Background: In health care children often undergo diagnostic and therapeutic painful procedures. Venous sampling, lumbar puncture (back fluid test), needle insertion into venous port, and redressing of wounds are some examples that children may be exposed to. There are several methods to alleviate procedure-related pain, such as general anesthesia and local anesthesia. Objective: The purpose of this study was to map if nitrous oxide administration in painful procedures such as lumbar puncture, needle insertion into venous port, intramuscular injections and gastrostomy button exchange, provides adequate pain relief and sedation and reduces anxiety and fear during these procedures. Method: A total of 92 protocols were reviewed in terms of evaluating the children´s experience of pain, anxiety and fear before and after the painful procedure. The children were divided into groups according to procedure. The study has descriptive, quantitative and retrospective design. Results: The study shows that nitrous oxide can be a good method to reduce experience of pain, anxiety and fear during painful procedures in children with cancer. In painful procedures where the pain remains after the procedure is completed, it has become clear that further pain alleviation may be needed. Most of the children were prepared to use nitrogen oxide in forthcoming painful procedures. Conclusion: Nitrous oxide is an alternative in all types of procedure-related pain. The results show, that nitrous oxide is not suitable for all children and that some procedures may need supplementary pain relief afterwards.

I sjuksköterskans kompetens ingår bland annat kritiskt tänkande, kliniska och tekniska färdigheter och interaktion och kommunikation. Forskare inom området har tagit fram modeller för kunskapsutveckling inom yrket. Sjuksköterskestudenter på de flesta lärosäten i Sverige genomgår den kliniska slutexaminationen, NKSE under sin sista termin innan examen för att säkerställa examensmålen till sjuksköterska. Syftet med studien, var att genom en integrativ litteraturstudie utforska nyutexaminerade sjuksköterskors egenupplevda förmåga att använda sin nyförvärvade kompetens i praktiken. En analys av 10 artiklar genomfördes. En del nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg inte att de fått med sig tillräckligt med kunskap från utbildningen. Några av de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände en osäkerhet inför att exempelvis genomföra vissa omvårdnadsmoment. Det fanns dock de som tyckte att de kunde tillräckligt, och även de som hade en övertro på sin kunskapsnivå. Några nyutexaminerade sjuksköterskor såg ett glapp mellan den idealbild som presenterades under utbildningen och den verklighet man mötte på vårdavdelningarna. Genom att samla den befintliga forskningen kan kunskapen om nyutexaminerade sjuksköterskors egen syn på sin kompetens öka, vilket kan vara till nytta för studenter, lärosäten och vårdsektorn.

Det finns bristande kunskap om elevers uppfattning kring osmos och diffusion inom gymnasieskolan i Sverige men där flera studier från andra länder rapporterar om bristande kunskap och missuppfattningar kring ämnesområdet. Syftet med studien är att bidra med kännedom till verksamma lärare genom att ta reda på elevers kunskap och säkerhet kring osmos och diffusion inom gymnasieskolan i Sverige. Två frågeställningar formulerades för att identifiera ämnesområden där elever har missuppfattningar respektive korrekta vetenskapliga uppfattningar. Frågeställningarna undersöktes via en enkät utformad efter ’Diffusion and Osmosis Diagnostic Test’ (DODT) där ämneskunskaper testas, i kombination med ’Certainty of Response Index’ (CRI), där eleven skattar säkerheten i angivet svar. En kombination av DODT och CRI möjliggjorde identifiering av missuppfattningar och önskvärd kunskap kring ämnesområden. Resultatet visade att elever inom gymnasieskolan i Sverige har missuppfattningar kring materians slumpmässiga och partikulära natur, diffusionsprocessen samt koncentration och tonicitet. Önskvärd kunskap identifierades kring frågor som berör osmosprocessen, rörelseenergi hos materia, membran och en fråga om koncentration och tonicitet.

Sverige har i jämförelse med andra länder kommit långt i frågan om jämställdhet och jämställdhetsarbete har en lång tradition inom just offentlig sektor. Trots detta är den könsmärkta kulturen svår att bli av med. Region Västerbotten planerar att genomföra en jämställdhetsutbildning för sin HR-stab och för att klargöra utgångsläget innan utbildningsinsatsen så genomfördes denna studie. För att utröna om genusordning och kön har betydelse för upplevelsen av jämställdhet var syftet att utifrån kön beskriva och analysera hur man inom HR-staben skattar jämställdheten och sitt bidrag till jämställdhetsarbetet på arbetsplatsen. Som metod användes en enkät där alla anställda i HR-staben skattade sig själva och sin arbetsplats i förhållande till jämställdhetsrelaterade påståenden. Resultatet sammanställdes genom index och redovisas i förhållande till kön och ålder. De centrala fynden visar att många inte upplever att sexism förekommer, däremot råder tvetydighet kring kränkande behandling som tycks förekomma i större utsträckning. Kvinnor befinner sig i majoritet på arbetsplatsen och upplever sig generellt mer delaktiga, involverade och medvetna än männen. Det visar sig inte minst i fristextsvaren där kvinnor i högre utsträckning valde att lämna synpunkter vilket lämnar oss med frågor kring männens tankar. Denna studie bidrar med en större förståelse för de utmaningar som arbetsgruppen kan arbeta med under sin kommande utbildning. En uppföljande studie skulle kunna ge svar på om utbildningen har gett önskade effekter på organisationskulturens uttryck eller om det lett till återställande resultat.

