger först de fördelar och fallgropar som är förknippade med skattningen och undersöker den problematik som finns gällande de antaganden och beslut som finns inbakade i redan publicerade betavärden.</p><p>En alternativ metod, Bottom-up beta, att skatta betavärdet som troligtvis inte har testats tidigare under svenska förhållanden prövas. De problem och beslut som måste fattas för att kunna härleda detta värde studeras i detalj i sex olika steg. Jag har valt ut nio företag på stockholmsbörsen som denna metod tillämpas på. Resultatet blev en omfördelning av den systematiska risken så att fem aktier fick ett nedjusterat betavärde, medan fyra fick ett högre.</p><p>Slutligen sker också en diskussion om tillämpligheten, användningen och åsikter kring hur man kan värdera och tolka betavärdet för att kunna fastställa ett förväntat avkastningskrav på aktier.</p>

The beta value is frequently described in theory and is a well known factor to quantify the systematic risk in shares through the CAPM model. Initially, this study describes the advantages and difficulties with the estimating process and the problematic nature of the assumptions and descisons included in published beta values. An alternative method, Bottom-up beta, to estimate the beta value that probably has not been tested under Swedish circumstances is applied. The problems and decisions that have to be made to derive an alternative value are studied in detail through six separate steps. I have chosen nine companies at the Stockholm Stock Exchange where this method is used. The result showed that the systematic risk were higher at five shares and lower at four, compared to the published values. Finally there is a discussion about the practise, usefulness and opinions concerning how to estimate and interpret the beta value to determine the expected return. / Betavärdet är frekvent förekommande i teorin och är ett vida känt mått för att kvantifiera den systematiska risken i aktier genom dess tillämpning CAPM-modellen. Denna uppsats kartlägger först de fördelar och fallgropar som är förknippade med skattningen och undersöker den problematik som finns gällande de antaganden och beslut som finns inbakade i redan publicerade betavärden. En alternativ metod, Bottom-up beta, att skatta betavärdet som troligtvis inte har testats tidigare under svenska förhållanden prövas. De problem och beslut som måste fattas för att kunna härleda detta värde studeras i detalj i sex olika steg. Jag har valt ut nio företag på stockholmsbörsen som denna metod tillämpas på. Resultatet blev en omfördelning av den systematiska risken så att fem aktier fick ett nedjusterat betavärde, medan fyra fick ett högre. Slutligen sker också en diskussion om tillämpligheten, användningen och åsikter kring hur man kan värdera och tolka betavärdet för att kunna fastställa ett förväntat avkastningskrav på aktier.

Analys av portföljer, sammansatta av hög-, mellan- och lågrisk aktier.

