Le modèle classique de la finance (Markowitz, Sharpe, Black, Scholes, Fama) a, dès le début, été remis en cause par le mathématicien Benoît Mandelbrot (1924-2010). Il démontre que la loi normale ne correspond pas à la réalité des marchés, parce qu’elle sous-estime les risques extrêmes. Il faut au contraire utiliser les lois de puissance, comme la loi de Pareto. Nous montrons ici toutes les implications de ce changement fondamental sur la finance, mais aus-si, ce qui est nouveau, en ce qui concerne la gestion des entreprises (à travers le calcul du coût des capitaux propres). Nous tentons de mettre à jour les raisons profondes de l’existence des lois de puissance en économie à travers la notion d’entropie. Nous présen-tons de nouveaux outils théoriques pour comprendre la formation des prix (la théorie de la proportion diagonale), des bulles (la notion de réflexivité), des crises (la notion de réseau), en apportant une réponse globale à la crise actuelle (un système monétaire diversifié). Toutes ces voies sont très peu, ou pas du tout exploitées. Elles sont surtout, pour la pre-mière fois, mises en cohérence autour de la notion de loi de puissance. C’est donc une nou-velle façon de comprendre les phénomènes économiques que nous présentons ici. / The classical model of finance (Markowitz, Sharpe, Black, Scholes, Fama) has, from the be-ginning, been challenged by the mathematician Benoit Mandelbrot (1924-2010). It shows that the normal distribution does not match the reality of the market, because it underesti-mates the extreme risks. Instead, we must use the power laws, such as the Pareto law. We show the implications of this fundamental change in the finance, but also in the manage-ment of companies (through the calculation of cost of capital). We try to update the underly-ing reasons for the existence of power laws in economics through the concept of entropy. We present new theoretical tools to understand price formation (the theory of diagonal proportion), bubbles (the notion of reflexivity), crisis (network concept), providing a com-prehensive response to the current crisis (a diversified monetary system). All these ways are very little or not at all exploited. They are mostly for the first time, made consistent around the notion of power law. This is a new way of understanding economic phenomena present-ed here.

Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell. Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory. År 2007 presenterade Taleb sin teori om Black Swan. Han menar att en Black Swan är en händelse som avviker från det normala, har långtgående effekter och som efteråt får naturliga förklaringar. Ett potentiellt Swan-fenomen är finanskrisen. Om nu finanskrisen kan räknas som ett Swan-fenomen innebär det att den finansiella verkligheten har förändrats. Om nu den finansiella världen har påverkats så finns det anledning att tro att även modeller och deras överensstämmelse med verkligheten har påverkats. Det är detta vi i denna studie ämnar att undersöka och mynnar därför ut i frågeställningen: Var CAPM en fungerande modell gällande Sverigefonder åren 2005-2014? Studiens syfte lyder enligt följande: Att undersöka hur väl CAPM:s prediktion av förväntad avkastning i Sverigefonder stämmer överens med den faktiska avkastningen. Vi vill också genom undersökningen se ifall denna överensstämmelse har förändrats under vår undersökningsperiod och ifall detta i sådana fall kan kopplas till ett potentiellt Swan-fenomen som finanskrisen. Med teoretisk utgångspunkt i modern portföljvalsteori, CAPM och Black Swan theory undersöks sambandet mellan betavärde och avkastning i Sverigefonder. Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn och genom en deduktiv ansats genomförs en regressionsanalys för att svara på vår frågeställning. Det empiriska materialet består av månadsavkastning från de valda fonderna, riskfri ränta och marknadsindexets avkastning. I vår studie hade vi endast ett år med signifikant positivt samband mellan beta och avkastning (som försvann i och med heteroskedasticitet i datamaterialet). Vi hade däremot ett år med negativt signifikans (2014) samtidigt som en positiv marknad, vilket inte överensstämmer med tidigare empiriska undersökningar. Vissa år ser det ut som att det finns samband genom att grafiskt titta på våra figurer i resultatdelen, men det är även år där det motsatta förhållandet finns. Med resultaten och analysen i åtanke kan vi inte förkasta nollhypotesen 2005-2013 (det finns inget samband mellan beta och avkastning).

Le modèle classique de la finance (Markowitz, Sharpe, Black, Scholes, Fama) a, dès le début, été remis en cause par le mathématicien Benoît Mandelbrot (1924-2010). Il démontre que la loi normale ne correspond pas à la réalité des marchés, parce qu'elle sous-estime les risques extrêmes. Il faut au contraire utiliser les lois de puissance, comme la loi de Pareto. Nous montrons ici toutes les implications de ce changement fondamental sur la finance, mais aus-si, ce qui est nouveau, en ce qui concerne la gestion des entreprises (à travers le calcul du coût des capitaux propres). Nous tentons de mettre à jour les raisons profondes de l'existence des lois de puissance en économie à travers la notion d'entropie. Nous présen-tons de nouveaux outils théoriques pour comprendre la formation des prix (la théorie de la proportion diagonale), des bulles (la notion de réflexivité), des crises (la notion de réseau), en apportant une réponse globale à la crise actuelle (un système monétaire diversifié). Toutes ces voies sont très peu, ou pas du tout exploitées. Elles sont surtout, pour la pre-mière fois, mises en cohérence autour de la notion de loi de puissance. C'est donc une nou-velle façon de comprendre les phénomènes économiques que nous présentons ici.