• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 16
  • Tagged with
  • 16
  • 10
  • 8
  • 8
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Jobbcoaching eller jobb/coaching? : Ett ambivalent uppdrag

Nilsson, Elin, Klasson, Theresia January 2014 (has links)
I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omständigheterna påverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten påverkar jobbcoachen. Utifrån en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar på ett företag i Sverige för att på så sätt få en djupare förståelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. Vår slutsats är att jobbcoachernas emotionella arbete påverkas av interaktionen med arbetssökande då de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande där jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna är ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer där gruppen delar samma sinnesstämning. Motiverande samtal är en samtalsform som jobbcoacherna använder i arbetet. Arbetssituationen tillåter inte alltid jobbcoacherna att se arbetssökande som ett vem för att se vad som finns bakom individen då de på grund av tidbrist ofta blir tvungna att se arbetssökande som en i mängden, som ett vad. Vi har funnit att det finns en önskan om att förändra jobbcoachernas arbetssätt vilket kan förändra deras egen upplevelse av sin plats i samhället.
2

Samarbetet med jobbcoacher - ur ett arbetsförmedlarperspektiv

Backman, Josefina January 2012 (has links)
Jobbcoach är idag ett väl använt begrepp i vårt samhälle. Att vara coach kan betyda mycket. Denna uppsats avgränsar sig till de jobbcoacher som slutit ett avtal med arbetsförmedlingen och förväntas bidra med nya kunskaper och angreppssätt till den arbetssökande för att öka deras chanser på arbetsmarknaden. Syftet är att få en inblick i arbetsförmedlarnas förväntningar kring de externa jobbcoachernas insatser, samt hur de upplevdes och även vilka skillnader respektive likheter man ser på vägledning och coaching. Genom min utbildning till studie- och yrkesvägledare har jag kommit i kontakt med begreppet coach och skapat ett intresse för vad som skiljer våra yrkesroller åt. Då både studie- och yrkesvägledare och jobbcoacher arbetar för att hjälpa människor med motivation till att hitta sin egen inre kraft, för att nå olika mål i livet, började jag fundera på varför det just är jobbcoacher som ska delge arbetsförmedlingen nya angreppssätt och lösningar.Med hjälp av en semistrukturerad intervjumall, som var uppdelad i tre teman, utfördes intervjuer med arbetsförmedlare på fem olika arbetsförmedlingar i Skåne. Då fick man även möjligheten att se hur pass olika arbetsuppgifterna prioriteras i de olika kommunerna. Intervjuerna analyserades och transkriberades för att synliggöra gemensamma nämnare och för att finna likheter och olikheter.Resultat presenteras utifrån de tre teman som rör arbetsförmedlare, jobbcoaching och vägledning. Resultatet visade att de förväntningar som fanns angående jobbcoachernas insatser varierade, men att i det stora hela fanns en önskan om ökade möjligheter till ett arbete och att på något sätt vara en sorts ambassadör för de arbetssökande gentemot arbetsgivare ute i samhället. Genom arbetets gång framkom, att på grund av olika definitioner av de två yrkesrollerna från arbetets informanter, uppfattades bland annat coachingen som en yrkesroll som vågade ta kontakt med människor och hade mer kunskaper om arbetslivet och att studie- och yrkesvägledningen var en yrkesroll som hade mest kunskap om skolsystemet. En bättre marknadsföring av studie- och yrkesvägledare och dess profession kan ge andra möjligheten att skapa sig en ny uppfattning om yrket.
3

Coaching på AIC? En studie om arbetssökandes förväntningar och deras respektive coachens uppfattning av coaching

