Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag. Det är en progressiv sjukdom som drabbar hjärnan och därmed påverkar personens kognitiva förmågor. De alzheimersdrabbade blir ofta vårdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebära en stor påfrestning för dessa. För att vårdpersonal skall kunna stödja de anhöriga på bästa sätt krävs en förståelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ inriktning gjordes av fyra självbiografier, som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att de anhörigas upplevelser var till största delen negativa. Dock fanns där stunder av glädje och kärlek som gav de anhöriga styrka att kämpa vidare. De upplevde känslor som frustration, ilska, vrede, skuldkänslor och acceptans. Detta pågick i en cykel som ständigt började om. Det var som om de befann sig i ett ekorrhjul och kämpade för att ta sig ur. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fylla. De anhöriga är i en utsatt situation. Att lyssna, förstå och stödja dessa gagnar både de anhöriga och deras partners. / Background: Alzheimer's disease is the third leading cause of death in the western world. It is a progressive disease which affects the brain and the person's cognitive abilities. These people are often cared for at home by their spouses, which may be a great strain for the spouses. For professionals to be able to support the spouses in the best manner requires an understanding of how they are experiencing their situation. Aim: The purpose of this study was to illuminate the spouses´ experiences of living with a person with Alzheimer's disease. Method: An empirical study with qualitative approach was made on four autobiographies. A content analysis was used to analyze the material. Results: The results showed that the spouses´ feelings were mostly negative. However, there were moments of joy and love which gave the relatives strength to keep on fighting. They experienced feelings of frustration, anger, rage, guilt and acceptance. This went on in a repeating cycle. It was as if they were in a treadmill and struggled to get out of. Conclusion: Nurses have an important role to play. The relatives are in a vulnerable position and by listening, understanding and supporting these, it is beneficial not only for them, but also for their partners.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser. Detta påverkar deras identitetsutveckling. I studien används havet som metafor för livet och utifrån detta redovisas resultatet med hänvisning till havets olika uppförande samt hur dessa kan bemästras, därav uppsatsens namn Människan och havet. Identitetsfaserna benämns och karaktäriseras enligt följande: Stilla havsbris är den fas då författarna börjar få en förnimmelse av normalitet och avvikelse i relation till sin egen situation. Hela havet stormar är den fas då författarna strävar efter frigörelse från sitt sociala sammanhang. Lägga till vid en brygga är den fas då författarna närmar sig och försonas med sin historia.

Under 1950-talet skrev Ivar Lo-Johansson flera självbiografiska berättelser som på omslagen också benämns som självbiografiska romaner; Analfabeten, Gårdfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författaren, Socialisten, Soldaten, Proletärförfattaren, vilka skildrar samtiden, 1910-talets slut till 1950-talets början. Författaren, som jag har intresserat mig mest för i analysen, är indelad i tolv kapitel som i princip skulle kunna läsas fristående från varandra. I boken får vi följa Lo-Johansson genom arbetardiktningens genombrottsår i 1930-talets början. Den unge författaren möter det nya samhället i spåret efter Stockholmutställningen. Diskussionerna bland författarkollegorna, som endast omnämns med initialer, går heta. Några av kollegerna, bland annat Harry Martinsson, Nils Ferlin, Gustav Hedenvind-Eriksson och Martin Koch, presenteras mer ingående. I Författaren beskriver Lo-Johansson också arbetet med sin egna första stora bok, God natt, jord. Syftet med den här uppsatsen har bland annat varit att undersöka vilka faktorer, som vinkar mot fiktion eller ickefiktion, både textinterna och textexterna, som återfinns i den självbiografiska romanen Författaren. Jag har också undersökt vilken funktion de karaktäristiska dragen får i berättelsen. Metoden jag har använt mig av är analys av primärmaterialet utifrån framför allt ett narratologiskt perspektiv. Samt en komparativ analys av primärmaterialet i förhållande till den traditionella självbiografin. Tidigt i min analys kunde jag konstatera att Författaren inte gick att kategorisera som antingen fiktiv eller ickefiktiv. Därför har jag undersökt vad i den självbiografiska romanen som vinkar mot fiktion respektive ickefiktion. Exempel på sådant i de självbiografiska romanerna som vinkar mot fiktion är bland annat att det förekommer en hel del mimetiskt berättande, symbolanvändning och andra berättartekniska och stilistiska grepp som är mer vanligt förekommande i den fiktiva berättelsen. Ivar Lo-Johansson övergår också emellanåt till att bli allvetande som berättare. Att den textexterne författaren Lo-Johansson är den samme som berättaren och bokens huvudperson leder tankarna till den ickefiktiva berättelsen. Vilket också Lo-Johanssons avsikt att avbilda verkligheten gör, trots att han har fått kritik för att allt i böckerna kanske inte är sant. Paratexternas funktion är viktig, för att beskriva boken på ett sådant sätt så att författarens syfte med den framgår. De har också som uppgift att signalera genretillhörighet. Ivar Lo-Johanssons självbiografiska roman måste därför läsas som just en självbiografisk roman. En genre som blandar en berättarmetod som anses mer vanligt förekommande i den fiktiva berättelsen med en författarintention som går ut på att på ett sanningsenligt sätt avbilda verkligheten. Att Ivar Lo-Johansson har en avsikt med det han berättar framgår tydligt. Det handlar om att föra fram en åsikt, ta ställning för eller emot. Ofta är det samhällets orättvisor stora och små, som presenteras. Det sker ofta ur ett klassperspektiv och målet med skrivandet är att, förutom att framställa sitt eget liv, förändra samhället.

