Trycksår är ett sår eller en vävnadsskada som uppstår på grund av otillräcklig blodtillförsel. Patienter som är mycket sängliggande, har en nedsatt rörelseförmåga eller inte får i sig tillräckligt med näring riskerar i högre grad att utveckla trycksår. Syftet med denna studie var att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor upplever och uppfattar sitt arbete med trycksårsprevention och behandling. Studiens resultat baserades på en enkätundersökning där 52 sjuksköterskor deltog. Deltagarna var 49 kvinnor och tre män som var mellan åldrarna 23 till 59 år. De arbetade heltid på avdelningar inom medicin, kirurgi och ortopedi på två sjukhus i Västra Götaland. Resultatet visade att majoriteten av informanterna uppfattade att trycksår var ett aktuellt problem. Sjuksköterskorna upplevde att det sällan uppstod trycksår på deras avdelningar och att prevalensen minskat jämfört med tidigare. Överlag var uppfattningen att de var duktiga på att förebygga och behandla trycksår. Dokumentationen gällande trycksår upplevdes som bristfällig av några. Om det fanns riktlinjer på avdelningen höll de flesta med om men några av sjuksköterskorna uppfattade riktlinjerna som svårtillgängliga. Majoriteten var tveksam till om det fanns lämpliga bedömningsverktyg. Flertalet av sjuksköterskorna uppfattade att förebyggande behandling gavs till riskpatienter och de uppmärksammades särskilt. / Pressure ulcer is a wound or a tissue damage that appears because of an insufficient blood supply. Patients who are confined to bed, have a reduced ability to move or are in a state of poor nutrition are in a greater risk to evaluate pressure ulcer. The aim of the study was to describe nurses´ experiences concerning their work with pressure ulcer prevention and treatment. The result was grounded on a questionnaire study. 52 nurses´ participated. The participants were 49 women and three men. They were between the ages of 23 and 59 years and worked fulltime in medicine, surgery and orthopaedics hospital departments. The result showed that the majority of the nurses´ experienced that pressure ulcer was a current problem. The experiences of the nurses´ were that pressure ulcer rarely appeared in their departments and that the prevalence has decreased over time. The mainly opinion was that the nursing staff were good at pressure ulcer prevention and treatment. Some nurses experienced a lack of documentation regarding pressure ulcer. The most nurses´ agreed on the appearance of guidelines in the departments and some nurses´ experienced the guidelines as unavailable. The majority group were doubtful if assessment scales were appropriate for their work. The most nurses´ experienced that pressure ulcer prevention and specific attention was given to patients in risk for the problem.

<p>Trycksår är ett sår eller en vävnadsskada som uppstår på grund av otillräcklig blodtillförsel. Patienter som är mycket sängliggande, har en nedsatt rörelseförmåga eller inte får i sig tillräckligt med näring riskerar i högre grad att utveckla trycksår. Syftet med denna studie var att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor upplever och uppfattar sitt arbete med trycksårsprevention och behandling. Studiens resultat baserades på en enkätundersökning där 52 sjuksköterskor deltog. Deltagarna var 49 kvinnor och tre män som var mellan åldrarna 23 till 59 år. De arbetade heltid på avdelningar inom medicin, kirurgi och ortopedi på två sjukhus i Västra Götaland. Resultatet visade att majoriteten av informanterna uppfattade att trycksår var ett aktuellt problem. Sjuksköterskorna upplevde att det sällan uppstod trycksår på deras avdelningar och att prevalensen minskat jämfört med tidigare. Överlag var uppfattningen att de var duktiga på att förebygga och behandla trycksår. Dokumentationen gällande trycksår upplevdes som bristfällig av några. Om det fanns riktlinjer på avdelningen höll de flesta med om men några av sjuksköterskorna uppfattade riktlinjerna som svårtillgängliga. Majoriteten var tveksam till om det fanns lämpliga bedömningsverktyg. Flertalet av sjuksköterskorna uppfattade att förebyggande behandling gavs till riskpatienter och de uppmärksammades särskilt.</p> / <p>Pressure ulcer is a wound or a tissue damage that appears because of an insufficient blood supply. Patients who are confined to bed, have a reduced ability to move or are in a state of poor nutrition are in a greater risk to evaluate pressure ulcer. The aim of the study was to describe nurses´ experiences concerning their work with pressure ulcer prevention and treatment. The result was grounded on a questionnaire study. 52 nurses´ participated. The participants were 49 women and three men. They were between the ages of 23 and 59 years and worked fulltime in medicine, surgery and orthopaedics hospital departments. The result showed that the majority of the nurses´ experienced that pressure ulcer was a current problem. The experiences of the nurses´ were that pressure ulcer rarely appeared in their departments and that the prevalence has decreased over time. The mainly opinion was that the nursing staff were good at pressure ulcer prevention and treatment. Some nurses experienced a lack of documentation regarding pressure ulcer. The most nurses´ agreed on the appearance of guidelines in the departments and some nurses´ experienced the guidelines as unavailable. The majority group were doubtful if assessment scales were appropriate for their work. The most nurses´ experienced that pressure ulcer prevention and specific attention was given to patients in risk for the problem.</p>

