Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell. Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory. År 2007 presenterade Taleb sin teori om Black Swan. Han menar att en Black Swan är en händelse som avviker från det normala, har långtgående effekter och som efteråt får naturliga förklaringar. Ett potentiellt Swan-fenomen är finanskrisen. Om nu finanskrisen kan räknas som ett Swan-fenomen innebär det att den finansiella verkligheten har förändrats. Om nu den finansiella världen har påverkats så finns det anledning att tro att även modeller och deras överensstämmelse med verkligheten har påverkats. Det är detta vi i denna studie ämnar att undersöka och mynnar därför ut i frågeställningen: Var CAPM en fungerande modell gällande Sverigefonder åren 2005-2014? Studiens syfte lyder enligt följande: Att undersöka hur väl CAPM:s prediktion av förväntad avkastning i Sverigefonder stämmer överens med den faktiska avkastningen. Vi vill också genom undersökningen se ifall denna överensstämmelse har förändrats under vår undersökningsperiod och ifall detta i sådana fall kan kopplas till ett potentiellt Swan-fenomen som finanskrisen. Med teoretisk utgångspunkt i modern portföljvalsteori, CAPM och Black Swan theory undersöks sambandet mellan betavärde och avkastning i Sverigefonder. Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn och genom en deduktiv ansats genomförs en regressionsanalys för att svara på vår frågeställning. Det empiriska materialet består av månadsavkastning från de valda fonderna, riskfri ränta och marknadsindexets avkastning. I vår studie hade vi endast ett år med signifikant positivt samband mellan beta och avkastning (som försvann i och med heteroskedasticitet i datamaterialet). Vi hade däremot ett år med negativt signifikans (2014) samtidigt som en positiv marknad, vilket inte överensstämmer med tidigare empiriska undersökningar. Vissa år ser det ut som att det finns samband genom att grafiskt titta på våra figurer i resultatdelen, men det är även år där det motsatta förhållandet finns. Med resultaten och analysen i åtanke kan vi inte förkasta nollhypotesen 2005-2013 (det finns inget samband mellan beta och avkastning).

Titel: Investerares riskexponering i hållbara investeringar - En studie av asymmetrisk risk och hur den påverkas av positivt urval och dynamisk SRI Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi Författare: Kim Jonsson & Jacob Larsson Handledare: Peter Lindberg Datum: Maj, 2018 Syfte: “Undersöka huruvida en portföljs negativa asymmetriska risk, ur ett investerarperspektiv påverkas av positivt urval utifrån dynamisk SRI, baserad på ESG-faktorer”.  Metod: Konstruktion av en hypotetisk portfölj bestående av aktier, utifrån dynamisk SRI och positivt urval. Med finansiell backtracking mäts hur portföljen presterat avseende asymmetriskt betavärde förutsatt att den varit implementerade under en historisk tidsperiod. Portföljen reallokeras efter förutbestämda kriterier vid ingången av varje år under den historiska tidsperioden. Resultat: Den konstruerade portföljen uppvisar konsekvent lägre betavärde än marknaden, både traditionellt och asymmetriskt. Det asymmetriska betavärdet är, för den tidsperiod som inkluderar finanskrisen 2008, högre vid utfall under medelvärdet för att sedan avta vid negativa utfall. Då studien justeras för finanskrisen förändras resultatet till att visa successivt avtagande betavärden för utfall under medelvärdet och vidare, negativa utfall. Slutsats: Studiens resultat indikerar att urvalskriterier baserade på ESG-faktorer och positiv urvalsmetod, under vissa premisser har påverkan på portföljens asymmetriska riskexponering. Denna slutsats tyder också på att företag genom aktivt hållbarhetsarbete har möjlighet att minska sin kapitalkostnad, då investerares avkastningskrav på företaget sjunker. Forskningsbidrag: Utvecklad insikt i praktisk tillämpning av asymmetrisk riskanalys och avseende att en portfölj med begränsat antal tillgångar kan prestera lägre systematisk riskexponering än marknaden. Samt att urvalsmetod och urvalskriterier kan påverka asymmetrisk riskexponering. Vidare forskning: Framförallt avseende om någon av hållbarhetsfaktorerna har större betydelse för den asymmetriska systematiska riskexponeringen än övriga. Ytterligare forskning inom AMH och dess paradigm är också nödvändigt då random walk är ifrågasatt. Nyckelord: Asymmetrisk risk, hållbarhet, ESG, betavärde, dynamisk SRI, positivt urval, urvalskriterier, portföljallokering och RobecoSAM. / Title: Investors risk exposure for sustainable investments – A study of asymmetrical risk and how it is affected by positive screening and dynamic SRI Level: Bachelor thesis in Business Administration Author: Kim Jonsson & Jacob Larsson Supervisor: Peter Lindberg Date: May, 2018 Aim: “Investigate whether a portfolios negative asymmetric risk, from an investors perspective, is influenced by positive screening based on dynamic SRI, based on ESG-factors”. Method: Construction of a hypothetical portfolio consisting of stocks, based on dynamic SRI and positive screening. Financial backtracking measures how the portfolio performed regarding asymmetric beta values, provided it was implemented during a historical period of time. The portfolio is reallocated according to predefined criteria in the beginning of each year during the historical period. Results: The constructed portfolio consistently demonstrates lower beta values than the market, both traditionally and asymmetrically. The asymmetric beta value, is for the period of time including the 2008 financial crisis, higher than traditional beta value at outcomes below the mean value, then decreases in negative outcomes. As the study is adjusted for the financial crisis, the result changes to show gradually decreasing beta values ​​for outcomes below average and further negative outcomes. Conclusions: The study results indicate that selection criteria based on ESG factors and positive selection screening, under certain conditions, affect the asymmetric risk exposure of the portfolio. This conclusion also indicates that companies through active sustainability awareness have the opportunity to reduce their cost of capital, as investors' required rate of return declines. Contribution of the thesis: Practical insight regarding asymmetric risk analysis, and the fact that a portfolio composed of a limited amount of assets potentially demonstrates lower systematic risk exposure than the market. Furthermore, selection methods and selection criteria can affect asymmetric risk exposure. Suggestion for future research: If any of the sustainability factors are of greater significance regarding the asymmetric risk exposure. Further research within AMH and its paradigms is also necessary as random walk is questioned. Key words: Asymmetric risk, sustainability, ESG, beta value, dynamic SRI, positive screening, selection criteria, portfolio allocation and RobecoSAM