Bakgrund:Bröstcancer utgör 30% av cancerfallen hos kvinnor och är därmed den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingen för bröstcancer är kirurgi, cellgifter, strålning och hormonbehandling. Behandlingen och dess biverkningarna har en stor inverkan på livet vilket bidrar till känslomässiga reaktioner.  Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå behandling vid bröstcancer.   Metod:Studien baseras på en kvalitativ ansats med vårdvetenskapen som teorigrund. Det tillämpades ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom fem självbiografier skrivna av kvinnor som behandlats för bröstcancer. För att analysera böckerna användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat:Behandlingen av bröstcancern innebar en förändrad vardag där sjukdomen styrde. För att hantera den förändrade vardagen användes olika strategier. Behandlingen och dess biverkningar innebar fysiska förändringar som påverkade vardagen och därtill orsakade känslomässiga reaktioner. För att yttra tankar och känslor fanns ett behov av stöd från både familj och vårdpersonal.  Slutsats:För att uppfylla behovet av stöd under behandlingstiden krävs det vidare utbildning i stöd och bemötande hos vårdpersonal och närstående, att vårdpersonal förhåller sig till ett livsvärldsperspektiv samt att ytterligare professioner inkluderas. På så sätt kan kvinnorna få adekvat information, stöd i att hantera vardagen och möjlighet att yttra sina känslor.

Bakgrund: Självskadebeteende blir allt vanligare bland människor. Känslan av utanförskap är en av flera faktorer till undvikandet att söka vård därav syns inte problemet i samma utsträckning som det finns i samhället.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att bli behandlad för sitt självskadebeteende. Metod: Studien är en kvalitativ självbiografi studie som grundar sig i granskning och analysering av fem självbiografier. Resultat: Tre kategorier och åtta underkategorier framkom som beskriver positiva och negativa erfarenheter av att vårdas för självskadebeteende. Huvudkategorierna är hopplöshet, hjälplöshet ocg omsorg. Negativa attityder och oprofessionellt bemötande leder till känslor som maktlöshet, frustration, förnedring, ensamhet och uppgivenhet. Vårdpersonalen har en betydande roll i patientens behandlingsprocess. Lyhördhet och förståelse leder istället till positiva känslor som tillit, minskad ensamhet och en vilja till samarbete.  Slutsatser: Studien visar att professionellt och medmänskligt bemötande av utbildade vårdare med en vilja att hjälpa och förstå patienternas verklighet är nödvändigt för tillfrisknand från självskadebeteende. Det är av betydelse att möta patienten i det stadie hen befinner sig i och anpassa vård efter individens behov.

