Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande är därför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att den medicinska vården prioriterades högre än den omvårdnadsmässiga. Patienterna kände rädsla, oro och ovisshet i många situationer på akutmottagningen, men det visade sig också att de hade en förståelse för personalen och deras arbetssituation.

Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering. Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, möjlighet till delaktighet och personalens bemötande under vårdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansåg dessa faktorer vara. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter över 18 år som vårdats på en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period år 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100). Formuläret ”Kvalitet ur patientens perspektiv” (KUPP) har använts som mätinstrument. En övergripande bedömning av vårdens olika dimensioner har gjorts, här med fokus på de faktorer som ingår i dimensionen Identitetsorienterat förhållningssätt – information, delaktighet och bemötande. Resultatet har presenterats i form av ett åtgärdsindex utifrån begreppen: Bristande kvalitet, Balans låg, Balans hög och Övergod kvalitet där resultaten visade totalt för dimensionen Identitetsorienterat förhållningssätt Bristande Kvalitet 15 %, Balans Låg 25 %, Balans Hög 45 % och Övergod Kvalitet 15 %. Resultatet visade vidare att patienterna på den aktuella avdelningen upplevde ett positivt bemötande och ett bemötande med respekt. Angående påståenden gällande informationen erhölls en del positiva resultat, bäst resultat totalt erhöll ”information om avdelningens rutiner” medan ”egenvård, hur jag bäst kan sköta mig” samt ”vilken sjuksköterska som var ansvarig för omvårdnaden” erhöll sämre resultat. Det som erhöll det sämsta resultatet var upplevelsen av delaktighet med en låg procentuell andel på Övergod Kvalitet och en hög procent på Bristande Kvalitet.

Bakgrund: Kronisk smärta är idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det innebär att det ställs höga krav på vårdpersonalens förmåga att hantera dessa möten så att individen känner tilltro till vården. Kommunikation är en förutsättning för en relation och att få personen att känna sig delaktig i sin vård. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar som utifrån Burnards innehållsanalys har analyserats och bearbetats. Resultat: Patienter med kronisk smärta upplevde att de inte blev trodda av vårdpersonalen. Patienterna kände även en misstro mot vårdpersonalen vilket medförde att patienterna kände sig ignorerade och osynliga. Diskussion: Det framkom att patienterna tyckte det var viktigt att vårdpersonalen inte bara skulle se fasaden, utan att verkligen se det som finns bakom den och inse att personen kan må dåligt även om det inte syns. Det är betydelsefullt för patienterna att de blir sedda, respekterade och accepterade för de personer de är.

Introduktion: Leukemi är en cancerform som drabbar benmärgen, detta påverkar tillverkningen av blodkroppar. Att leva med akut leukemi innebär stora förändringar fysiskt, psykiskt och emotionellt. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Beck (2017) niostegs flödesschema. Databaserna som användes till artikelsökningarna var Pubmed, CINAHL och PsycINFO. Sökningarna resulterade i tio artiklar vilket låg till grund för resultatet. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier. Dessa var Socialt stöd; Fysiska och psykiska symtom; Rädsla för döden; Emotionella upplevelser; Hopp, hopplöshet och tro. Slutsats: Patienter som diagnostiserats med akut leukemi upplever kraftfulla fysiska, psykiska och emotionella symtom. Ovissheten om framtiden och växlandet i välmående är tydligt märkbart fram till sista behandlingsdag och även lång tid därefter. Att leva med akut leukemi innebär för många patienter en negativ upplevelse, men med hopp, tro och anhörigas stöd finns det även möjlighet till positiva upplevelser.

Bakgrund Redan som spädbarn har människan ett behov av omtanke, empati och närhet för att skapa en tillit till sin omgivning. Massage, terapeutisk, taktil och affektiv beröring har nyttjats som ett komplement till ordinarie läkemedelsbehandling med syfte att lindra psykisk och fysisk smärta. Beröring påverkar individer på olika sätt beroende på tidigare erfarenhet, sjukdomsbild eller självkänsla. Beröring har som egenskap att få en person att känna sig betydelsefull och bekräftad men kan även leda till det motsatta. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse och erfarenhet av beröring i vården. Metod Litteraturöversikt uppbyggd på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklar valdes från databaser PubMed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, sammanställdes i en matris och analyserades. Alla inkluderade artiklar svarade på studiens syfte och utvärderades med utgångspunkt i Margareta Anderssons förklaring av begreppet integritet. Resultat Resultatet visade att beröring optimerade patientens psykiska och fysiska välmående och skapade ett starkare band mellan vårdgivare och vårdtagare. Dessutom upplevde en del patienter en existentiell närvaro vid beröring. Negativa upplevelser uppstod då sjukvårdaren uppvisade bristfällig kunskap, dåligt bemötande och svag närvaro i samband med att beröring gavs. Beroende på vart på kroppen, av vem och på vilket sätt som beröringen gavs kunde detta påverka patientens upplevelse. Vidare speglade resultatet att patienter med psykisk sjukdom i högre grad upplevde beröring som negativ. Slutsats Beröring gav huvudsakligen positiva upplevelser, men även negativa upplevelser för patienten. Det finns ingen enkel förklaring till vilka patienter som upplever beröring positivt och vilka som uppfattar beröring negativt, alla patienter är unika. Däremot kan sjuksköterskan genom kommunikation, respekt och engagemang påverka patientens upplevelse av beröring.