<p>As stocks have become a more common way for people to save their money, the range of financial information has had a substantial increase. To understand the assumptions that stock valuation and analysis are built upon, it is important for the reader to have an understanding for the models that are used by banks and institutions when recommendations are published.</p><p>The cash flow model, which is the most commonly used stock valuation tool, is based on CAPM. This model describes the relationship between an assets return and its risk in relation to an index. The risk parameter is called the beta value and has grown to be the dominating risk factor within financial economics literature.</p><p>The use of beta values has been widely discussed in the world of academics and some researchers claim that the degree of explanation brought about by the beta is so low that it should be discarded, others are faithful to the beta and believe that it still serves a purpose. As a result of this criticism other ways to calculate the beta have surfaced, models that take other factors of risk into consideration. One of these “adjusted betas” is the Bottom-up beta which considers a business financial structure, cost structure and the level of risk of the industry when calculating the beta value. This is where our study takes its starting point. The study aims to find out if the beta value can explain the unsystematic risk on the Swedish market. It further investigates whether the Bottom-up beta has a higher degree of explanation than the traditional beta calculated over different periods of time and with different intervals of result.</p><p>The results show that the Bottom-up beta to a high degree can explain the unsystematic risk on the Swedish market. It is however hard to rank the different beta values by falling degree of explanation since the differences between them can be caused by random elements. The study also shows that all methods for calculating beta values tend to underestimate the true beta value. Some differences in returns between high and low risk stocks have also been found where low risk stocks have performed a lot better than what CAPM recommends.</p> / <p>I takt med att aktieplaceringar blivit en allt vanligare sparform har utbudet av finansiell information ökat kraftigt. För att förstå vilka antaganden som ligger bakom de analyser och aktievärderingar som publiceras av banker och institutioner är det av vikt att läsaren förstår de underliggande modeller som används, samt de antaganden dessa gör. En modell som ligger till grund för det vanligaste värderingsverktyget, kassaflödesmodellen, är CAPM. Denna formel beskriver sambandet mellan en tillgångs avkastning och dess risk mätt i förhållande till ett index. Denna riskparameter benämns betavärdet och har vuxit fram till att bli det dominerande riskmåttet inom finansiell litteratur.</p><p>Betavärdets funktionalitet har under lång tid debatterats i den akademiska världen och vissa forskare hävdar att betavärdets förklaringsgrad är så lågt att det bör förkastas, medan andra forskare fortfarande är trogna betavärdet. Detta har resulterat i att alternativa beräkningssätt för betavärdet har kommit fram som söker involvera fler aspekter av risk i analysen. Ett sådant alternativt betavärde är Bottom-up betat som tar hänsyn till ett företags finansiella uppbyggnad, kostnadsstruktur samt branschens relativa risk. Det är i denna akademiska splittring gällande betavärdet som vår studie tar vid. Studiens problem är att undersöka huruvida betavärdet kan förklara den osystematiska risken på den svenska marknaden. Syftet är vidare att undersöka om Bottom-up betavärdet ger en högre förklaringskraft än traditionella betavärden beräknade över olika tidsperioder och med olika resultatintervall.</p><p>Undersökningen har en deduktiv ansats och tar sin grund i befintliga välgrundade teorier inom det finansiella området.</p><p>Framkomna resultat har visat att Bottom-up betat i hög utsträckning kan förklara den osystematiska risken på svenska marknaden. Det är dock svårt att rangordna betavärdena efter förklaringsgrad då skillnaderna dem emellan kan bero på slumpmässiga inslag. Vidare har studien funnit att samtliga metoder för att beräkna betavärdet tenderar till att underskatta betavärdets sanna storlek. Skillnader i avkastning mellan hög- och lågriskaktier har också skymtats där lågriskaktier presterat avsevärt bättre än vad CAPM förespråkar som rimligt.</p>

Bakgrund: Kassaflödesmodellen blir allt vanligare vid aktievärdering. Genom att basera värderingenpå kassaflöden kommer man bland annat ifrån att ett företags vinst påverkas kraftigt av dess redovisningsmetoder. Modellen är mycket detaljerad och kräver att en mängd antaganden om företagets framtid görs. Dessa antaganden är mycket betydelsefulla då de starkt påverkar resultatet av värderingen. Syfte: Syftet med studien är att identifiera kassaflödesmodellens osäkerhetsfaktorer samt att beskriva hur dessa hanteras i den praktiska användningen av modellen. Metod: I studien genomförs ett ex-post test av kassaflödesmodellen där dess osäkerhetsfaktorer tas fram. Dessa utgör sedan grunden till den intervjumall som använts vid de intervjuer som genomförts med analytiker på svenska banker och fondkommissionärer. Resultat: Det finns i vissa fall stora skillnader mellan det praktiska och det teoretiska tillvägagångssättet då värdering görs med kassaflödesmodellen. Detta gäller främst då riskpremien och företagets betavärde skall skattas. Beräkningen av företagets residualvärde är differentierat mellan praktikerna men är i linje med de teoretiska tillvägagångssätten.