Wentzel Malmberg, Caroline January 2009 (has links)
Studiens syfte är att ta reda på de arbetssökandes respektive coachens förväntningar, och även vilken roll de arbetssökande tillskriver coacherna på Arbets- och Integrationscenter (AIC) i Malmö. Examensarbetet är skrivet utifrån den kvalitativa metoden och är en intervjustudie med sammanlagt åtta intervjuer då sju intervjuer med arbetssökande och en intervju med en coach. Den tidigare forskningen behandlar den sökandes förväntningar på vägledningen. I Kristina Johanssons uppsats som handlar om vägledningen ur ett sökande perspektiv studerar hon den sökandes förväntningar samt hur förväntningarna på vägledningen uppnåtts eller ej. I Anders Lovéns avhandling handlar om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. De teorianknytningarna som används i studien är Erving Goffmans som handlar om roller, Gunnel, Lindhs verk som handlar om sökaren och hjälparen, Susanne Gjerdes verk där begreppet coaching förklaras samt vikten av en god relation mellan den sökande och coachen.I resultatet framkommer de arbetssökandes respektive coachens bild av vad coachingen på AIC, vilket visar att de inte har en enhetlig bild av coachingen. Bilderna jämförs med varandra och coachen uttalar sig om vart eventuellt missförståndet kan komma ifrån. Det visar sig att de arbetssökande lägger stor vikt vid en bra relation och kontakten med coachen anses vara oerhört viktig. De arbetssökande vill även få hjälp med att skriva CV, få kontakter ute i arbetslivet och få hjälp med att söka arbete. Resultatet analyseras utifrån frågeställningarna med hjälp av litteraturen för att svara på frågorna. Det blir uppenbart att de arbetssökande och coachen inte har samma syn på vad coaching är på AIC. Även betydelsen av en bra relation mellan de arbetssökande och coacherna utforskas.I slutdiskussionen diskuteras coacherna vid AIC´s titel och hur relevant det är att även kalla dem för coacher. Dessutom diskuteras coachernas arbetsuppgifter som analyseras med hjälp av litteraturen. I metoddiskussionen diskuteras den kvalitativa metoden som användes i studien.
4

Social interaktion : -en kvalitativ studie om vägledning mot arbetslivet

Habtom, Ariam, Thulin, Sara January 2011 (has links)
Using a qualitative research method to get the empiricism for analysis, we have analyzed advisors and job seekers experience of management meetings at the job center in Halmstad. We used a semi-structured interview form when we collected the empiricism from four advisors, four job seekers and one complementary actor in the form of a job coach, with a hermeneutic approach to interpreting the informants’ subjective experience. We also chose to analyze our results using theories by Asplund, Von Wright, Mead, Scheff, Barth and Malténs The results presented have shown that time is what they all described as lacking. It was found that the job seekers had a reasonable degree of common experience in both the management meetings and the working role of the advisors, while the advisors themselves were divided on how their role would be applied. All informants had quite individual needs for what they wanted to give and receive out of the management meetings.
5

Jobbcoachers inverkan på motivationen hos arbetssökande

Näs, Therese, Höglund, Linda January 2010 (has links)
<p>Studien syftade till att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd motivation mellanarbetssökande som hade en intern eller extern jobbcoach. Samt om ålder hade någon betydelse och ifall motivationsförändringen gav resultat genom fler sökta jobb. 42 arbetssökande svarade på en enkät med 28 frågor om motivation och jobbcoaching. Resultatet visade ingen skillnad i motivation mellan arbetssökande oavsett om de hade intern eller extern jobbcoach. Däremot blev äldre mer motiverade än yngre. Motivationen gav inte effekten att de arbetssökande sökte fler jobb. Slutsatsen var att jobbcoacherna tycks ha motiverade arbetssökande men det var oklart om de fick jobb efter avslutad coaching.</p>
6

Jobbcoachers definition av sitt arbete : - ett yrke i vardande

Eriksson, Gabriela January 2010 (has links)
<p>Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende. Jobbcoacher har också ett stort handlingsutrymme som innebär att de kan utforma sitt arbetssätt och påverka det slag av service efter sina klienters behov, vilket respondenterna uttrycker som individanpassad hjälp. Respondenterna menar också att de arbetar med att finna praktiska lösningar på klienternas problem och att bearbeta känslor som exempelvis rädsla, för att ge klienterna mer makt att hantera sin nuvarande situation. Vidare visar resultatet att jobbcoacherna upplever viss begränsning inom sitt yrke som exempelvis den ökande arbetslösheten, i och med att jobbcoachernas arbete ofta är relaterade till att stötta klienten till nytt jobb. Slutsatsen är att jobbcoachernas arbetssätt har förändrats sedan finanskrisens början, då de i större utsträckning än tidigare föreslår utbildningar för att klienterna ska kunna bygga på sin kompetens under lågkonjunkturen.</p>
7

