Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år 1300 personer i en hjärntumör. Genom de subjektivasymtom som hjärntumören medför kan livet förändras. Biverkningar efter olika behandlingarkan även de medföra förändringar som påverkar hur det är att leva samt en persons livsvärld.För att förbättra livskvalitén behöver sjuksköterskan kunskap om de subjektiva symtomensom kan uppkomma vid insjuknandet med en malign hjärntumör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med enmalign hjärntumör. Metod: Två stycken patografier analyserades med en kvalitativ design. Patografiernaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån hur Graneheim och Lundmanbeskriver. Studien hade en manifest ansats med latenta inslag. Resultat: I analysen framkom det fem kategorier, hjärntumören gav kroppslig påverkan,tappade kontrollen över sitt liv, förnekade hjärntumören, livet blev en kamp och stöd varbetydelsefullt. Det framkom att personerna med en malign hjärntumör upplevde attsjukdomen och behandlingarna gav påverkan som exempelvis trötthet. De upplevde ävenkänslor som rädsla, ångest, chock och kontrollförlust. Hjärntumören kunde även förnekas avpersonerna. Stöd från vänner och familj var något som kunde upplevas betydelsefullt.Slutsats: Den maligna hjärntumören gav en upplevelse av trötthet, talsvårigheter,kontrollförlust samt att relation till närstående påverkades. Detta påverkade i sin tur hur detvar att leva. Genom att uppmärksamma detta kan sjuksköterskan hjälpa personen att återfåhälsa och för att underlätta för en person med en malign hjärntumör, kan sjuksköterskanöppna upp för samtal och genom att beakta en persons unikhet ge information.

Bakgrund: Cirka 600 kvinnor i Sverige drabbas av hjärntumör varje år. Symtom och behandling ser olika ut beroende på hjärntumörens lokalisation och utbredning. Livet förändras och framtiden blir oviss i samband med diagnostisering, sjuksköterskan har en betydande roll under sjukdomstiden. Familjen blir också drabbad, vardagen är inte längre sig lik och prioriteringarna förändras. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med hjärntumör. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på fem självbiografier skrivna av kvinnor. Urvalet begränsas utifrån beskrivna inklusions- och exklusionskriterier. En manifest innehållsanalys har används vid analys av data. Resultat: Kvinnornas upplevelser av att leva med hjärntumör beskrivs genom tre kategorier och tio underkategorier. Det framkommer att kvinnor kan känna både välbefinnande och lidande under sjukdomstiden. Upplevelserna beskrivs på olika sätt hos kvinnorna men rädsla och att finna styrka trots sjukdom är framträdande. En annan faktor som upplevs av betydelse är stöd från omgivningen, i form av familj, vänner och vårdpersonal. Slutsats: I studiens resultat framkom det att kvinnor som lever med hjärntumör uppnådde välbefinnande när de accepterade sjukdomen. Omprioritering och att se livet på ett nytt sätt blev tydligt. Kvinnorna upplevde lidande genom en förändrad identitet, rädsla, ensamhet, hopplöshet och förtvivlan över barnen. Sjuksköterskan måste därför se varje kvinna som unik för att skapa bästa möjliga vård.

Sammanfattning Bakgrund: Primär hjärntumör är den elfte vanligaste cancerformen i Sverige och varje år diagnostiseras drygt 1100 personer. Hjärntumörbesked förändrar individens grundläggande tillit i livet, och vanliga krisreaktioner är chock, förnekelse, rädsla och ångest inför framtiden och behandlingar. Faktorer som påverkar personens livsvärld är fysiska, psykiska och kognitiva samt sociala begränsningar. För att uppnå kunskap och förståelse om patienters upplevelse av levd värld måste vårdpersonalen uppmärksamma patientens dagliga tillvaro.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av livet efter hjärntumörbesked.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på två självbiografiska böcker. Analysen grundas på Graneheim och Lundman beskrivning av manifest kvalitativ innehållsanalys med latent inslagResultat: I resultatet framkom det att känslomässiga upplevelser som krisreaktioner, rädsla och ångest var vanliga. Efterhand accepterade personerna sin situation, kände inre styrka och försökte leva i nuet. Stöd från omgivningen var viktigt för att upprätthålla livskvalitén.Slutsats: Socialt stöd och bekräftelse är av stor betydelse för att personer med hjärntumörer ska kunna hantera sjukdomens medföljda motgångar. Eftersom hjärntumörer påverkar personens kognitiva funktioner med bland annat personlighetsförändringar och minnesstörningar måste vårdpersonalen skapa en vårdande relation med patienten, där patientens autonomi och integritet beaktas för att främja välbefinnande. Nyckelord: Hjärntumör, livsvärld, upplevelse

No description available.