As stocks have become a more common way for people to save their money, the range of financial information has had a substantial increase. To understand the assumptions that stock valuation and analysis are built upon, it is important for the reader to have an understanding for the models that are used by banks and institutions when recommendations are published. The cash flow model, which is the most commonly used stock valuation tool, is based on CAPM. This model describes the relationship between an assets return and its risk in relation to an index. The risk parameter is called the beta value and has grown to be the dominating risk factor within financial economics literature. The use of beta values has been widely discussed in the world of academics and some researchers claim that the degree of explanation brought about by the beta is so low that it should be discarded, others are faithful to the beta and believe that it still serves a purpose. As a result of this criticism other ways to calculate the beta have surfaced, models that take other factors of risk into consideration. One of these “adjusted betas” is the Bottom-up beta which considers a business financial structure, cost structure and the level of risk of the industry when calculating the beta value. This is where our study takes its starting point. The study aims to find out if the beta value can explain the unsystematic risk on the Swedish market. It further investigates whether the Bottom-up beta has a higher degree of explanation than the traditional beta calculated over different periods of time and with different intervals of result. The results show that the Bottom-up beta to a high degree can explain the unsystematic risk on the Swedish market. It is however hard to rank the different beta values by falling degree of explanation since the differences between them can be caused by random elements. The study also shows that all methods for calculating beta values tend to underestimate the true beta value. Some differences in returns between high and low risk stocks have also been found where low risk stocks have performed a lot better than what CAPM recommends. / I takt med att aktieplaceringar blivit en allt vanligare sparform har utbudet av finansiell information ökat kraftigt. För att förstå vilka antaganden som ligger bakom de analyser och aktievärderingar som publiceras av banker och institutioner är det av vikt att läsaren förstår de underliggande modeller som används, samt de antaganden dessa gör. En modell som ligger till grund för det vanligaste värderingsverktyget, kassaflödesmodellen, är CAPM. Denna formel beskriver sambandet mellan en tillgångs avkastning och dess risk mätt i förhållande till ett index. Denna riskparameter benämns betavärdet och har vuxit fram till att bli det dominerande riskmåttet inom finansiell litteratur. Betavärdets funktionalitet har under lång tid debatterats i den akademiska världen och vissa forskare hävdar att betavärdets förklaringsgrad är så lågt att det bör förkastas, medan andra forskare fortfarande är trogna betavärdet. Detta har resulterat i att alternativa beräkningssätt för betavärdet har kommit fram som söker involvera fler aspekter av risk i analysen. Ett sådant alternativt betavärde är Bottom-up betat som tar hänsyn till ett företags finansiella uppbyggnad, kostnadsstruktur samt branschens relativa risk. Det är i denna akademiska splittring gällande betavärdet som vår studie tar vid. Studiens problem är att undersöka huruvida betavärdet kan förklara den osystematiska risken på den svenska marknaden. Syftet är vidare att undersöka om Bottom-up betavärdet ger en högre förklaringskraft än traditionella betavärden beräknade över olika tidsperioder och med olika resultatintervall. Undersökningen har en deduktiv ansats och tar sin grund i befintliga välgrundade teorier inom det finansiella området. Framkomna resultat har visat att Bottom-up betat i hög utsträckning kan förklara den osystematiska risken på svenska marknaden. Det är dock svårt att rangordna betavärdena efter förklaringsgrad då skillnaderna dem emellan kan bero på slumpmässiga inslag. Vidare har studien funnit att samtliga metoder för att beräkna betavärdet tenderar till att underskatta betavärdets sanna storlek. Skillnader i avkastning mellan hög- och lågriskaktier har också skymtats där lågriskaktier presterat avsevärt bättre än vad CAPM förespråkar som rimligt.