Inger Edelfeldt (1956) and Bengt Martin (1933-2010) are two Swedish writers of different generations. Both of them did, between the years 1968 to 1983, write about adolescent men coming to terms with their homosexuality. Edelfeldt wrote two versions of the same story, with slight but significant differences, the main being different implied readers (adult versus adolescent). Bengt Martin wrote about three young homosexual characters: Joakim, Bengt and Bengt. The story about Joakim is presented as fiction but bears many resemblances with Martin’s autobiography. The story about Bengt, the only one of these stories meant for an adolescent implied reader, is seemingly presented as autobiographical but bears only slight resemblances to the Bengt brought forth in the autobiography Jag ångrar ingenting (“I don’t regret anything”). My purpose is to analyze how and why Edelfeldt and Martin re-wrote these stories. In what ways do the rewritings change the story about how it is to be young and homosexual? My result shows that a story about homosexuality differs due to the time it was written and that Martin and Edelfeldt wrote about this subject in a transit period between the focus on societal discrimination and the need to show a possible happy life. The wish to show society that homosexual individuals are unfairly treated conflicts with the need to give hope to young homosexual people. The word young is important in this context, as the adolescent implied reader (in Bengt Martin’s youth books about Bengt and the second version of Edelfeldt’s novel) makes the story more hopeful and less problematized. The analyzed books show the importance of seeing sexual identity as a construction. Martin and Edelfeldt are products of their time and society, but also actors in the re-shaping of homosexual identity.

Bakgrund: Övervikt blir allt vanligare vilket även resulterat i ett ökat antal Gastric Bypass (GBP) operationer. Dessa individer påverkades inte bara fysiskt negativt, det var även en påfrestning för välbefinnandet. För vissa individer sågs GBP som deras sista möjlighet till ett hälsosamt liv Syfte: Syftet med studien är att belysa vad patienter upplever ökar hälsan i sin vardag efter en Gastric Bypass. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av en kvalitativ analys beskriven av Dahlborg-Lyckhage. Resultat: Analysen visade på vikten av ett adekvat stöd för en känsla av ökat välbefinnande. Det fanns tre typer av stöd: närstående, stödgrupper och religion. Operationen ses som en möjlighet att börja om med ett nytt ”jag” och en ny hälsosammare livsstil. Dessvärre försvann inte alltid matbegäret. För att tillfredställa begäret vände sig vissa till alkohol och droger. För att undvika detta beteende behövde patienten realistiska mål för att säkerställa en hälsosam återhämtning. Diskussion: För att försäkra sig om patientens välbefinnande var ett adekvat stöd viktigt. Sjuksköterskan bör informera patienten om stödgrupper samt beteenden som kunde orsaka beroende. Slutsats: Resultatet gav en bra grund för förståelse av vad GBP patienter var i behov av efter operationen för att uppnå en god känsla av hälsa. / Background: Obesity has been rapidly increasing and so has the number of Gastric Bypass (GBP) surgeries. Not only was the individuals’ physical health affected negatively, the perceived health took its toll as well. For some individuals GBP was a last resort to a healthy life. Aim: The aim of this study is to illustrate what patients perceive increase health in their daily life after Gastric Bypass. Method: Five autobiographies were analyzed using a qualitative analysis described by Dahlborg-Lyckhage. Result:  The analysis showed the importance of support after GBP. It consisted of three different types: acquaintances, support groups and religion. The surgery was considered a new beginning, with a new “you” and a new healthier lifestyle. Unfortunately the food urges didn’t always disappear. To satisfy the urges some turned to alcohol and drugs. To avoid this kind of behavior patients needed realistic goals to ensure a healthy recovery. Discussion: To ensure the patient well-being it was important to ensure the patient has proper support. The nurse should inform the patient about support groups as well as the risks of addiction. Conclusion: The result illustrated what GBP patients need in order to obtain health after surgery.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring som följd av en matvägran och aptitlöshet. Den psykiska hälsan bland unga kvinnor blir allt sämre och under de senaste decennierna har förekomsten av AN ökat. Syfte: Att utifrån unga kvinnors perspektiv beskriva upplevelsen av att leva med AN. Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier har analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra teman presenteras (1) att inte kunna identifiera sig med sin diagnos, (2) att finna andrum i aktiviteter och goda relationer, (3) att uppleva ett kaos av existentiella känslor och (4) att känna rädsla för det friska. Diskussion: Att leva med AN innebär ett stort lidande som tar sig uttryck i olika former. Trots sjukdom kan ett välbefinnande i vissa situationer upplevas vilket är betydande för hälsoprocessen. Konklusion: När sjuksköterskan ges kunskap om hur livet kan påverkas av AN kan patientens livsvärld bättre förstås. Därigenom kan vården och dess bemötande anpassas till patienten med AN. När upplevelsen av ett gott bemötande uppstår kan hälsoprocessen främjas. / Background: Anorexia nervosa (AN) is a mental illness with eating disorder and emaciation as a result of a refuse to eat and loss of appetite. Mental health among young women is deteriorating and in recent decades, the existence of AN has increased. Aim: To describe the experience of living with AN, based on young women's perspective. Method: A qualitative study where six autobiographies have been analyzed and compiled. Results: Four themes are presented (1) not being able to identify with his diagnosis, (2) to find respite in activity and good relations, (3) to experience a chaos of existential feelings and (4) to feel the fear of it healthy. Discussion: Living with AN means a great suffering which manifests itself in various forms. Despite illness, a well-being can in some situations be experienced which is significant for the health process. Conclusion: When nurse is given knowledge of how life can be affected by AN a patient's life-world can better be understood. This allows the care and treatment to be adapted to the patient with AN. When experience of a good treatment occurs, the health process promotes.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig psykisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Till följd av extrem matvägran och ökat behov av motion svälter sig dessa individer och får allvarliga rubbningar i flertalet organsystem. Syfte: Metod: Studien baseras på en kvalitativ studie med en narrativ ansats, där fem stycken självbiografier har sammanställts enligt narrativitetsanalys av Dahlborg- Lyckhage (2012). Resultat: Resultatet formas utifrån tre kategorier, (1) Att inte hitta sig själv i sin sjukdom, (2) Känna maktlöshet när ångesten styr, (3) Ta paus från anorexin och våga vara sig själv. Diskussion: Tonåren är en tid då identiteten formas och steget ifrån att ha varit barn till att bli vuxen ökar, vilket kan ha en bidragande orsak till att AN utvecklas. Att ständigt leva med ångest och lidande gör att dem drabbade ständigt mår dåligt. Familjen är en viktig del av tillfriskningsfasen, med hjälp av en god omvårdnad ökar chansen till överlevnad. Konklusion: Genom att sjuksköterskan bekräftar patienten, ökar förtroendet mellan dem och patienten känner sig mer betydelsefull. På så sätt får sjuksköterskan kännedom om patientens låga självkänsla och självförtroende och kan bemöta patienten med öppenhet och respekt. / Background: Anorexia Nervosa (AN) is a seriously mental disease that mainly affects young women. The result of extreme starvation and increased need of exercise these women get seriously disorders in almost every organ system. Aim: To illustrate young women’s experience of living with Anorexia Nervosa. Method: The study is based on a qualitative study with a narrative approach. Five autobiographies have been complied through the narrative analysis of Dahlborg- Lyckhage (2012). Results: The result is based on three categories (1) Not finding yourself in your illness, (2) Feeling powerless when anxiety controls, (3) Taking a break from the anorexia and dare to be yourself. Discussion: The teenage years are a time when the identity is formed and the step from childhood towards adulthood becomes bigger, which can be one of the reasons why Anorexia Nervosa can evolve. Continuous living with anxiety and suffering makes these patients feel bad all the time. The family is an important part of the convalescence phase and with the help of good nursing, the chance of survival increases. Conclusion: Through the nurse acknowledging the patient, the trust between them increases and the patient can feel more important. By acquiring information about the patient’s low self- esteem and self confidence, the nurse is able to meet the patient with frankness and respect.

