Den biologiska mångfalden är starkt hotad av mänsklighetens expandering. Områden som hyser höga naturvärden fragmenteras och inte minst det moderna skogsbruket medför att landskapet blir alltmer homogent och fler arter blir rödlistade. Åldrande och döende träd har blivit en bristvara. Detta påverkar även alla de arter som är helt eller delvis beroende av träden som livsmiljö. Björken, som är Sveriges vanligaste lövträd, har ett stort antal arter knutna till sig. Flera insekter, svampar, mossor, lavar, fåglar och däggdjur är alla i behov av något skede i björkens livscykel. Således är det intressant att bevara de växande och åldrande björkarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur ålder hos björk kan uppskattas med hjälp av omkrets, barksprickedjup, sockelutveckling och epifytflora. Björkar från fyra platser i Skaraborg åldersbestämdes med hjälp av tillväxtborrning och övriga parametrar mättes och bedömdes. Resultatet i denna studie visar att en enskild parameter har svårt att ensam prediktera ålder på björkar i södra Sverige. Parametrarna omkrets och barksprickedjup kan dock var för sig uppvisa ett visst samband på björkens ålder medan sockelutveckling eller epifytflora ej kan det. Multipel regressionsanalyser visar att parametrarna omkrets, barksprickedjup och sockelutveckling kan förklara björkens ålder i högre utsträckning. Studien visar även vikten av att finna fler parametrar som kan vara värdefulla i prediktionen för ålder på björk då åldersbedömning genom tillväxtborrning av björkar har visat sig vara svårt. / Biodiversity is severely threatened by human activities. Areas that house high natural values are fragmented and modern forestry means that the landscape becomes increasingly homogeneous and more species become red-listed. Aging and dying trees have become less common. Which not only affects the trees themselves but also all the species that are wholly or partly dependent on them. Birch, which is Sweden's most common deciduous tree, has a large number of species depending on them. Several insects, fungi, mosses, lichens, birds and mammals are all dependent on the birch at some stage of the tree's life cycle. Therefore, it is interesting to preserve the growing and aging birches. The purpose of this study was to investigate how age in birch can be estimated using perimeter, bark crack depth, plinth development and epiphytic flora. Birches from four places in Skaraborg were inventoried and assessed. The results of this study show that an individual parameter has difficulty predicting the age of birches in southern Sweden alone. The parameters circumference and bark crack depth can individually partly show a connection to the age of the birch, while plinth development or epiphytic flora cannot. Analyzes show that together in a regression analysis, circumference, bark crack depth and plinth development can explain the birch's age to a greater extent. The study also shows the importance of finding more parameters that can be valuable in predicting the age of birch, as growth drilling of birches has proved difficult.

Här presenteras ett ramverk för beslutsanalytisk metod baserad på principen om maximering av den förväntade nyttan gällande värdering av olika alternativ för åldersbedömning av ensamkommande inom asylprocessen. Med detta ramverk som utgångspunkt görs en jämförelse mellan ett antal metoder (mognad hos visdomstand, knäled och handled samt Rättsmedicinalverkets metod baserad på både visdomstand och knäled) för medicinsk åldersbedömning. Dessa metoder jämförs vidare med tre referensalternativ (i) lita på den ensamkommandes åldersuppgifter vilket i praktiken innebär att bedöma alla som barn, (ii) bedöma alla ensamkommande som vuxna och (iii) det absurda alternativet att singla slant för att avgöra vem som är barn eller vuxen. Det som behövs för beslutsanalysen är antaganden och/eller skattningar på åldersfördelningen av ensamkommande som åldersbedöms samt skattning för de olika metoderna på hur stor sannolikheten är att en person bedöms som vuxen givet den faktiska åldern. Vidare krävs en kvantifiering av nyttan för en felklassificering av en vuxen, då en felklassificering av ett barn antas ge lägst nytta och en korrekt klassificering antas ge högst nytta. Åldersfördelningen av ensamkommande som åldersbedöms antas här bestå av en kombination av två likformiga och kontinuerliga fördelningar, där intervallen är 15-18 år (barn) respektive 18-21 år (vuxna). Två nyttomodeller undersöks, en diskret som endast tar hänsyn till om individen är barn eller vuxen samt en kontinuerlig linjär nyttomodell som tar hänsyn till åldersskillnaden från 18-årsgränsen vid en felklassificering. De genomförda analyserna demonstrerar hur ramverket kan användas i praktiken. Givet de antaganden som gjorts är slutsatsen att det alternativ som ger högst förväntad nytta i stor utsträckning beror på prevalensen (andelen vuxna) tillsammans med hur nyttan för en felklassificerad vuxen värderas. Oavsett värdering, vid prevalens nära 0 bör alla bedömas som barn, för att när prevalensen ökar ersättas ersättas av en metod som i stor utsträckning klassificerar barn korrekt, när prevalensen ökar ytterligare ersättas av en metod som i större utsträckning klassificerar vuxna korrekt och slutligen när prevalensen är nära 1 bör alla bedömas som vuxna. / A framework for a decision analysis method that is based on the principle of maximization of the expected utility regarding alternatives of age assessment for unaccompanied asylum seekers is here presented. Using the framework, different methods (dental, knee joint, hand wrist and the method used by The National Board of Forensic Medicine (RMV) that combines the methods for dental och knee joint) for medical age assessment are compared. These methods are further compared with three benchmark alternatives, (i) to trust the age given by the unaccompanied asylum seeker which results that all are considered to be children, (ii) to consider all the unaccompanied asylum seekers as adults and (iii) the absurd alternative to flip a coin to decide who is a child or an adult. For the decision analysis, assumptions and/or estimates for the age distribution of the unaccompanied refugees are needed and estimates for the different methods regarding how probably it is to be considered an adult given the actual age. The outcome of a child that is incorrectly classified is assumed to give the lowest utility and a correct classification (both children and adult) is assumed to give the highest utility. The utility of the outcome of an adult that is incorrectly classified as a child needs to be quantified. The age distribution of unaccompanied refugee, considered for age assessment is here assumed to be a combination of two continuous uniform distributions, with the interval 15-18 years (child) and 18-21 years (adult). Two utility models are examined, a discrete model that only consider if the individual is a child or an adult and a continuously linear utility model that consider the age difference from 18 years given an incorrect classification. The analyzes carried out demonstrates how the framework can be used in practice. Given the assumptions that are made the conclusion is that the alternative that gives the highest expected utility depends on the prevalence (proportion of adults) together with the valuation of the utility for an incorrect classified adult. Regardless of the valuation, when the prevalence is close to 0 all should be considered to be children, when the prevalence increases should be replaced with a method that largely classifies children correct when the prevalence is further increased should be replaced with a method that largely classifies adults correct and finally, when the prevalence is close to 1 all should be considered as adults.