<p>Bakgrund: Kassaflödesmodellen blir allt vanligare vid aktievärdering. Genom att basera värderingenpå kassaflöden kommer man bland annat ifrån att ett företags vinst påverkas kraftigt av dess redovisningsmetoder. Modellen är mycket detaljerad och kräver att en mängd antaganden om företagets framtid görs. Dessa antaganden är mycket betydelsefulla då de starkt påverkar resultatet av värderingen. </p><p>Syfte: Syftet med studien är att identifiera kassaflödesmodellens osäkerhetsfaktorer samt att beskriva hur dessa hanteras i den praktiska användningen av modellen. </p><p>Metod: I studien genomförs ett ex-post test av kassaflödesmodellen där dess osäkerhetsfaktorer tas fram. Dessa utgör sedan grunden till den intervjumall som använts vid de intervjuer som genomförts med analytiker på svenska banker och fondkommissionärer. </p><p>Resultat: Det finns i vissa fall stora skillnader mellan det praktiska och det teoretiska tillvägagångssättet då värdering görs med kassaflödesmodellen. Detta gäller främst då riskpremien och företagets betavärde skall skattas. Beräkningen av företagets residualvärde är differentierat mellan praktikerna men är i linje med de teoretiska tillvägagångssätten.</p>

Värdet på ett företag kan variera beroende på vilken nytta det kan anses ha för olika individer.Att finna ett värde på ett företag som är fullkomligt sant, objektivt eller obestridligt är därför iprincip en omöjlighet. Resultatet av en företagsvärdering bygger i stor utsträckning påantaganden och subjektiva uppskattningar vilket påverkar bedömningen, men även syftet ochvilken typ av företag det gäller har betydelse för värderingen.Värdering av såväl onoterade som noterade företag bygger på samma modeller och principer,men det är förknippat med större osäkerhet och svårighet att bedöma ett onoterat företag.Problematiken ligger bland annat i att det för onoterade företag saknas löpandemarknadsvärde från börsen. Dessutom är det förknippat med större svårighet att fastställadiskonteringsräntan vid användandet av en diskonteringsmodell och finna ett sannolikt måttpå risk. Problem kan även uppstå på grund av att onoterade företags värde i många fall har enstark koppling till dess ägare.Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka delar som påverkar en värdering av ett onoterattjänsteföretag, för att därefter förklara hur ett teoretiskt förankrat värde kan fastställas. Studienomfattar bemanningsföretaget Speed Management AB och uppsatsen grundar sig på följandefrågeställningar:• Vilka delar bör beaktas vid en värdering av det onoterade företaget Speed?• Vilket värde på Speed kan slutligen uppskattas när teori förankras i empiri?Studien utgår från olika teoretiska värderingsmodeller för att påvisa arbetsgången när ettonoterat företag skall värderas. Den empiriska studien är av kvalitativ art med tre intervjuerfrån följande respondenter; en representant från Speed, en från revisionsbolaget Ernst &amp;Young och två i en intervju med Handelsbanken. Valet av respondenter grundas på attvärderingen utförs på uppdrag av Speed där en neutral värdering efterfrågas utan att detföreligger någon försäljningssituation eller börsintroduktion. Beräkningarna i det empiriskakapitlet tillämpar teorin på Speeds räkenskaper där olika antaganden görs och Speeds egnaprognoser beaktas.Studien utgår därmed från teori om företagsvärdering, vilket appliceras på företaget Speedoch deras räkenskaper. Resultatet återanknyts till teorin och slutligen presenteras ett svar på125 000 000 kr som, i skrivande stund, kan hållas gällande som objektivt värde för Speed.

Sammanfattning   Titel: Avkastningskrav och riskpreferenser – En studie om sambandet mellan ägarnas avkastningskrav och företagsledningens riskpreferenser.   Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi   Författare: Pontus Gelin   Handledare: Peter Lindberg   Datum: Februari 2019   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan ägarnas avkastningskrav och en kvinnlig verkställande direktör.   Metod: Kvantitativ forskningsdesign med multipel linjär regressionsanalys.   Resultat och slutsats: Det går inte att fastställa någon korrelation mellan ägarnas avkastningskrav och en kvinnlig verkställande direktör. Resultatet visar på att den eventuella risken, som en kvinnlig vd medför, har diversifierats bort av investerare.   Vidare forskning: En given fortsättning på studien vore en kategorisering av aktuella bolag, där de bolagen med en kvinnlig vd ställs mot övriga. Detta test skulle visa på om ägarnas avkastningskrav är lägre för de bolag som har en kvinnlig vd, än övriga.   Nyckelord: Avkastningskrav, kapitalstruktur, risk, CAPM, betavärde (β), verkställande direktör (vd), riskpreferenser.

