Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år 1300 personer i en hjärntumör. Genom de subjektivasymtom som hjärntumören medför kan livet förändras. Biverkningar efter olika behandlingarkan även de medföra förändringar som påverkar hur det är att leva samt en persons livsvärld.För att förbättra livskvalitén behöver sjuksköterskan kunskap om de subjektiva symtomensom kan uppkomma vid insjuknandet med en malign hjärntumör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med enmalign hjärntumör. Metod: Två stycken patografier analyserades med en kvalitativ design. Patografiernaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån hur Graneheim och Lundmanbeskriver. Studien hade en manifest ansats med latenta inslag. Resultat: I analysen framkom det fem kategorier, hjärntumören gav kroppslig påverkan,tappade kontrollen över sitt liv, förnekade hjärntumören, livet blev en kamp och stöd varbetydelsefullt. Det framkom att personerna med en malign hjärntumör upplevde attsjukdomen och behandlingarna gav påverkan som exempelvis trötthet. De upplevde ävenkänslor som rädsla, ångest, chock och kontrollförlust. Hjärntumören kunde även förnekas avpersonerna. Stöd från vänner och familj var något som kunde upplevas betydelsefullt.Slutsats: Den maligna hjärntumören gav en upplevelse av trötthet, talsvårigheter,kontrollförlust samt att relation till närstående påverkades. Detta påverkade i sin tur hur detvar att leva. Genom att uppmärksamma detta kan sjuksköterskan hjälpa personen att återfåhälsa och för att underlätta för en person med en malign hjärntumör, kan sjuksköterskanöppna upp för samtal och genom att beakta en persons unikhet ge information.

No description available.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka omvårdnadsbehov kvinnor hade inför en hysterektomi för att de skulle känna sig mer nöjda med operationens slutresultat. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av totalt 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar av måttlig till hög kvalitet. Samtliga artiklar granskades efter två modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008). Evidensvärdet för samtliga påståenden i resultatet vilade på måttligt till starkt vetenskapligt underlag. Huvudresultatet påvisade behov inom fyra områden: a) information för beslutstagande till hysterektomi, b) information om hysterektomins påverkan på sexuallivet, c) specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom, samt d) extra stöd vid ångest. Resultaten diskuterades utgående från Peplaus interaktionsteori (1952) vilken innebar att sjuksköterskan bistod med kunskap och vägledning för att hjälpa patienten att fatta ett hållbart beslut. Tanken med denna studie var att den kunde ligga som grund för en informationsskrift för de kvinnor som står i beredskap att genomgå en hysterektomi för att ge dem tillgång till ny kunskap, samt besvara de vanligaste frågorna.

No description available.

Bakgrund och problemformulering: 1300 personer i Sverige får årligen diagnosen hjärntumör. Diagnosen innebär en stor och långvarig förändring av patientens livsvärld. För malign hjärntumör finns olika behandlingsalternativ som alla kan ge allvarliga komplikationer och biverkningar. Som allmänsjuksköterska möter man dessa patienter i vården där ett av sjuksköterskans ansvarsområde är att lindra lidande och vara en stödjande funktion. För att på bästa sätt kunna lindra patientens lidande bör sjuksköterskan därför ha goda kunskaper om patienternas livsvärld.Syfte: Syftet med studien är att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med en malign hjärntumör.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgår från fyra självbiografier. Analysen grundas på Evans (2003) metod.Resultat: Analysen resulterade i fem teman: Att uppleva frustration och sorg, Stödets betydelse under sjukdomstiden, Att känna rädsla och oro, Självständighetens betydelse för välbefinnandet och En förändrad tillgång till livet. I temat: En förändrad tillgång till livet, har vi funnit fyra subteman: Upplevelser av sjukdomslidande, Att uppleva känslor av skam, Att uppleva en förändrad syn på livet och sig själv och Att vilja leva.Diskussion: Vid diagnostisering upplever patienterna ett livslidande då tillgången till livet ändras. Eftersom upplevelserna av situationen varierar måste sjuksköterskan etablera en vårdrelation med ett öppet sinne. Behovet av stöd är av stor vikt hos patienterna. Stödet hjälper till att lindra deras lidande samt ökar välbefinnandet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta. Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig. Behandling med opioider var en komplex fråga. Sjuksköterskorna kände sig ofta obekväma i att använda opioider, medan patienterna inte ville begränsa möjligheten till adekvat smärtlindring. Slutsats: Det finns ett behov av fördjupad kunskap hos sjuksköterskorna om vården vid långvarig smärta. / Aim: To elucidate nurses and patients experiences of the care of chronic non-malignant pain. Method: This thesis was a literature review. Twelve articles have been analyzed. Results: Nurses experienced pain assessment as a challenge. Nurses felt that a barrier to pain assessment was when nurses did not believe in patients’ description of their pain. Patients experienced that they often were mistrusted by healthcare providers and emphasized the importance of believing in them. It was important for patients to receive diagnosis and that their desire regarding the results of the treatment was considered. Patients sometimes experienced a discrepancy between their own goals with the treatment and that of the healthcare providers. Nurses thought that their education did not prepare them properly in how to take care of patients with chronic pain and they had poor knowledge about non- pharmacological treatments. Treatments with opioids were a complex issue. Nurses often felt uncomfortable in using opioids, while patients wanted no restrictions in their strive for adequate pain relief. Conclusion: There is a need for deeper knowledge among nurses about how to care for patients with chronic non-malignant pain.

