Organisatorisk identifikation (OI) är starkt kopplat till anställdas psykiska hälsa och arbetsprestation. Denna studie avsåg att utforska denna koppling hos anställda inom äldrevården, både i norra Sverige och Katalonien i Spanien. 166 svenska och 353 spanska chefer och anställda inom äldreomsorgen deltog i studien som syftade till att undersöka vilka bakgrundsfaktorer som har koppling till skattad OI, om det finns ett samband mellan chefers och personals OI, och om OI kan predicera psykisk hälsa och vårdkvalitet. Huvudresultaten visar att de bakgrundsvariabler som var kopplade till OI var chefsposition och land. Chefers OI hade inget signifikant samband med personalens OI. OI hade dock ett signifikant prediktionsvärde för både anställdas psykiska hälsa och vårdkvalitet. Potentiella förklaringar till sambanden, samt värdet av OI som verktyg i arbetet för anställdas psykiska hälsa och vårdkvalitet tas upp i diskussionen. Generaliserbarheten i resultaten samt reliabilitet hos instrument behandlas i metoddiskussionen. / Organizational identification (OI) is strongly associated with employees’ psychological well-being and job performance. This study explores this association within a group of elder care employees in the north of Sweden and Catalonia, Spain. 166 Swedish and 353 Spanish managers and staff members from the elder care participated in the study that aimed to examine which demographic variables were connected to OI, if there was a correlation between managers and their staffs OI, and if OI can predict employees’ psychological health and quality of care. Main results show an association between OI and manager position as well as country origin. Manager OI was not associated with staff OI. OI was a significant predictor for both employees’ psychological health and quality of care. Potential explanations for the associations found, and the relevance of OI as and instrument in the work towards a better psychological health and quality of care is discussed, as well as generalizability and reliability of instruments.

Sjuksköterskornas revolution är en kvalitativ studie om organisatorisk identifikation. Syftet med studien är att skapa djupare förståelse för hur sjuksköterskornas organisatoriska identitet påverkas av att arbeta genom entreprenadbemanning inom vården. Studiens frågeställningar handlar om hur sjuksköterskorna upplever att arbeta inom en entreprenadbemanning inom landstinget, hur de upplever sin organisatoriska identifikation och hur organisationernas arbetssätt kan påverka identifikationen. Ämnet är valt då entreprenadbemanning är ett relativt nytt fenomen inom vården vilket gör att det saknas kunskap kring ämnet. Studien utgår från en fältstudie där samtlig empiri är insamlad via semistrukturerade intervjuer med bemanningssjuksköterskor samt nyckelpersoner från både sjukhuset och bemanningsföretaget. Studiens analysverktyg består av social identitetsteori och social identitetsteori inom organisationer. Begrepp som används för analysen är bland andra; självidentitet, social kategorisering, social identifikation, social jämförelse och undergrupper. Studiens teoretiska bidrag pekar på att sjuksköterskorna till viss del identifierar sig med båda organisationerna och det tar sig uttryck i att sjuksköterskorna identifierar sig med sjukhuset då det är deras fysiska arbetsplats och med bemanningsföretaget för att det är deras arbetsgivare. Däremot sker den primära identifikationen snarare till den egna in-gruppen, vilket bara består av sjuksköterskor från bemanningsföretaget. Den starka gemenskap sjuksköterskorna beskriver består av välvilja och en stark teamkänsla.

Previous research shows that the Swedish Police Authority have had problems with employeeretention and tensions between police and civilian employees. One reported way for organizations to attract new applicants and keep their current ones is to work on their organizational identity. However, there is a gap in research concerning how Swedish police’s civilian and police investigators identify with the organization and how they perceive eachother. Thus, this case study aims to examine how these two kinds of investigators at Polisregion Mitt perceive and construct identities and how they identify with the organization. The study applies a theoretical framework of Social Identity Theory adapted to a constitutive view on communication. It examines how the investigators construct individual, social and organizational identities through language. Also, how the organization affects the constructions and if there are any similarities or differences between the two groups. Data was collected through interviews and analysed with discursive psychology andthematic analysis. The results show that the investigators mostly identify with the organization at some levels, e.g. to their units and lower level management. The investigators do not identify with the organization to a great extent. The cause seems to be deficient communication from highlevel management. Contrary to previous research there seemingly is no tension between the groups. Still all participants construct some problems between the two groups, but they are said to be caused by the organization or management.