SAMMANFATTNING Varje år insjuknar ca 1200 personer i Sverige med primär hjärntumör (Socialstyrelsen, 2014). En hjärntumör får ofta en stor inverkan på livssituationen för patienten och dennes närstående. Att identifiera och undervisa patient och närstående att hantera symtom och biverkningar för att kunna sätta in hjälpinsatser i rätt tid är en stor del av omvårdnadsarbetet för att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten under och efter sjukdomsperioden (Cahill & Armstrong, 2011). PROM är en förkortning av Patient Reported Outcome Measure, som översätts till patientrapporterade utfallsmått på svenska. PROM innefattar patientens egen skattning av sjukdomssymptom, funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet. Att använda frågeformulär med PROM är ett strukturerat sätt för både symtomintervention och uppföljning av vården (Nilsson, 2014). Syftet var att sammanställa frågeformulär framtagna eller modifierade för att mäta patientrapporterade utfallsmått hos vuxna patienter med primär hjärntumör. Litteraturöversikt valdes som metod och litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. I resultatet presenterades sju frågeformulär framtagna eller modifierade och validerade för patienter med hjärntumör. Frågeformulären användes i olika syften som symtomintervention, uppföljning av vården eller utfallsmått i kliniska studier. Slutsatsen var att de två vanligast förekommande frågeformulären för patienter med hjärntumör var livskvalitetsformulären EORTC QLQ-C30 med hjärntumörmodulen BN20 och FACT-Br.

Palliativ vård syftar till att sörja för bäst möjliga livskvalitet och minsta möjliga lidande för patienter som drabbats av en obotlig och livshotande sjukdom. Sjuksköterskor som möter personer i palliativ vård bör ha goda kunskaper i att ge patienter och närstående stöd i sin situation samt kunna undervisa och ge kunskap. Närstående till en person som drabbats av en högmalign hjärntumör blir ofta betydelsefulla för att den sjuke ska kunna få en bra vård och får ofta rollen som vårdare. Dessa närstående upplever ofta en större börda, sämre mentalhälsa och större påverkan på livet. Mellan åren 1999 och 2014 registrerades 5179 personer med högmaligna hjärntumörer i Sverige. Högmaligna hjärntumörer är i princip inte möjliga att bota utan mäts i tid för överlevnad. Att drabbas av en högmalign hjärntumör är associerat med funktionsnedsättningar och risk för död. En högmalign hjärntumör kan påverka den sjuke personen på flera olika sätt samt att risken för påverkan ökar över tid i relation till progress av sjukdomen. Vanliga förändringar är kognitiv nedsättning, somnolens, förvirring, beteende förändringar samt fysiska förändringar. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av förändringar hos personer med en högmalign hjärntumör. En systematisk litteraturstudie genomfördes där fjorton kvalitativa artiklar inkluderas. Artiklarna analyserades mot studiens syfte inspirerad av innehållsanalys så som beskriven av Graneheim & Lundman (2004). Genom analysen framkom fem kategorier vilka var: En ny tillvaro, Personlighetsförändringar, Nya roller och relationer, Social isolering och Behov av information. Resultatet visade att närstående upplevde att förändringarna ledde till en ny tillvaro i livet där personlighetsförändringarna var svårast att hantera. Närstående upplevde också att dom relaterat till dessa förändringar måste kompensera för den sjukes minskade förmågor och förluster genom att ta större ansvar för personens vård både utanför och i hemmet, något som i sin tur ledde till nya roller och förändrade relationer. Närstående upplevde vidare en social isolering både för sig själva samt för den sjuke personen, då personen med en högmalign hjärntumör inte längre kunde delta i sociala sammanhang som tidigare samt att rollen som vårdare för närstående var tidskrävande. Närstående upplevde att de hade ett stort behov av kunskap och förståelse för att lättare kunna anpassa sig, veta vad dom hade att förvänta sig och för att hantera sin situation. Slutsatsen är att det som närstående upplevde som det svåraste var personen med en högmalign hjärntumörs personlighetsförändringar. Dessa upplevdes som både frustrerande och svåra att hantera. Relaterat till hur den högmaligna hjärntumören förändrar personen och hur förändringarna påverkar livet, roller, relationer och social samvaro har närstående stort behov av information och kunskap för att kunna känna sig förberedda på sin nya roll samt veta vad dom kan ha att vänta i framtiden. Sjuksköterskan som en viktig del i det multiprofessionella teamet inom palliativ vård har ett stort ansvar i att kunna förstå, förutse och förse närstående med denna kunskap, genom information och råd från ett tidigt skede i sjukdomen, genom hela sjukdomen och vid livets slut. Kunskap och stöd som kan ges dels genom kontaktsjuksköterska, av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och eller i form av stödgrupper för närstående.

No description available.