Bröstcancer är ett av de största hälsoproblemen för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa patienters uppfattning av vårdpersonalens bemötande i samband med vård av patienter med bröstcancer. Studien baseras på en litteraturstudie och utgår från en kvalitativ analys. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretiken Joyse Trabelbee som belyser en mellanmänsklig relation mellan patient och sjuksköterska. I resultatet framkom de sex kategorier: respekt, ignorerande känslor, information, tidsbrist, kontinuitet och väntetid. Resultatet visade att kvinnor med bröstcancer uppfattade bemötandet med vårdpersonalen som både positivt och negativt. Det största behovet som kvinnorna i studien beskrev var betydelsen av information. Något som också uppfattades positivt var när sjuksköterska visade förståelse, intresse och respekt för kvinnan som människa. Slutsatsen visar att en god kommunikation och respekt för varandras integritet är en bra förutsättning för att uppnå en hög kvalitet på vården.

Bakgrund: Stroke är den femte största dödsorsaken i Sverige och är den vanligaste orsaken till att personer drabbas av funktionsnedsättning. Då stroke kan medföra både psykiskt och fysiskt lidande är det viktigt att patienterna får tillräcklig med adekvat information samt får vara delaktiga i sin egen vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av delaktighet och information i sin egen vård hos personer som drabbats av stroke inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa artiklar hämtade från databaserna PubMed, Scopus och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och erhållit medelhög till hög kvalitet.  Resultat: Det identifierades fyra kategorier och åtta underkategorier. I kategorin Bli behandlad som egen individ berörs patienternas upplevelse av hälso-och sjukvårdens bemötande och vilka grundläggande behov patienterna har. I kategorin ingår även vilken typ av informationsbehov patienterna har och hur kommunikation och information ska anpassas. I Mötet med vården innefattas positiva och negativa upplevelser av vården. Personlig prestation handlar om att finna en inre drivkraft och tar upp känslan av att komma tillbaka till samhället samt hur sjukdomen påverkar livssituationen. Vägen tillbaka fokuserar på hur viktiga familj och vänner är i rehabiliteringsprocessen och tar även upp vilka utmaningar personen står inför efter utskrivning. Slutsats: Det fanns delade meningar gällande uppfattningen av delaktighet och information inom hälso-och sjukvården. Patienter och närstående var i behov av information i olika former och de ville vara en del av den personcentrerade vården. Både närstående och hälso-och sjukvården har ett ansvar för att individen ska ha en så effektiv återhämtningsprocess som möjligt. Patienterna upplevde att strokevården inte var individanpassad vilket fick patienterna att tappa motivation och inte vara delaktiga i sin vård. / Background: Stroke is the fifth leading cause of death in Sweden and is the most common reason to suffer from disability. Since stroke can lead to both physiological and physical suffering, it is important that the patients get enough and adequate information and also get involved in their own care. Aim: The aim of this study was to explore the experience of participation and information in their own care of individuals affected by stroke within inpatient care. Method: A literature review based on twelve qualitative articles received from the databases PubMed, Scopus and CINAHL. All articles have been quality analyzed and have been received medium to high quality. Result: This review identifies four categories and eight subcategories. In Treated like an individual affects’ patient experience of healthcare treatment and patients’ fundamental needs. The category includes patients' information needs and how communication and information should be adapted. The healthcare meeting contains positive and negative experiences of healthcare. The category Personal accomplishments include inner motivation, the feeling of returning to society and how the illness affects the life situation. The road back focuses on how important family and friends are for the rehabilitation process and enlighten the challenges ahead after discharge. Conclusion: There were split opinions about the perception of participation and information in the healthcare system. Patients and relatives were in need of information in different varieties and they wanted to be a part of the person-centered care. Both relatives and healthcare professionals have a responsibility to ensure that the individual has as efficient recovery process as possible. The patients experienced that the stroke care was not adapted to the individual which resulted in the patient losing motivation to be involved in their own care.

Bakgrund: Efter en hjärtinfarkt rekommenderas patienter att genomgå livsstilsförändringar för att minska risken för en andra hjärtinfarkt. Livsstilsförändringar definieras som att utföra en förändring i sin nuvarande livsstil. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patientens upplevelse av livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: Denna studie utformas som en litteraturöversikt, 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i kommande resultat med kvalitativ, kvantitativ samt mixad ansats. Resultat: Att påbörja och upprätthålla livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt upplevdes varierande mellan olika patienter. Motivation, kunskap och stöd var viktiga komponenter för förändringsprocessen. Vissa patienter upplevde det svårt att upprätthålla livsstilsförändringarna och kunde då återfalla till gamla vanor eller välja att inte utföra förändringarna. Genom hälsofrämjande omvårdnadsarbete samt rehabiliteringsprogram upplevde patienterna en starkare tro på att de själv och kunde hantera återhämtningsprocessen. Diskussion: KASAM ligger till grund för att skapa goda hälsoförhållanden och förbättrad livsstil. Hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har en betydande roll för att uppnå en god hälsa och hantera livet efter en hjärtinfarkt. Att begripa varför man drabbats av sjukdomen, att hitta en mening till att utföra förändringar samt att hantera sjukdomen med de resurser som finns tillgängliga. Meningsfullhet ses som den mest avgörande komponenten då meningsfullheten är en förutsättning till att uppnå en hållbar begriplighet och hanterbarhet. Slutsats: Trots att patienter upplevde att motivation, kunskap och stöd var grunden för att lyckas upprätthålla livsstilsförändringar fanns det brister som gjorde att patienterna ansåg att dessa komponenter inte blev tillräckligt belysta vilket resulterade i att livsstilsförändringar inte upprätthölls. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>

No description available.