Bakgrund: I Sverige drabbas en av tre av cancersjukdom men två av tre överlever. Fler kvinnor än män drabbas av cancersjukdom där ärftlighet och ohälsosamma levnadsvanor är betydande faktorer. Oro, rädsla och ångest är vanliga reaktioner vid ett cancerbesked och under cancerbehandlingen. Det kan påverka individens lidande och livslust. Primärvården har en samordnande roll i sjukvården och i framtiden kommer primärvården få ett större ansvar för cancersjukvården. Distriktssköterskan behöver därför ha ökad kunskap kring patienter med cancersjukdom avseende oro, rädsla och ångest. Syfte: Syftet i denna studie var att belysa kvinnors erfarenheter under cancerbehandling.  Metod: Studien har en kvalitativ design där datainsamling utgjordes av åtta självbiografier författade av kvinnor. Narrativ tematisk analys användes för att analysera berättelserna. Analysen genomfördes på både manifest och latent nivå.  Resultat: De åtta kvinnornas upplevelser av oro, rädsla och ångest under cancerbehandlingen beskrevs genom tre teman med nio kategorier. De tema som framkom var Den ständiga pendlingen mellan trygghet och tuffa påfrestningar, betydelsen av att ta tillvara på tiden och förändringarna på ett personligt plan. Det framkom att kvinnorna hade känslor som pendlade mellan ensamheten under cancerbehandlingen gentemot tryggheten som fanns bland familj och vänner. De fann också strategier för att hantera sjukdomens biverkningar som påverkade deras identitet. Ett sjukdomslidande uppstod vilket bidrog till ett livslidande men trots det kunde kvinnorna finna livskraft.  Slutsats: Kvinnor som befann sig under cancerbehandlingen upplevde stor oro kring cancerbehandlingens effekt och risken för att återinsjukna. Återkommande upplevelser var ensamhet, rädsla, ångest och identitetsförändring. Distriktssköterskan behöver därför vara medveten om deras upplevelser vid bemötande och vårdande. Genom ett etiskt förhållningssätt kan en jämställd vård appliceras och stärka värdigheten hos kvinnor drabbade av cancersjukdom. / Background: In Sweden one of three suffer from cancer only two of three survive. More women than men suffer from cancer because of genetic and unhealthy determinations. Worry, fear and anxiety are common reactions notified of a cancer diagnosis and during the treatment of cancer. It can affect the persons suffering from the disease and their life. Primary care has a coordinating role and will have more responsibility in the future reagarding cancer care. Due to this, that the district nurse must have increased knowledge about patients with cancer in terms of worry, fear and anxiety.  Aim: The aim was to illuminate women's experiences under treatment of cancer. Method: The study has a qualitative design and the data collection was based on eight autobiographical written by women. The study has been analyzed using a narrative thematic analysis. The analysis was performed on a manifest and a latent level. Results: The eight women's experiences of worry, fear and anxiety under treatment of cancer was described in three themes and nine categories. The themes that emerged were: The constant oscillation between safety and rough distress, The importance of making the most of the time and The changes on personal levels. It appears that the feelings oscillated between loneliness under the treatment of cancer and safeness from loved ones. The women found strategies to handle the side effects under the treatment of cancer that affected their personal levels. The women could find vitality despite suffering from the disease and suffering from life.  Conclusion: Women who were under treatment of cancer experienced anxiety over the treatment's long term effects and the risk of relapses. Loneliness, worrying, anxiety and identity crises were common in the result. District nurses, therefore, need to be conscious about the patients' experiences when interacting and treating cancer patients. Through an ethical approach, equal care can be applied and strengthen the dignity for women suffering from cancer.