Titel: En analys om hur virtuella IT företag analyseras och värderas år 2012 Bakgrund: Under Dot.com perioden som följde Netscapes lansering jobbade analytiker med utmaningen att värdera en ny form av företag som agerade på internet. Problemet för analytikerna var bland annat att värdera och analysera dessa nya virtuella företag, eftersom de flesta av dem var nystartade så ansågs det att nyckeltal som PE – tal inte gav en rättvis värdering (Briginshaw, 2002). Det som följde Dot.com kraschen vid början av 2000 talet resulterade till att även väl fungerande IT företag med en hållbar affärsidé, fick problem med finansieringen på grund av deras nya låga värdering (Bernhardsson, 2002). Drygt ett decennium efter Dot.com perioden, börsnoterades LinkedIn, ett socialt nätverk år 2011, och ökade i värde med 109,4 % vid handelsdagens slut (www.affärsvarlden.se). Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur virtuella IT företag värderas. Vi vill sedan ta reda på vad som analyseras och vad analytikerna lägger fokus på i deras analys samt vilken värderingsmetod som anses ge den mest rättvisande värderingen av IT företag. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på sju professionella individer, med erfarenhet av företagsvärdering. Alla individer är från olika företag, bakgrunder och har därmed olika förutsättningar. Den empiriska datainsamlingen har utförts genom både telefon intervjuer och i person. Slutsatser: I uppsatsen har vi formulerat en rad slutsatser baserat utifrån insamlad data och de analyser som utförts. Det vi har funnit är att det läggs ett större fokus på verksamhetsanalysen än den finansiella analysen, vid en företagsanalys av IT bolag. Utifrån insamlad data har vi identifierat ett par poster i verksamhetsanalysen och hur mycket fokus som läggs på respektive. Baserat på dessa poster har vi tagit fram ett eget sätt att beräkna riskmultiplikatorn i CAPM modellen. / Title: An analysis of how virtual IT companies are analyzed and evaluated in 2012 Background: During the Dot.com period that followed Netscape's launch, analysts were working on the challenge of evaluating a new form of company that acted on the internet. Analysts had problems with evaluating and analyzing these new virtual companies, since most of them were newly started it was considered that key ratios like Price-Earnings ratio did not provide a fair valuation (Briginshaw, 2002). What followed the Dot.com crash in the beginning of the 2000 century resulted in that even well-functioning of a viable projects, had problems finding funding because of the low valuation (Bernhardsson, 2002). More than a decade after the Dot.com period, LinkedIn a social network was listed in in 2011, and increased in value by 109.4% at the end of the trading day (www.affärsvarlden.se). Purpose: The purpose of this paper is to gain an understanding of how virtual IT companies are valued. We then want to find out what is analyzed and what the analysts are focusing on in their analysis and the valuation method that is considered to provide the most accurate valuation of IT companies. Method: The essay is a qualitative study based on seven professional individuals with experience in business valuation. All individuals are from different companies, backgrounds and thus have different conditions. The empirical data collection has been performed by both telephone interviews and in person. Conclusion: In this paper we have formulated a series of conclusions based on the basis of data gathered and the analyzes performed. What we have found is that there is a greater focus on business analysis than on the financial analysis, in business analysis of IT companies. Based on the collected data, we have identified a few items of business analysis and how much emphasis placed on each. Based on these items, we have designed a special way to calculate security of the beta, of the CAPM.