The purpose of this study was to investigate the victim’s descriptions of the perpetrators actions based on three autobiographies. The autobiographies Ni vann aldrig (2018), Jag finns (2010) and En mobbads minnen (2006) are based on the authors' subjective experiences of the bullying in school. A qualitative content analysis was used to investigate the purpose and issues of the study. The analysis has been a great help to find and encode sentences from each autobiography. The sentences have then been thematized into three different category that are based on bullying in physical, psychological and verbal form. The report has been strengthened with the support of Antonovsky's salutogenic theory, which deals with the concept of KASAM. KASAM implies a sense of context and is explained based on the three concepts: manageability, comprehensibility and meaningfulness. The theory has helped us to understand how the individual's physical as well as mental health is affected in relation to difficult events that occur in life. Previous research studies have also been used to create a deeper understanding of inclusion and exclusion, different forms of bullying, how the concept of bullying can be defined, and the consequences of bullying. The result has shown that the bullying occurred in physical, mental and verbal forms. In the autobiography Jag finns (2010), physical bullying was a frequent act described by the victim Maja-Maria. Based on Lisa's descriptions in the autobiography Ni vann aldrig (2018), we discovered that psychological bullying was an act that occurred most times. Based on AnnaLena's descriptions, mental bullying was also a frequent act that appeared in the autobiography En mobbads minnen (2006). In each autobiography, verbal bullying was least prevalent. When comparing the autobiographies, we discovered that there were similarities and differences in the victims 'descriptions of the perpetrators' actions. / Syftet med denna rapport var att undersöka offrens beskrivningar av förövarnas handling utifrån tre självbiografier. Självbiografierna Ni vann aldrig (2018), Jag finns (2010) och En mobbads minnen (2006) bygger på författarnas subjektiva erfarenheter av mobbning i skolan. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. En kvalitativ innehållsanalys har varit till stor hjälp för att hitta och koda meningar från respektive självbiografi. Meningarna har därefter tematiseras i tre olika kategorier. Dessa teman är baserade på mobbning i fysisk, psykisk och verbal form. Rapporten har förstärkts med stöd av Antonovskys salutogena teori som handlar om begreppet KASAM. KASAM innebär en känsla av sammanhang och förklaras utifrån de tre begreppen: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Teorin har hjälp oss att förstå hur individens fysiska samt psykiska hälsa påverkas i relation till svåra händelser som uppstår i livet. Tidigare forskningsstudier har även kommit till användning för att skapa en djupare förståelse inom inkludering och exkludering, olika mobbningsformer, hur begreppet mobbning kan definieras samt vilka konsekvenser mobbning medför. Resultatet har visat att mobbningen förekom i bland annat fysisk, psykisk och verbal form. I självbiografin Jag finns (2010) var fysisk mobbning en frekvent handling beskrevs av offret MajaMaria. Utifrån Lisas beskrivningar i självbiografin Ni vann aldrig (2018), upptäckte vi att psykisk mobbning var en handling som förekom flest gånger. Baserat på Anna-Lenas beskrivningar var psykisk mobbning likaså en frekvent handling som framkom i självbiografin En mobbads minnen (2006). I respektive självbiografi var verbal mobbning minst förekommande. Vid jämförelse av självbiografierna upptäckte vi att det förekom likheter och skillnader på offrens beskrivningar av förövarnas handlingar.

Sammanfattning Bakgrund: Att leva med ett alkoholmissbruk innebär hur alkoholintaget påverkar en persons liv och handlingar såsom skola, jobb och det sociala livet. Alkoholmissbruket påverkar hela familjen, men det är främst barnen som drabbas. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap inom området och fånga upp dessa barn för att sedan kunna hjälpa dem.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelse av att leva med en alkoholmissbrukande förälder.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier med induktiv ansats. Data har analyserats utifrån en manifest innehållsanalys.  Resultat: Barn som vuxit upp med en alkoholmissbrukande förälder upplevde sig ofta svikna, övergivna och att föräldern ständigt ljög. De blev utsatta för sexuella övergrepp, psykisk och fysisk misshandel och utvecklade avvikande beteenden, fick ett stort kontrollbehov och blev överdrivet ansvarsfulla.  Slutsats: Det framkom i studien att barn till en alkoholmissbrukande förälder ofta är oroliga, ledsna, uppmärksamhetssökande och gör allt för att få bekräftelse från andra. De upplever hemmet som en otrygg plats och se det som deras ansvar att ta hand om familjen. Mörkertalet är stort då många av barnen ofta väljer att dölja problemet för utomstående. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa tillit till barnen för att de ska kunna bygga upp en meningsfull framtid

Självbiografisk arbete, betraktelse och berättelse  från Riddarhyttan i Bergslagen. En liten by i skogen inklämd mellan två sedan länge nedlagda gruvor där mina släktingar, från morfar/farfar och bakåt, arbetat med att bryta främst järnmalm. 1984, året jag föddes, så hade det gått 5 respektive 17 år sedan gruvan i Bäcka och gruvan i Källfallet, belägna på varsin ände av Riddarhyttan, lades ned.

