När sjukvårdspersonal inte kan skapa en relation i mötet med patienten får han/hon svårt att identifiera, bedöma och ta ställning till vilka behov som bör tillgodose patienten. Innehållet i en relation bygger på kommunikation och kommunikativa brister kan bero på stress, osäkerhet och rädsla. Det kan i sin tur leda till att patienten inte uppskattar den givna vården, alternativt inte vågar söka vård. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet med sjukvårdspersonal. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats som bygger på fem självbiografier. I resultatet framkom att patienterna inte alltid kände sig delaktiga i sin behandling. Patienterna upplevde dessutom att de inte möttes med empati, vilket innefattar medkänsla och förståelse, från sjukvårdpersonal. Det framkom också att patienterna hade svårt att skapa tillit när det brast i kontinuiteten med sjukvården, och det var svårt för patienterna att känna trygghet när de ständigt konfronterades med nya människor. Oavsett vilken diagnos på psykisk ohälsa som patienterna har, är uppfattningen om hur de vill bli bemötta densamma. Genom att sträva efter kontinuitet och empati kan maktförhållanden utjämnas och patienterna slipper känna sig som brickor i ett spel.

No description available.

Bakgrund: Självskadebeteende hos unga kvinnor är ett fenomen som har blivit allt vanligare under de senaste åren. Dessa patienter söker sig till alla delar av vården, vilket gör att det som sjuksköterska är viktigt att kunna bemöta dem på bästa sätt. Syfte: Syftet var att utifrån självbiografier beskriva självskadande unga kvinnors upplevelser av lidande och välbefinnande. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys, där vi utgick från fem självbiografier. Resultat: Resultatet visar på två huvuddrag som kännetecknar de unga kvinnornas upplevelser av ohälsa och hälsa. Dessa är relationen till de närstående, om denna var god kände de sig tillfreds. Det andra huvuddraget var att makt/vanmakt påverkade dem negativt när vårdpersonalen tog makten.Slutsats: Närståendes betydelse för de unga kvinnornas upplevelse av lidande och välbefinnande är viktigt därför bör ökat stöd till närstående prioriteras i vården. Vidare bör vårdpersonalen använda sin makt till att lindra de unga kvinnornas sjukdomslidande istället för att åsamka ett vårdlidande.

Bakgrund: Alkoholberoende skapar stor makt över en människas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. Smärtsamma känslor dövas med alkohol men ger på sikt ett ökat lidande och personen kan inte längre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig själv och andra vilket skapar än mer lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvärld. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats och som datamaterial användes fyra självbiografier. Dessa analyserades utifrån en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudteman med tillhörande subteman. Studien visar att de alkoholberoende känner ett stort lidande genom sitt drickande. Beroendet var så starkt och det fanns inte längre något val att dricka, det blev ett måste. Känslor som kontrollförlust, förnekelse, skam och skuld beskrevs av de alkoholberoende som en följd av sin situation. Slutsats: Studien ger en ökad förståelse för den alkoholberoendes livsvärld och kan ge goda möjligheter för en god vårdrelation.

Bakgrund:År 1864 stiftades en lag som gjorde det olagligt för en man att utöva våld mot den kvinna han hade en nära relation med. Våld mot kvinnor i en nära relation är idag ett växande samhällsproblem. Kvinnor som är utsatta för våld i en nära relation undviker ofta att söka hjälp då de är rädda för att bli dåligt bemötta, dömda och ifrågasatta. Det är därför av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal vågar fråga kvinnor om de har blivit utsatta för våld för att kunna uppmärksamma problemet.Syfte:Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor upplever välbefinnande samt lidande i en nära relation där våld förekommer.Metod:En kvalitativ studie valdes. Fem självbiografier valdes som belyste kvinnors upplevelser av våld i en nära relation. Analysprocessen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans(2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys.Resultat:Det våld som kvinnorna utsattes för påverkade dem fysiskt, psykiskt och sexuellt. Våldet ledde till känslor av kränkning, otrygghet och hat. Dessa känslor gav kvinnorna ett lidande. Trots känslor av lidande kunde kvinnorna även känna välbefinnande då de fick stöd av vänner, familj och professionella.Slutsats:Kvinnorna upplevde både lidande och välbefinnande i den våldsamma nära relationen. För att hälso- och sjukvården ska kunna bemöta kvinnor som blir utsatta för våld i en nära relation på ett respektfullt och lyhört sätt, är det viktigt att de får en ökad förståelse och kunskap om kvinnornas egna upplevelser av sin situation.