Bakgrund och problemformulering: 1300 personer i Sverige får årligen diagnosen hjärntumör. Diagnosen innebär en stor och långvarig förändring av patientens livsvärld. För malign hjärntumör finns olika behandlingsalternativ som alla kan ge allvarliga komplikationer och biverkningar. Som allmänsjuksköterska möter man dessa patienter i vården där ett av sjuksköterskans ansvarsområde är att lindra lidande och vara en stödjande funktion. För att på bästa sätt kunna lindra patientens lidande bör sjuksköterskan därför ha goda kunskaper om patienternas livsvärld.Syfte: Syftet med studien är att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med en malign hjärntumör.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgår från fyra självbiografier. Analysen grundas på Evans (2003) metod.Resultat: Analysen resulterade i fem teman: Att uppleva frustration och sorg, Stödets betydelse under sjukdomstiden, Att känna rädsla och oro, Självständighetens betydelse för välbefinnandet och En förändrad tillgång till livet. I temat: En förändrad tillgång till livet, har vi funnit fyra subteman: Upplevelser av sjukdomslidande, Att uppleva känslor av skam, Att uppleva en förändrad syn på livet och sig själv och Att vilja leva.Diskussion: Vid diagnostisering upplever patienterna ett livslidande då tillgången till livet ändras. Eftersom upplevelserna av situationen varierar måste sjuksköterskan etablera en vårdrelation med ett öppet sinne. Behovet av stöd är av stor vikt hos patienterna. Stödet hjälper till att lindra deras lidande samt ökar välbefinnandet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Malign hjärntumör är en vanlig sjukdom som ger olika former av symtom beroende på var tumören är lokaliserad och behandlingsformerna kan ge olika komplikationer. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur omvårdnaden kring patienten med malign hjärntumör ska bedrivas. Syftet med denna studie var därför att sammanställa ett kunskapsunderlag angående omvårdnadsåtgärder för patienter med malign hjärntumör. Metoden som användes var en litteraturstudie i form av en granskning av vetenskapliga artiklar, vårdprogram, kandidat- och magisteruppsatser och böcker. Resultatet visade vem, hur, var, vad och när information ska ges till patienten. Det visade också vilka åtgärder sjuksköterskan ska beakta i samband med läkemedelshantering vid cytostatikabehandling, kortisonbehandling och epileptiskt anfall. Sjuksköterskan ska ha kunskap om hur observationer/övervakningar ska genomföras samt hur den speciella omvårdnaden bör genomföras vid strålbehandling, illamående, malnutrition, trötthet/depression och febertillstånd. Även kontaktsjuksköterskans roll i stöd och samordning behandlas. Kunskapsunderlaget visade vilka omvårdnadsåtgärder patienter med malign hjärntumör är i behov av. Implementeringen av kunskapsunderlaget medför en evidensbaserad grund för omvårdnadsarbetet och en ökad patientsäkerhet. Studien visar att det behövs mer omvårdnadsforskning inriktad på patienter med hjärntumör för att kunna ge en evidensbaserad omvårdnad till dessa patienter. / Malign brain tumor is a common illness which gives different kinds of symptoms depending upon where the tumor is located. The treatment can give complications with many different symptoms. There are no clear guidelines how to practice nursing of the patient with a malign brain tumor. The aim of the study was therefore to compile knowledge about nursing interventions for patients with malign brain tumor. The study´s method was a review of literature of scientific articles, care programs, bachelor- and master´s thesis and books. Findings showed whom, how, where, what and when information should be given and how to manage the medication when patient was given chemotherapy, cortisone and epileptic seizures. Nurses must have knowledge of how observation/monitoring must be carried out. How nursing should be carried out at radiotherapy, nausea, malnutrition, fatigue/depression and at fever. One specific nurse is responsible for contacts and her role is to support and coordinate for the patient. The knowledge shows which nursing interventions the patient with a malign brain tumor needs. Implementation of the knowledge-based guidelines involves an evidence-based foundation for the nursing practice and an increased patient safety. More nursing research is needed in the future of patients with brain tumor.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter behandling av hjärntumör, behöver för stöd i sin skolgång. I studien söks svaret på vilka utmaningar eleverna står inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehållsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger på intervjuer med åtta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens främlingskap till sig själv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt Råd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojämna kognitiva förmågor och att svårigheter blir synliga då kraven ökar. Många elever upplevs känna ett främlingskap till sig själv vilket påverkar hur stödet tas emot i skolan. Informanterna upplever att skolan spelar en mycket viktig roll i elevens rehabilitering. Samverkan med andra professionella inom vården och skolan samt hemmet sågs som viktiga arenor för att säkra upp elevens behov. Resultatet visar att den viktigaste framgångsfaktorn är att eleven får en pedagogisk resurs som coachar eleven framåt i lärandet.