Jobbcoachers definition av sitt arbete : - ett yrke i vardande

Eriksson, Gabriela January 2010 (has links)
Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende. Jobbcoacher har också ett stort handlingsutrymme som innebär att de kan utforma sitt arbetssätt och påverka det slag av service efter sina klienters behov, vilket respondenterna uttrycker som individanpassad hjälp. Respondenterna menar också att de arbetar med att finna praktiska lösningar på klienternas problem och att bearbeta känslor som exempelvis rädsla, för att ge klienterna mer makt att hantera sin nuvarande situation. Vidare visar resultatet att jobbcoacherna upplever viss begränsning inom sitt yrke som exempelvis den ökande arbetslösheten, i och med att jobbcoachernas arbete ofta är relaterade till att stötta klienten till nytt jobb. Slutsatsen är att jobbcoachernas arbetssätt har förändrats sedan finanskrisens början, då de i större utsträckning än tidigare föreslår utbildningar för att klienterna ska kunna bygga på sin kompetens under lågkonjunkturen.
8

Jobbcoachers inverkan på motivationen hos arbetssökande

Näs, Therese, Höglund, Linda January 2010 (has links)
Studien syftade till att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd motivation mellanarbetssökande som hade en intern eller extern jobbcoach. Samt om ålder hade någon betydelse och ifall motivationsförändringen gav resultat genom fler sökta jobb. 42 arbetssökande svarade på en enkät med 28 frågor om motivation och jobbcoaching. Resultatet visade ingen skillnad i motivation mellan arbetssökande oavsett om de hade intern eller extern jobbcoach. Däremot blev äldre mer motiverade än yngre. Motivationen gav inte effekten att de arbetssökande sökte fler jobb. Slutsatsen var att jobbcoacherna tycks ha motiverade arbetssökande men det var oklart om de fick jobb efter avslutad coaching.
9

Relationens och maktens betydelse mellan jobbcoach och deltagare / The Role of Power and the Relationship  between Job Coach and Client

Yderbo, Julian, Strandh, Matilda January 2023 (has links)
Studiens utgångspunkt är det asymmetriska maktförhållandet som råder i institutionella samtal, och hur jobbcoacher inom den arbetsmarknadspolitiska insatsen Kundval Rusta och Matcha upplever och förhåller sig till den i handledningen av deltagarna. Vidare fördjupar sig studien i hur jobbcoacherna upplever betydelsen av relationen till deltagarna, eftersom makt uppstår och verkar i relationer. Totalt intervjuades sex jobbcoacher. Intervjuerna var semistrukturerade och empirin analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Studiens teoretiska ansats utgår från begreppen strukturell, intentionell och relationell makt samt relationens betydelse i professionella samtal. Resultatet visade att respondenterna ser en god relation med deltagarna som nödvändig för samarbetet parterna emellan. Utan samarbete ansåg de att det blev svårt att handleda deltagarna. Gällande hur makt tog sig uttryck och hur de hanterade den, upplevde respondenterna att både jobbcoach och deltagare har makt beroende på kontext. Respondenterna använder olika strategier både för att utöva och ge makt till deltagarna. Makt och relation påverkade varandra; exempelvis när respondenterna rapporterade deltagare som misskött sig, vilket påverkade relationen mellan parterna negativt. För att motverka negativ påverkan valde några respondenter att låta bli att rapportera misskötsel.
10

Jobbcoacher och anställningsbarhet

Burman, Anna January 2011 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur jobbcoacher som arbetar på arbetsförmedlingen ser på begreppet anställningsbarhet. Syftet är också att granska hur jobbcoacherna ser på sina möjligheter att coacha de arbetssökande mot anställningsbarhet samt att undersöka vilket ansvar jobbcoacherna lägger på sig själva och på de arbetssökande. Urvalet är fem interna jobbcoacher anställda på Arbetsförmedlingen och metoden jag har använt mig av är semistrukturerade intervjuer.För att analysera resultatet har jag använt mig av två framstående synsätt på hur man ser på anställningsbarhet, vilka är den teknisk-rationella och den förståelsebaserade synen samt McQuaid & Lindsay’s tabell över individuella faktorer, personliga förhållanden och yttre faktorer som påverkar anställningsbarheten hos individer.Resultatet visar att jobbcoacherna främst tillämpar ett förståelsebaserat synsätt på anställningsbarhet, vilket innebär att de coachar de arbetssökande mot anställningsbarhet genom att försöka göra dem medvetna om hur de kan öka sin anställningsbarhet. Det framkommer att jobbcoacherna anser sig ha stora möjligheter att coacha de arbetssökande mot anställningsbarhet då de ser fler förutsättningar än motstånd med coachningen. Slutligen har jag även kommit fram till att det är de arbetssökande som ses som ansvariga över sin anställningsbarhet.

Page generated in 0.0408 seconds