<p>Problemområde: Studiens problemområde omfattade den förändrade livsvärlden hos en familj då ett barn drabbas av cancer. Sjukdomen för med sig en ökad emotionell stress och de vanligaste reaktionerna är ångest, depression, ängslan, skuld, maktlöshet, utmattning och osäkerhet. Barnets cancer leder således till ett ökat livslidande hos samtliga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med studien är att ur ett föräldraperspektiv belysa hur familjens livsvärld påverkas då ett av barnen drabbas av cancer samt hur situationen hanteras av familjen. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där författarna utgick ifrån tre olika självbiografier. Självbiografierna analyserades genom latent innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre olika teman. De viktigaste fynden var livslidandet och den förändrade livsvärlden som kom uppkom i samband med barnets sjukdom, samt förmågan till att hitta de små glädjeämnena i livet trots motgångar.</p>

<p><em><strong>Bakgrund: </strong>Självskadebeteende hos unga kvinnor är ett fenomen som har blivit allt vanligare under de senaste åren. Dessa patienter söker sig till alla delar av vården, vilket gör att det som sjuksköterska är viktigt att kunna bemöta dem på bästa sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att utifrån självbiografier beskriva självskadande unga kvinnors upplevelser av lidande och välbefinnande. <strong>Metod:</strong> Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys, där vi utgick från fem självbiografier. <strong>Resultat:</strong><strong></strong> Resultatet visar på två huvuddrag som kännetecknar de unga kvinnornas upplevelser av ohälsa och hälsa. Dessa är relationen till de närstående, om denna var god kände de sig tillfreds. Det andra huvuddraget var att makt/vanmakt påverkade dem negativt när vårdpersonalen tog makten.</em><em><strong>Slutsats:</strong> Närståendes betydelse för de unga kvinnornas upplevelse av lidande och välbefinnande är viktigt därför bör ökat stöd till närstående prioriteras i vården. Vidare bör vårdpersonalen använda sin makt till att lindra de unga kvinnornas sjukdomslidande istället för att åsamka ett vårdlidande.</em></p>

Bakgrund: I Sverige vårdades år 2011 drygt 7700 personer på sjukhus för självskador. Självskadebeteendet används ofta som en copingstrategi för att hantera och lindra psykisk smärta och ångest, men kan även vara ett rop på hjälp. Handlingarna väcker ofta starka känslor, såsom ilska, maktlöshet och antipati, hos sjukvårdspersonal. Patientgruppen upplevs ofta svår att ge bra vård till och patienterna utsätts för mycket tvångsvård och tvångsåtgärder. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter med självskadebeteende upplever bemötandet i vården. Metod: Studien, en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, har utförts medelst analysering av tre självbiografier skrivna av personer med ett tidigare självskadebeteende. Resultat: Självbiografiförfattarnas upplevelser av bemötandet i vården delades in i två huvudkategorier; positiva respektive negativa upplevelser. Under positiva upplevelser utkristalliserades fyra kategorier; Trygghet och tillit, Erhålla information, Bli tagen på allvar och känna sig förstådd respektive Omtanke och stöd. Under huvudkategorin negativa upplevelser hittades kategorierna Utlämnad och maktlös, Ej bli tagen på allvar och ej känna sig förstådd, Ej känna sig värdig vård samt Bristande information. Slutsats: Bemötandet inom vården är avgörande för relationen mellan vårdare och vårdtagare. Då patienterna hade positiva upplevelser av bemötandet grundlades en tillitsfull relation. Ett dåligt bemötande bidrog till ett vårdlidande för patienterna. Klinisk betydelse: Resultatet kan ge vårdpersonal en ökad kunskap och bättre förståelse för vad i bemötandet som upplevs positivt respektive negativt av patienten. Detta kan leda till ett förbättrat och mer professionellt bemötande av dessa patienter, vilket är viktigt för ett gott tillfrisknande. / Background: During 2011 more than 7700 people were hospitalized for self-injuries in Sweden. Self-injury behavior is often used as a coping strategy to manage and relieve mental pain and anguish, but can also be a cry for help. The actions often generate strong emotions, such as anger, powerlessness and antipathy, among health care staff. This group of patients is often perceived difficult to provide good care for and the patients are exposed to many coercive measures. Purpose: The purpose is to illustrate how patients with self-injury behavior experience their treatment. Method: The study, a qualitative content analysis with an inductive approach, has been performed by analyzing three autobiographies written by persons with a previous self-injury behavior. Result: The patients/authors experiences of their treatment were divided into two main categories; positive and negative experiences. Under positive experiences four categories crystallized; Security and trust, Receive information, Be taken seriously and feel understood and Care and support. Under the main category negative experiences four categories were developed; Left out and powerlessness, Not be taken seriously and not feel understood, Not feel worthy of care and Lack of information. Conclusion: The treatment in health care is critical to the relationship between caregiver and care recipient. When the patients´ had positive experiences of the treatment from the staff a trusting relationship was founded. A bad attitude contributed to patients suffering. Clinical significance: The results may give health care professionals a better knowledge and understanding of the treatment that is perceived positively or negatively by the patient. This can lead to an improved and more professional treatment of these patients, which is important for a good recovery.