Depression är ett omfattande lidande och räknas som en folksjukdom. Det är ett tillstånd som får svåra konsekvenser för den enskilde individen. Individen upplever ofta nedstämdhet, ångest och oföretagsamhet. Livet färgas dessutom av den dystra sinnesstämningen och tycks ha liten eller ingen mening alls. Det valda forskningsområdet är ett växande problem i samhället och många gånger upplever den drabbade skuld och skam, som en följd av den tabu som råder. Med en ökad förståelse för individens upplevelser ökar möjligheten för att denna patientgrupp får både ett bättre bemötande och en bättre vård. Syftet med studien är därför att belysa människors upplevelser av att leva med depression. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I självbiografierna framkommer det hos samtliga författare hur depressionen skapar ett omfattande lidande som påverkar förmågan att leva ett fullgott liv. Depressionen skapar känslor av skuld och skam, destruktiva tankar, social isolering och en plågsam oförmåga att hantera vardagslivet. När livet upplevdes som allra mörkast, var det vanligt att ta till diverse metoder för att hantera situationen. Det kunde handla om självmedicinering, överkonsumtion av alkohol eller att skada sig själv. Samtliga författare upplevde dessutom att det fanns en bristande förståelse för deras situation från omgivningen. Det blir tydligt att det finns en stark stigmatisering kring depression som försvårar livet för den drabbade. Den bristande förståelsen kunde skapa en känsla av utanförskap och individen drog sig många gånger undan från omgivningen.

En narrativ undersökning av kvinnliga självbiografiska verk. En undersökning i hur svåra självupplevda erfarenheter genom olika konstnärliga former kan ”bli till”, bli kommunicerbara och subversiva. I undersökningen har jag sett historiskt på kvinnlig självbiografi, bekännelselitteratur och självbiografisk subversion. Jag har även undersökt erfarenheter, möten, skam och skuld. Utifrån detta har jag analyserat två av kvinnor skrivna självbiografiska texter, samt arbetat parallellt med gestaltning av egen självbiografisk subversion. Mitt fokus har varit svåra kvinnliga självupplevda erfarenheter kopplade till skam och skuld och olika konstnärliga former att göra berättandet möjligt genom. Till min undersökning hör gestaltningen, Blå timmen - en självbiografisk subversion, där jag söker vägar att göra de svåra självupplevda erfarenheterna möjliga att berätta. Jag använder den blå timmen som en tillflykts ort och samtidigt som en kanal för erfarenheter. Den blå timmen blir ett andrum, ett hål i tiden. I den blå timmen blir det möjligt att närma sig det som inte går att berätta och det som inte går att lyssna till, det som är fyllt av skam och skuld. Det är ett sökande efter en väg ut, en plats eller ett rum där det går att möta och vända det som plågar till en kraft att söka kunskap och förändra med.

No description available.

Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom har episoder med depression och manier. Vid dessa episoder försvåras patientens förmåga att hantera känslor, arbete samt ekonomi. Genom en ökad förståelse kring sjukdomen kan tabubeläggning om bipolär sjukdom minskas. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera fem självbiografiska böcker som är skrivna av patienter som lever med bipolär sjukdom. Resultat: I resultatet framkom olika teman som beskriver hur patienter upplever att leva med bipolär sjukdom. De teman som framkom var: Viljan att få hjälp, att acceptera bipolär sjukdom och betydelsen av anhörigas stöd samt känslan av att vara annorlunda. Slutsats: Patienter med bipolär sjukdom behöver stöd från anhöriga och bli mer uppmärksammad i sin sjukdom från sjukvårdspersonal. Vid tidig diagnostisering kan behandling sättas in som minskar risk för suicidförsök och självskadebeteende hos patienten. Ökad förståelse om bipolär sjukdom kan leda till att patienter mer accepterar sin sjukdom. / Backround: Patients with bipolar disorder/disease has episodes with depression and mania. During these episodes the ability to manage emotions, work and economy becomes more difficult. With increased understanding of their disorder, the taboo subject of bipolar disorder can decrease. Aim: The aim to this study was to describe patient´s experiences of living with bipolar disorder. Method: A qualitative research was used to analyze five biographies, which are written by patients living with bipolar disorder. Result: In the result different themes emerged which describe patient´s experiences living with bipolar disorder/disease. The themes which stood out were: The desire to get help, to accept bipolar disorder and the importance of relatives support and the feeling of being different. Conclusion: Patients with bipolar disorder needs support from relatives to get more attention from medical staff to view the entirety of the patient´s disease. Early diagnosis, treatment can be initiated which reduces the risk of suicide attempts and self harm in the patient. Increased knowledge about bipolar disorder can lead to a better working life for the patients.

No description available.