Bakgrund: Trycksår är en skada på hud eller vävnad som uppstår genom tryck och/eller skjuv. Det finns många faktorer som ökar risken för trycksår. Såren kan skapa lidande för patienter både fysiskt och psykiskt vilket förlänger återhämtning och vårdtid. Sjuksköterskan ansvarar för att bjuda in patienter och anhöriga till delaktighet för att utföra en god och säker omvårdnad. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av delaktighet i sin egen trycksårsbehandling och/eller trycksårsprevention. Metod: Allmän litteraturöversikt användes som design där 10 kvalitativa originalstudier hittades i databaserna PubMed, Psycinfo och CINAHL. Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av SBU:s granskningsmall och analyserades enligt Fribergs fyra-stegs analysmetod. Teoretisk referensram som valdes till arbetet är Katie Erikssons omsorgsteori.  Resultat: Fyra huvudkategorier samt fem underkategorier identifierades. Både positiva och negativa upplevelser om delaktighet framkom. Positiva upplevelser av delaktighet förekom vid personcentrerad vård där utbytet av information och kunskap var ömsesidigt. Det som påverkade patienternas delaktighet negativt var smärta och bristande kunskap hos både patienter och vårdpersonal. Faktorer som ansågs lindra lidandet och hade positiv inverkan på delaktighet var ett gott bemötande från personalen, med fokus på personcentrering och tillgång till adekvat information.  Slutsats: Patienter har olika upplevelser av delaktighet i sin egen trycksårsbehandling. Delaktigheten är beroende av att patienten förses med efterfrågad information och kunskap samt att vården personcentrerad. Personalen måste besitta specifik kunskap för att möjliggöra patientens delaktighet i vården. I framtiden bör fler studier genomföras för att få en bredare kunskap om området. / Background: A pressure ulcer is an injury to skin or tissue that occurs through pressure and/or shear. There are many factors that increase the risk of pressure ulcers. The wounds can create suffering for patients both physically and psychologically, which prolongs recovery and treatment time. The nurse is responsible for inviting patients and relatives to participate in order to perform good and safe nursing care. Aim: To examine patients' experience of participation in their own pressure ulcer treatment and/or pressure ulcer prevention.  Method: General literature review was used as design where ten qualitative original studies were found in the databases PubMed, Psycinfo and CINAHL. The quality review was carried out using SBU's review template and then analyzed according to Friberg's four-step analysis method. The theoretical frame of reference chosen for the work is Katie Eriksson's theory of care. Result: Four main categories and five subcategories were identified. Both positive and negative experiences of participation emerged. Positive experiences of participation occurred in person-centred care where the exchange of information and knowledge was mutual. What negatively affected patients' participation was pain and a lack of knowledge on the part of both patients and healthcare staff. Factors considered to alleviate suffering and have a positive impact on participation were good treatment from staff, focusing on person-centredness and access to adequate information. Conclusion: Patients have different experiences of participation in their own pressure ulcer treatment. Participation is dependent on the patient being provided with the requested information and knowledge and the care being person-centred. The staff must possess specific knowledge to enable the patient's participation in care. In the future, more studies should be carried out to gain a broader knowledge of the area.

Bakgrund. Trycksår är ett ofta förekommande sår och den näst dyraste vårdskadan inom svensk slutenvård. Den årliga kostnaden för trycksår i Sverige är mellan 2-8 miljarder svenska kronor. Tidigare studier uppmärksammar att sjuksköterskor ofta har bristfälliga kunskaper om trycksår och att detta till viss mån skulle kunna bero på brister i sjuksköterskeutbildningen. Syfte. Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskestudenter i termin sex skattade den erhållna utbildning och om de ansåg sig vara förberedda på att utföra bedömning och behandling av trycksår. Metod. En komparativ enkätstudie riktad mot sjuksköterskestudenter i termin sex utförd på två lärosäten i södra Sverige. Resultatet. Totalt medverkade 106 studenter i studien. Sammantaget uppgav ca 60 % av studenterna att de kände sig mycket/ganska förberedda inför att bedöma och behandla trycksår. Störst osäkerhet kunde ses gällande val av omläggningsmaterial och upprensning av trycksår. En övervägande andel av sjuksköterskestudenter, på båda lärosätena, ansåg att den erhållna utbildningen i mycket/ganska liten utsträckning givit kunskaper och färdigheter om bedömning och behandling av trycksår. Den vanligaste metoden som sjuksköterskestudenterna hade för avsikt att använda, som legitimerade sjuksköterskor, för att uppdatera sina kunskaper var att söka i Vårdhandboken och den minst vanliga var att läsa vetenskapliga artiklar. Konklusion. Fler övningstillfällen i klinisk läromiljö och under verksamhetsförlagd utbildning skulle kunna gynna inlärningen av praktiska färdigheter. Evidensbaserad omvårdnad behöver ta större plats när sjuksköterskestudenter uppdaterar sina kunskaper om trycksår. / Background. Pressure ulcer is a common wound and the second most expensive injury during care within Swedish inpatient care. The annual cost of pressure ulcer in Sweden is between 2-8 billion Swedish Kronor. Previous studies note that nurses often have inadequate knowledge about pressure ulcers and that this to some extent could be due to inefficiency in the education of nurses’. Aim. The aim of the study was to explore how student nurses’ valued the obtained education and whether they considered themselves to be prepared to assess and treat pressure ulcers. Method. A comparative survey directed towards term six student nurses’, conducted in two universities in southern Sweden. Result. A total of 106 students participated in the study. Overall about 60 % of the students reported that they felt very/fairly prepared to assess and treat pressure ulcers. The biggest uncertainty could be seen regarding the choice of dressing materials and debridement of pressure ulcers. A majority of student nurses’, at both universities, held that the obtained education had provided knowledge and skills in very/fairly small extent when it came to the assessment and treatment of pressure ulcers. The most common method that student nurses’ intended to use, as registered nurses’, to update their knowledge and skills was to search Vårdhandboken and the least common method was to read scientific articles. Conclusion. More exercises in clinical learning environment and during clinical training could benefit student nurses’ learning of practical skills. Evidence-based treatment aught to take a bigger role when nursing students update their knowledge on pressure ulcers.