Bakgrund: Att leva med hjärntumör innebär både emotionella och kroppsliga förändringar som kan påverka patienters liv. Tidigare forskning visar att anhöriga till patienter som lever med hjärntumör anpassar sin vardag efter patienternas sjukdom och dennes oro kring sjukdom och förlopp. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärntumör. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta innehållet utfördes och var baserad på fyra självbiografier. Resultat: Patienter som lever med hjärntumör upplever att deras tillvaro förändras. Vardagen formas av en rädsla och oro inför den osäkra framtiden. Stödet från familj och vänner ger patienterna styrka att inte ge upp kampen mot tumören. Att kunna acceptera sin situation bidrog till en positiv förändring i vardagen och se livet och sig själv med nya ögon. Slutsats: Patienters upplevelser av att leva med hjärntumör var att deras tillvaro förändrades. Deras vardag blev präglad av rädsla och oro inför en osäker framtid, men också tankar kring döden. Familj och vänner hade en betydande roll i deras tillfrisknande och gav dem stryka och stöd till att kämpa. För att kunna gå vidare i livet upplevde patienterna att deras acceptans var betydelsefull. / Background: To live with a brain tumor can give emotional and physical changes that effects the patients’ entire life. Previous research shows that next of kin of a family member with a brain tumor must adapt their day after the needs and worries of that family member. Aim: To describe patients’ experiences of living with a brain tumor. Method: A qualitative content analysis with a focus on the manifest content, it was based on four autobiographies. Result: Patients who lives with a brain tumor can experience their life situation changing. Each day shapes of worry and fear because of an insecure future. The support from family and friends give them strength to fight the tumor. Since they accepted their situation, it gave them a positive change in everyday life and they saw life and themselves in a new way. Conclusion: The patients experiences by living with a brain tumor were that their life changed. Their everyday life was influenced by fear and worry. Family and friends had an important role in the patients´ recovery. To move on with their life, they had to accept the tumor.

Bakgrund: Varje dag drabbas kvinnor i Sverige av bröstcancer som är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Att få ett bröstcancerbesked är omvälvande och sätter hela livssituationen på spel, särskilt när dessa kvinnor befinner sig mitt i arbetslivet med familj och barn. Det är viktigt för sjuksköterskor att veta hur dessa kvinnor upplever sin situation för att kunna bedriva bästa möjliga vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av hur det är att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod med ett induktivt förhållningssätt valdes där datamaterialet bestod av självbiografier. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom sju teman; en tid av ovisshet, en vilja att överleva, en påfrestande behandling, hoppfulla tecken, en stödjande omgivning, en förändrad livssyn samt en förändrad kropp. Slutsats: Kvinnor som lever med bröstcancer har ett turbulent liv som medför flera påfrestande behandlingar vilket påverkar deras livskvalitet. Upplevelsen är individuell och det krävs stöd från både närstående och vårdpersonal för att kvinnor ska orka ta sig igenom sjukdomsprocessen då de känner sig utlämnade i sjukdomen. / Background: Every day women in Sweden suffer from breast cancer, that also is the most common cancer form for women. Getting a breast cancer diagnosis is overwhelming and puts the whole life situation at stake, especially when these women are in the middle of working life with family and children. It is important for nurses to know how these women experience their situation in order to provide the best care possible. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of living with breast cancer. Method: A qualitative survey method with an inductive approach was chosen where the data consisted of autobiographies. Results: From the analysis of the data, seven themes are shown; a time of uncertainty, a willingness to survive, an urgent treatment, hopeful signs, a supportive environment, changing view of life and a changed body. Conclusion: Women with breast cancer live a turbulent life that causes several stressful treatments that affect their quality of life. The experience is individual and requires support from both close relatives and healthcare professionals, to help the women get through the disease process as they feel exposed to the disease.

Aim: The aim of this study is to find a deeper understanding of how children who are exposed to child abuse cope and how it affect the contact between them and the public authority. Method: It is a qualitative study and the autobiographies are analyzed with a hermeneutic science theory. Result: The study shows that the children we have learned about through their autobiographies has different kinds of coping strategies in the contact with the public authority. The coping strategies has been helpful for them to handle what they have been exposed to and also from their perspective been helpful to control their situations. The coping strategy that has been the most visible is the emotional focused strategy which is determined of guilt, shame and fear. The emotional focused strategy brought avoidance to talk about their situation with the public authority to be able to stay in control over their situation. The shame and guilt is also a part why the children choose to avoid talking about what they are exposed to. The fear of losing control over the situation is the most visible reason why they would not talk to the public authority even though their childhood was striked with serious abuse and a great fear of not knowing what would happen if the public authority got involved which would result in the feeling of losing control. Conclusion: The children's coping strategies has made an impact on the relations between them and the public authority and has been an conductive variable to the public authorities lack of action. As a social worker it is in greatest interest to be aware of which coping strategies can figure in matters of child abuse.