Bakgrund: År 2011 fick cirka 58 000 människor i Sverige diagnosen cancer. Antalet människor som drabbas ökar och varje år avlider cirka 21 000 människor till följd av sjukdomen. Sjukdomen orsakar lidande vilket medför att den drabbade är i behov av förståelse. Forskning kring cancersjukas upplevelser efter att ha fått besked att deras tid i livet är utmätt på grund av terminal cancer är  begränsad.                  Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av förändring i livsvärlden då cancern övergår till ett terminalt tillstånd.                 Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier. Innehållet analyserades med hjälp av Lundman och Graneheims innehållsanalys (2004).  Resultat: Tre kategorier framträdde: Fysisk och social förändring, Inställning till livet med kontroll och hopp i fokus samt Känslor i relation till sjukdom. Kategorin fysisk och social förändring behandlar förändring av den levda kroppen och mellanmänskliga relationer. Kontroll var en central del då avsaknad av kontroll medförde känslan av maktlöshet. Hopp var viktigt för att behålla livslusten. Terminal cancer medförde negativa känslor som ångest, men även betydelsefulla känslor såsom välbefinnande och mening.          Slutsatser: Tillståndet medförde omfattande förändringar i livsvärlden. Känslan av att vara begränsad och maktlös framkom, men även upplevelsen av att uppskatta livet på ett annat sätt än tidigare.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en kronisk neurologisk autoimmun sjukdom som skadar och inflammerar det centrala nervsystemet. Symtomen är många och av varierande art. Det är en oförutsägbar sjukdom och innebär livsomvälvande förändringar i den drabbades liv, både fysiska och psykiska. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors levda erfarenhet av Multipel Skleros. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats som har genomförts med innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes livsvärldsperspektivet, eftersom fokus var på den unika och individuella upplevelsen av att leva med Multipel Skleros. Resultat: Att få reda att man drabbats av Multipel Skleros medför känslor som förnekelse och förkastelse, samt en rädsla och ovisshet för hur sjukdomen kommer utvecklas och framtiden kommer bli. Känslor som maktlöshet och övergivenhet beskrivs och så även en sorg över aktiviteter man inte längre kan utföra. Symtomen kan medföra en känsla av skam och den drabbade kan även känna skuldkänslor gentemot anhöriga. Att slutligen acceptera sjukdomen innebär en förändrad livssyn och en känsla av trygghet åstadkommen genom ökad kunskap om sin sjukdom. Slutsats: På grund av att Multipel Skleros är oförutsägbar och skiljer sig mellan individer var det av största vikt att belysa den enskilda individens upplevelser för att ge ökad förståelse om upplevelsen av att leva med sjukdomen.