Bakgrund: Samhällen förändras över tid. Kraven på företags ageranden i samhället har ökat, delvis på grund av en tilltagen globalisering och rörlighet, men även till följd av en ökad medvetenhet om företags påverkan på samhället. Utifrån dessa förändringar har begreppet Corporate Social Responsibility växt fram och tagit allt mer utrymme i diskussionen om företags sociala ansvar. Archie Carroll ämnade i sin CSR-pyramid att definiera gränserna för företags sociala ansvar och delades således in ansvarsområdena i fyra delar. Två utav dessa ansvarstaganden är etiskt och filantropiskt ansvar som denna studie riktar fokus på. Det etiska ansvaret omfattar aktiviteter och praxis som förväntas av samhället att företag ska utföra, men som inte har fastställts i lagar och förordningar. Det filantropiska ansvaret handlar om att företag kan vara goda samhällsmedborgare genom att bidra med sina resurser till samhället. Varken det etiska eller filantropiska ansvaret är lagstadgade, företag kan således själva välja om de vill delta i sådana aktiviteter. Det är inte enbart samhället som ställer krav på företags ageranden, utan även dess medarbetare. Det finns en avsaknad av studier som belyser medarbetarens perspektiv i frågan vilket gav inspiration till denna studie. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida medarbetare tycker att det är viktigt att företag tar ett etiskt och filantropiskt ansvar. Studien syftar även till att undersöka om etiska och filantropiska ansvarstaganden påverkar medarbetares benägenhet att identifiera sig med ett företag. Metod: Studien utgår ifrån en deduktiv ansats där hypoteser testas och analyseras. En kvantitativ metod valdes och en enkätundersökning genomfördes för insamling av datamaterialet. Medarbetarna som besvarade enkäten arbetar på köpcentret Asecs i Jönköpings kommun. Slutsats: Sammanställningen av enkäten visar att medarbetare tycker att det är viktigt att företaget tar ett etiskt ansvar. Det filantropiska ansvarstagandet ansågs inte som lika viktigt. Sammanställningen visar även att etiskt och filantropiskt ansvarstagande gör medarbetare mer benägna att identifiera sig med företaget. / Background: Communities change over time. Demands for corporate actions in society have increased, partly because of increased globalization and mobility, but also as a result of increased awareness of companies' impact on society. Based on these changes, the concept of Corporate Social Responsibility has grown and taken up space in the discussion about corporate responsibility. In his CSR pyramid, Archie Carroll intended to define the boundaries of Corporate Social Responsibility and divided the responsibility into four parts. Two of these responsibilities that this study focuses on are ethical and philanthropic responsibility. Ethical responsibility is activities and practices that society expects companies to carry out, but which have not been established in laws and regulations. The philanthropic responsibility is that companies can be good citizens by contributing their resources to society. Neither ethical nor philanthropic responsibility is statutory, so companies can choose whether or not to participate in such activities. It is not only society that sets demands on corporate actions, but also its employees. There is a lack of studies that shed light on the employee's perspective on the issue, which inspired this study. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether employees think it is important that companies take ethical and philanthropic responsibility. The purpose is also to investigate whether ethical and philanthropic responsibility affects employees' tendency to identify with a company. Method: The study is based on a deductive approach where hypotheses are tested and analyzed. A quantitative method was chosen and a survey was conducted to collect the data material. The employees who answered the questionnaire work at Asecs shopping center in Jönköping. Conclusion: The compilation of the survey shows that employees think it is important that the company takes ethical responsibility. Philanthropic responsibility was not considered as important. The compilation also shows that ethical and philanthropic responsibility makes employees more inclined to identify with the company.