Bakgrund: Var tredje kvinna runt om i världen har någon gång blivit utsatt för fysiskt eller psykiskt våld och majoriteten lever i ett partnerskap med sin förövare. Konsekvenserna av att leva med våld i en nära relation skapar ohälsa och lidande hos kvinnan. Sjuksköterskan har en väsentlig roll i att upptäcka våld i nära relationer och därmed kunna ge ett förtroendeingivande stöd och adekvat hjälp.   Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva som våldsutsatt i en nära relation. Metod: En narrativ metod av Dahlborg- Lyckhage. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre huvudkategorier; Succesivt nedbruten självkänsla, utnyttjad i beroendeställning till mannen och Vägen ut med fem underkategorier. Slutsats: Studien har bidragit till ökad förståelse kring kvinnors erfarenheter av att leva med våld i nära relationer så att sjuksköterskan kan skapa trygghet i det vårdande mötet. / Background: Every third woman around the world has been subjected to physical or mental violence and the majority lives in a partnership with her perpetrator. The consequences of living with violence in a close relationship creates ill health and suffering. The nurses has an essential role in detecting violence in a close relationship and thus being able to provide trusting support and adequate help. Aim: To describe women's experiences of living as a victim of violence in a close relationship. Method: A narrative method by Dahlborg-Lyckhage. Findings: Three main categories emerged from the analysis; Gradually degraded self-esteem, Abused and dependant to the spouse and Way out with five subcategories. Conclusion: The study has contributed to increased understanding of women's experiences of living with violence in a close relationship so that the nurses can create security in the caring meeting.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en motorneuronsjukdom orsakad avnedbrytning och död av motorneuron, vilket leder till förlorad funktion i tillhörande muskler då nervsignaler uteblir. Personer med ALS är en sårbar grupp med begränsad möjlighet att uttrycka sig för omvärlden. Syfte: Syftet med studien var att genom ALS-drabbades narrativ identifiera beskrivningar av upplevelser och hur dessa företer sig under sjukdomsförloppet. Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats som analyserat självbiografier skrivna avpersoner med ALS, utifrån en innebördsanalys. Resultat: Sjukdomen medför mångdimensionella dilemman av existentiella slag som bidrar till lidande och att familjen har en betydelsefull roll i den ALS-drabbades mående. De främsta anledningarna till lidande är rädslan för påverkad värdighet och utanförskap. Konklusion: Sjuksköterskan har en central funktion i vårdandet av ALS-drabbade. God förståelse i de drabbades tankar och upplevelser är en förutsättning för att ge god vård och etablera trygghet. Sjuksköterskan ska sträva efter att skapa en god relation med den ALS-drabbade och anhörig för att kunna bidra till stöttning ur ett helhetsperspektiv och därifrån utöka möjligheten till välbefinnande. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a motor neuron disease caused by gradual deterioration and death of motor neurons, resulting in loss of function in the associated muscles due to the lack of nerve signals. People with ALS are a vulnerable group with physically limited ability to express themselves. Aim: The aim of this study was to identify and follow experiences of living with ALS, by examining narratives of ALS affected persons. Method: The study is based on a qualitative approach with a content analysis of autobiographies written by people with ALS. Results: The disease causes multidimensional dilemmas of existential kinds that contribute to suffering and that family is an important part that affects the perception of the disease. The primary causes of suffering are found to be the fear of affected personal dignity and alienation. Conclusion: The nurse has a central function in the care of ALS-affected persons. The nurse must strive to establish a good relationship with the caretaker and their relatives, thus striving to maximize the support from a holistic perspective, which increases the possibility for the caretaker to experience well-being.

Spelmekanik används i många konstnärliga spel för att förmedla hur något fungerar eller känns. I det här examensarbetet skapades ett analogt konstnärligt spel som förmedlar ett självbiografiskt narrativ med hjälp av både mekanik och text för att undersöka hur spelare upplever sådana spel. Mekaniken skapades för att förmedla vissa känslor medan texten fungerade som en kontext att förstå de känslorna utifrån. Genom speltester och intervjuer så gick det att se att spelarnas upplevelser i form av känslor och reflektioner skiljde sig åt beroende på vem som spelade och vad de hade för inställning till spelet. Spelarkaraktärens känslor stod inte utskrivna i texten, men spelarna upplevde i stor utsträckning samma känslor som karaktären genom mekaniken. Spelarna var dock inte särskilt medvetna om den kopplingen och framtida forskning skulle kunna undersöka hur man kan göra kopplingen starkare samtidigt som man främst förlitar sig på spelmekanik.

I "Spår" får vi följa Sofia på hennes väg från flicka till ung kvinna. I korta ögonblicksbilder, berättade med hennes egen röst, får vi lära känna hennes verklighet och hennes tankar om den. Vi får veta mycket om hur det är att växa upp och bli vuxen när man lever med en grav synnedsättning, i många avseenden en erfarenhet som inte så ofta beskrivs, men Sofia får oss också att se och förstå hur mycket vi liknar varandra, innerst inne.

Bakgrund: Cirka 350 barn i Sverige drabbas årligen av cancer. Behandlingen av barncancer är lång och krävande för barnet och övriga i familjen. Föräldrarna närvarar ofta under hela sjukdomsperioden och har därför en viktig roll i barnets vård. För att kunna stödja föräldrarna på bästa sätt är det av stor vikt att sjuksköterskan identifierar barnets och föräldrarnas resurser och behov. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn som har drabbats av cancer. Analysen gjordes utifrån en manifest innehållsanalys vilket bidrog till en strukturerad analys av litteraturen. Resultat: Resultatet grundades i fyra kategorier och nio underkategorier som speglade föräldrarnas upplevelser. Huvudkategorierna i resultatet var Förändrad vardag, Vikten av att använda strategier, Misstro till vården och Behov av stöd. Slutsatser: Av studien framkom det att det var av stor vikt att föräldrarnas oro togs på allvar för att deras förtroende till sjukvården skulle bevaras. Genom en familjecentrerad omvårdnad med livsvärlden som grund ansågs förutsättningar för en god vård kunna skapas. Utöver detta skildrades också ett varmt bemötande från sjuksköterskan betydelsefullt.

