Via en rättsdogmatisk metod har gällande rätt varit i fokus för att fastställa vilka faktorer som varit avgörande vid bedömningen om marknadsföring i tv strider mot förbudet om vilseledande marknadsföring enligt 10 § MFL. Marknadsföring i tv och radio har begränsat med tid och utrymme vilket har betydelse vid bedömningen om näringsidkarens möjlighet att neutralisera det vilseledande intrycket som reklamen kan ha gett i vissa fall.  Faktorer som tagits i beaktande vid bedömning om marknadsföring varit vilseledande är dels om näringsidkaren har kunnat styrka påståendet som framförts vid marknadsföringen och dels om informationen har utelämnats eller presenterats på ett oklart sätt. Beaktande tas om näringsidkaren kunnat neutralisera det vilseledande intrycket som förekommit i reklamfilmen.