This study investigates the accountability of agencies responsible for countering Malign Information Influence (MII) during the 2018 general election in Sweden and the 2017 snap election in the United Kingdom. Using a comparative methodology, the study emphasizes the importance of timely, accurate, transparent, and sufficiently disseminated information as prerequisites for accountability. Qualitative data analysis of annual reports and media coverage was conducted, revealing that both Sweden and the UK were highly aware of the MII risks and implemented various measures to protect electoral integrity. While the conditions of timeliness were fulfilled,  limitations were identified in terms of transparency as well as dissemination. The study highlights common challenges and areas for improvement in the accountability mechanisms of government agencies, providing valuable lessons for countries facing similar issues. Ultimately, the thesis underscores the ongoing challenge for agencies to protect the electoral process from new sharp power threats, while also maintaining citizen trust. Suggestions for future research include incorporating mixed-methods approaches, broadening the research question to explore additional factors, conducting in-depth data analyses, and exploring additional cases to further enhance the generalizability of findings.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård som ska erbjudas patienter med progressiv obotlig sjukdom oavsett diagnos. Störst fokus inom vårdformen ligger fortfarande på patienter med cancer trots att cancer inte utgör den vanligaste dödsorsaken vid väntade dödsfall. Forskning har visat att patienter med icke-malign sjukdom erhåller palliativ vård av sämre kvalitet än patienter med cancer samt att de överlag inte identifieras i tid. Förvåningsfrågan är ett instrument utformat för att identifiera patienter med palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet var att undersöka förvåningsfrågans användbarhet vid identifiering av patienter med palliativa vårdbehov vid obotlig icke-malign sjukdom. Metod: En integrativ litteraturöversikt med tematisk analys genomfördes där studier av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och ASSIA. Resultatet baseras på 29 artiklar publicerade mellan år 2017 och 2023. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman utifrån förvåningsfrågans användbarhet: funktion, förutsättningar samt faktorer som förenklar och försvårar. Under temat funktion lyfts instrumentets prognostiska och proaktiva funktion. Under temat förutsättningar presenteras patient- såväl som sjukvårdsrelaterade variabler relaterade till förvåningsfrågan. Under temat faktorer som förenklar och försvårar presenteras egenskaper hos instrumentet som kan gynna respektive missgynna användbarheten. Slutsats: Förvåningsfrågans prognostiska funktion för patienter med obotlig icke-malign sjukdom varierar men tycks ändå genom sin proaktiva funktion kunna bidra till att identifiera patienter med begränsad levnadstid och potentiellt palliativt vårdbehov. Det är ett enkelt och snabbt instrument som inte är begränsat till en viss patientgrupp eller verksamhet. Förvåningsfrågan kan därför användas av all sjukvårdspersonal för att göra dem uppmärksamma på patienter som skulle kunna gagnas av palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård som ska erbjudas patienter med progressiv obotlig sjukdom oavsett diagnos. Störst fokus inom vårdformen ligger fortfarande på patienter med cancer trots att cancer inte utgör den vanligaste dödsorsaken vid väntade dödsfall. Forskning har visat att patienter med icke-malign sjukdom erhåller palliativ vård av sämre kvalitet än patienter med cancer samt att de överlag inte identifieras i tid. Förvåningsfrågan är ett instrument utformat för att identifiera patienter med palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet var att undersöka förvåningsfrågans användbarhet vid identifiering av patienter med palliativa vårdbehov vid obotlig icke-malign sjukdom. Metod: En integrativ litteraturöversikt med tematisk analys genomfördes där studier av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och ASSIA. Resultatet baseras på 29 artiklar publicerade mellan år 2017 och 2023. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman utifrån förvåningsfrågans användbarhet: funktion, förutsättningar samt faktorer som förenklar och försvårar. Under temat funktion lyfts instrumentets prognostiska och proaktiva funktion. Under temat förutsättningar presenteras patient- såväl som sjukvårdsrelaterade variabler relaterade till förvåningsfrågan. Under temat faktorer som förenklar och försvårar presenteras egenskaper hos instrumentet som kan gynna respektive missgynna användbarheten. Slutsats: Förvåningsfrågans prognostiska funktion för patienter med obotlig icke-malign sjukdom varierar men tycks ändå genom sin proaktiva funktion kunna bidra till att identifiera patienter med begränsad levnadstid och potentiellt palliativt vårdbehov. Det är ett enkelt och snabbt instrument som inte är begränsat till en viss patientgrupp eller verksamhet. Förvåningsfrågan kan därför användas av all sjukvårdspersonal för att göra dem uppmärksamma på patienter som skulle kunna gagnas av palliativ vård.

Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning lider av långvarig icke malign smärta som även är den främsta anledningen till sjukskrivning i landet. Tillståndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala påfrestningar och utgör en barriär för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi är mer effektivt vid lindring av icke-malign långvarig smärta än alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden är allmänt accepterad vid långvarig cancersmärta råder ännu oenigheter avseende långvarig icke-malign smärta. Ett av de primära målen för hälso- och sjukvård är att hantera oförmåga och lidande och förutom symtomreduktion är det viktigt att undersöka hur den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av en viss terapi. En individs fysiska, psykiska och sociala hälsa utgör en resurs för att uppnå högre livskvalitet. Syftet med aktuell litteraturöversikt var därför att kartlägga hur hälsan påverkas av långvarig opiatbehandling hos individer med icke malign långvarig smärta. De elektroniska databaserna PubMed och PsykInfo användes för att finna kvantitativa studier som besvarade syftet. Efter bedömning enligt inklusionskriterier och kvalitetsgranskningsmall analyserades och kategoriserades materialet. En naturlig indelning av resultatet följde en pluralistisk hälsoteori som innefattar två dimensioner: Förmåga och oförmåga samt välbefinnande och lidande. Resultatet visade på en dominerande positiv effekt av opiater med generell förbättring av hälsoparametrar som påverkar förmågor i det dagliga livet samt välbefinnande. Enligt ett pluralistiskt hälsoperspektiv leder ökad förmåga och ökat välbefinnande till en förhöjning av hälsonivån. Sammanfattningsvis så kan en opiatbehandling även anses ge ökad möjlighet till förbättring av livskvaliteten, då hälsan utgör ett verktyg för att uppnå målet. / More than a third of the Swedish population is suffering from chronic non-malignant pain which also constitutes the main reason for sickness leave in the country. The condition often causes extensive physical, psychological and social strains and constitutes a barrier to cope with daily activities. Research has shown that opioid therapy is more effective in relieving chronic non-malignant pain than alternative analgesic and placebo. Although the method of treatment is widely accepted for chronic cancer pain there is still disagreement regarding chronic non-malignant pain. One of the primary goals of health care is to manage disability and suffering. In addition to symptom reduction, it is important to consider how the health-related quality of life is affected by a particular therapy. An individual's physical, mental and social health is a resource to achieve increased quality of life. The purpose of the current literature review was to identify the health impacts of chronic opioid therapy in individuals with chronic non-malignant pain. The electronic databases PubMed and Psych Info were used to identify quantitative studies that answered the purpose. After assessment of inclusion criteria and quality of studies, the material was analyzed and categorized. A natural classification of the results followed a pluralistic health theory that encompasses two dimensions: ability and disability as well as well-being and suffering. The results showed a dominant positive effect of opioids with general improvements of the health parameters that affect abilities in daily life and well-being. In a pluralistic health perspective an improvement in ability and well-being leads to an increase of the health status. In summary, an opioid treatment also provides greater opportunity for improved quality of life, considering health is a tool to achieve the goal.