<p>Studiens syfte är att ta reda på hur elever skattar sin förmåga i matematik, i vilken utsträckning självskattning beror av kön och hur självskattningen kan förstås och förklaras. Studien innehåller en litteraturstudie och en empirisk del. Den empiriska delen består av en undersökning. I undersökningen deltog 19 elever i år 6, som besvarade en enkät. Åtta av dessa elever intervjuades sedan.</p><p>De resultat som framkommit genom undersökningen visar bland annat att flickor och pojkar är samstämmiga om att flickor har dåligt självförtroende och att pojkar har eller säger sig ha bra självförtroende. De är också överens om att flickor upplever mer prestationsångest, är mer osäkra, oroade och stressade i provsituationer. Flickor och pojkar är eniga om att flickor tänker mer på framtiden och känner större oro inför den, medan pojkar lever mer i nuet. Detta menar eleverna kan ha en negativ inverkan på självbilden hos flickor. Undersökningen visar dessutom att flickor och pojkar är överens om att pojkar är bra på att säga att de är bra på något, även då så inte är fallet medan flickor inte är bra på att säga att de är bra på något, inte ens då så är fallet.</p><p>De huvudresultat som är samstämmiga med tidigare forskning visar till exempel på att flickor jämfört med pojkar upplever lägre självtillit kopplad till matematik, de har generellt sämre självförtroende och de upplever mer stress och oro. Den stress flickor upplever förefaller bland annat vara kopplad till provsituationer. Ett resultat som skiljer sig från tidigare forskning är att flickor i samma utsträckning som pojkar enligt enkätstudien skattar sig som bra i matematik. Resultaten från min undersökning visar också på att föräldrar inte har det inflytande på hur pojkar och flickor ser på matematik som tidigare forskning visat.</p>

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka relationen mellan olika typer av föreställningsförmåga (visuell, olfaktorisk, auditiv samt visuell bildkontroll) och kreativitet hos vuxna. Ett bekvämlighetsurval genomfördes med 86 deltagare. Instrument för självskattning av mental föreställningsförmåga i de olika sinnesmodaliteterna samt för visuell bildkontroll och kreativitet användes. En multipel regression genomfördes och en närmare granskning visade att endast visuell föreställningsförmåga signifikant predicerade poängen på kreativitetsskalan. Visuell bildkontroll låg precis över gränsen för att vara signifikant. Slutsatsen drogs att personer med god visuell föreställningsförmåga är kreativare än personer med lägre grad av visuell föreställningsförmåga. Även förmågan att kontrollera, vända och vrida spatialt på sina mentala bilder avslöjade en tendens att predicera kreativa aktiviteter. Kreativitet mätt med förkortade CBI verkar vara specifikt beroende av visuell föreställningsförmåga oavsett det är handarbete, målning, eller skrivande.

Stroke är en allvarlig sjukdom som betraktas som den främsta orsaken till funktionsnedsätt-ning i vuxen ålder och kräver flest vårddagar på sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse för en persons livskvalitet efter genomgången stroke samt möjligheter för hälso- och sjukvårdspersonal att underlätta för strokepatienten att återfå sin livskvalitet. Studien genomfördes som en sammanställning av litteraturen med induktiv ansats där författarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke är många för den som insjuknat. Livskvalitet påverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsättningar som stroke medför utan även av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, ångest, brist på socialt umgänge och fritidsaktiviteter. Kunskap, motivation och stöd var avgörande faktorer under återhämtningen och påverkade patientens följsamhet till rehabiliteringen. Studiens resultat visade att KUNSKAP om sjuk-domen, rehabiliteringen och de resurser som fanns att tillgå under den krävande återhämtningsprocessen var en viktig faktor för att strokepatienter skulle uppleva meningsfullhet med tillvaron och på så sätt uppleva livskvalitet. Kunskap ökade i sin tur MOTIVATIONEN vilket bidrog till att patienter valde att fortsätta vilja och orka återfå förlorade funktioner. För att detta skulle vara möjligt måste personer som drabbats av stroke erhålla STÖD i form av hjälp från familj och vänner samt olika insatser från hälso- och sjukvården.