The aim of this study was to describe and analyze the coping strategies and emotional expressions that children experience while growing up with a parent with mental illness. The theory used in this study was emotion sociology and the concept of resilience is applied in the results and analysis to explain and understand how children’s actions and emotional expressions are related. In this way, the study can contribute with knowledge about how children, despite growing up conditions that may involve risks, can obtain a good psychosocial function. Our study was based on a qualitative method where four autobiographies written by adult children have been used as empirical data. In order to describe and analyze the coping strategies and emotional expressions that children experience while growing up with a parent with mental illness. The results show that anxiety, fear, longing for affection and unpredictability in the parent’s behaviour were common feelings among the authors. The authors developed strategies during their childhood and had the ability to adapt successfully even though they grew up in a risky home environment.

Bakgrund Trots utveckling inom cancerbehandlingär obotlig. När det står klart att cancern inte är botbar inleds den palliativa vården som har som syfte att höja patientens livskvalité under tiden som finns kvar när kurativ behandling avslutas. Att befinna sig i det palliativa skedet innebär en sårbar situation för patienten, då sjuksköterskan måste vara beredd att möta patientens reaktioner och behov. Syfte Syftet var att utifrån självbiografier beskriva människors upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på självbiografier. Resultat Två kategorier framkom: Sökande efter mening och En negativ spiral. Dessa delades i fem subkategorier: Tillitens betydelse, Närståendes betydelse, Motivation för att kämpa vidare samt Att tappa fotfästet och Den psykologiska påfrestningen. Slutsats Att bli diagnostiserad med obotlig cancer kan vända livet upp och ner för patienten. Ett nytt ljus kastas över ens hela existens och helt plötsligt blir sjukdomen en stor del av vardagen och döden, en oundviklig verklighet som kommer alldeles för snabbt. Sjuksköterskan behöver vara medveten om dessa förändringar i patientens liv för att kunna möta dem utifrån deras förutsättningar.

Något som väckt vårt intresse är hur vissa barn som växer upp i dysfunktionella miljöer, ändå kan leva ett fullt meningsfullt liv. Därför har vi i detta arbete valt att studera två självbiografier skrivna av författare som själva har vuxit upp under dysfunktionella förhållanden. Vi har på de valda böckerna gjort en textanalys. I dessa böcker har vi identifierat vilka risk-, skyddsfaktorer som har haft närvarande under deras uppväxt. Samt vilka copingstrategier som tagits till hjälp. Vi har även valt att använda oss av skam- och skuldperspektivet eftersom vi anmärkte att det utgjorde en central del i de båda självbiografierna. Slutsatsen blev att balansen av risk- och skyddsfaktorer i kombination med olika copingstrategier var en bidragande faktor till att författarna kunde hantera motgångarna. I en av böckerna blev det en betoning på skuld och i den andra boken blev skam något mycket centralt. / Some children grow up in a dysfunctional environment, yet are still able to live and lead a meaningful life. As this caught our interest, we chose to study two autobiographies written by authors who themselves come from a dysfunctional background. This literature is the pillar for the analysis, supporting this article. Through these novels, we have been able to discover and identify which risk factors, as well as protective factors, that have been represented during the authors’ upbringing and childhood. In addition to these factors, the discoveries also include which coping mechanisms and strategies the authors have benefited from.  This article focuses upon viewing all events through the lense of both the shame and the guilt perspective, since it plays a central role in both autobiographies. Finally, the conclusion as to why the authors were able to cope with the experienced traumatic events in their early lives, was that of balance between risk - and protection factors, in addition to a variation of coping strategies.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem där en av tre kvinnor i världen någon gång under sin livstid utsatts för våld i nära relation. Det föreligger dock ett stort mörkertal och därmed talar inte statistiken för den egentliga förekomsten. Många kvinnor normaliserar våldet och därför sker det ofta i tystnad. Våldet kan bidra till att de inverkar på de våldsutsatta kvinnornas hälsa. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever att det har inverkat på deras hälsa och de kan söka vård av olika anledningar. Metod: I den här studien så har en kvalitativ metod baserad på fem självbiografier använts. Analysen av självbiografierna utfördes efter Lundman och Graneheims tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex huvudkategorier med tillhörande underkategorier; att förlora självkänslan, att drabbas av stressrelaterade symtom, att drabbas av emotionella konsekvenser, att få en psykiatrisk diagnos, att få suicidtankar och att få bestående men. Kategorierna och underkategorierna redogör för hur kvinnorna som utsatts för våld i nära relation upplever att det inverkat på deras psykiska hälsa. Slutsats: Studien visade att våldet bidrog till psykisk ohälsa som tog sig olika uttryck, gav suicidtankar, ett stort lidande samt bestående men hos kvinnorna.