Studiens syfte är att ta reda på hur elever skattar sin förmåga i matematik, i vilken utsträckning självskattning beror av kön och hur självskattningen kan förstås och förklaras. Studien innehåller en litteraturstudie och en empirisk del. Den empiriska delen består av en undersökning. I undersökningen deltog 19 elever i år 6, som besvarade en enkät. Åtta av dessa elever intervjuades sedan. De resultat som framkommit genom undersökningen visar bland annat att flickor och pojkar är samstämmiga om att flickor har dåligt självförtroende och att pojkar har eller säger sig ha bra självförtroende. De är också överens om att flickor upplever mer prestationsångest, är mer osäkra, oroade och stressade i provsituationer. Flickor och pojkar är eniga om att flickor tänker mer på framtiden och känner större oro inför den, medan pojkar lever mer i nuet. Detta menar eleverna kan ha en negativ inverkan på självbilden hos flickor. Undersökningen visar dessutom att flickor och pojkar är överens om att pojkar är bra på att säga att de är bra på något, även då så inte är fallet medan flickor inte är bra på att säga att de är bra på något, inte ens då så är fallet. De huvudresultat som är samstämmiga med tidigare forskning visar till exempel på att flickor jämfört med pojkar upplever lägre självtillit kopplad till matematik, de har generellt sämre självförtroende och de upplever mer stress och oro. Den stress flickor upplever förefaller bland annat vara kopplad till provsituationer. Ett resultat som skiljer sig från tidigare forskning är att flickor i samma utsträckning som pojkar enligt enkätstudien skattar sig som bra i matematik. Resultaten från min undersökning visar också på att föräldrar inte har det inflytande på hur pojkar och flickor ser på matematik som tidigare forskning visat.

I det här arbetet undersöks tre frågeställningar. För det första undersöks huruvida teorier om sambandet mellan elevers självförmåga och prestation i matematik stämmer i TIMSS 2015 för elever i årskurs 4 i Sverige. Högt skattad självförmåga förväntas leda till ett bättre faktiskt resultat. Den här undersökningen visar att elevers självförmåga har ett samband med kunskaper i matematik. Självförmåga kan förklara 15,5 procent av skillnaderna i elevernas testresultat. Det har tidigare konstaterats att elever födda utanför Sverige har sämre resultat på kunskapstestet i matematik i TIMSS 2015. Den andra frågeställningen undersöker om det finns ett samband mellan resultat och i vilken utsträckning eleverna talar svenska i hemmet. Undersökningen visar att det fanns ett samband. Sammantaget förklarar huruvida eleven är född i Sverige eller inte tillsammans med i vilken utsträckning eleven talar svenska i hemmet 6,3 procent av det faktiska resultatet. Den tredje frågan som besvaras i det här arbetet är om det finns ett samband mellan i vilken utsträckning elever talar svenska i hemmet och hur elever skattar sina kunskaper i matematik. Undersökningen visar att det inte finns något samband. Resultaten ger skäl att påstå att självförmåga spelar en större roll för elevers faktiska kunskaper än vad födelseland och talat språk i hemmet gör, samt att självförmåga inte är direkt kopplad till i vilken utsträckning eleven talar svenska i hemmet.

Studiens syfte var att undersöka organisationers svårigheter i tillvägagångssättet vid utförande av kompetenskartläggning. Studien ville svara på vad det är som gör att en kompetenskartläggning kan leda till ett bristande resultat. För att hjälpa oss att besvara syftet skapades två forskningsfrågor: “Vilka svårigheter finns att kartlägga kompetensbehov på organisationsnivå?” och “vad kan svårigheterna leda till?” Metoden som användes var en kvalitativ analys där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien deltog två ledare, HR-chef och Operativ chef samt två anställda varav en är fackligt förtroendevald. Resultatet analyserades med hjälp av teorier och tidigare forskning om kompetens, kompetenskartläggning, ontologiskt perspektiv på kompetens och svårigheter med att skapa en reliabel självbild. Resultatet bekräftar teorierna att det är en väldigt komplex process att genomföra kompetenskartläggning. De största svårigheterna med kompetenskartläggning som framkommit i vår fallstudie är; förankringen i hela organisationen, svårigheter med att definiera begreppen, utmaningen i att mäta personliga egenskaper och implicit kunskap, reliabiliteten i självskattningen samt den bristande användningen av kompetenskartläggningen som görs.