Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning lider av långvarig icke malign smärta som även är den främsta anledningen till sjukskrivning i landet. Tillståndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala påfrestningar och utgör en barriär för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi är mer effektivt vid lindring av icke-malign långvarig smärta än alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden är allmänt accepterad vid långvarig cancersmärta råder ännu oenigheter avseende långvarig icke-malign smärta. Ett av de primära målen för hälso- och sjukvård är att hantera oförmåga och lidande och förutom symtomreduktion är det viktigt att undersöka hur den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av en viss terapi. En individs fysiska, psykiska och sociala hälsa utgör en resurs för att uppnå högre livskvalitet. Syftet med aktuell litteraturöversikt var därför att kartlägga hur hälsan påverkas av långvarig opiatbehandling hos individer med icke malign långvarig smärta. De elektroniska databaserna PubMed och PsykInfo användes för att finna kvantitativa studier som besvarade syftet. Efter bedömning enligt inklusionskriterier och kvalitetsgranskningsmall analyserades och kategoriserades materialet. En naturlig indelning av resultatet följde en pluralistisk hälsoteori som innefattar två dimensioner: Förmåga och oförmåga samt välbefinnande och lidande. Resultatet visade på en dominerande positiv effekt av opiater med generell förbättring av hälsoparametrar som påverkar förmågor i det dagliga livet samt välbefinnande. Enligt ett pluralistiskt hälsoperspektiv leder ökad förmåga och ökat välbefinnande till en förhöjning av hälsonivån. Sammanfattningsvis så kan en opiatbehandling även anses ge ökad möjlighet till förbättring av livskvaliteten, då hälsan utgör ett verktyg för att uppnå målet. / More than a third of the Swedish population is suffering from chronic non-malignant pain which also constitutes the main reason for sickness leave in the country. The condition often causes extensive physical, psychological and social strains and constitutes a barrier to cope with daily activities. Research has shown that opioid therapy is more effective in relieving chronic non-malignant pain than alternative analgesic and placebo. Although the method of treatment is widely accepted for chronic cancer pain there is still disagreement regarding chronic non-malignant pain. One of the primary goals of health care is to manage disability and suffering. In addition to symptom reduction, it is important to consider how the health-related quality of life is affected by a particular therapy. An individual's physical, mental and social health is a resource to achieve increased quality of life. The purpose of the current literature review was to identify the health impacts of chronic opioid therapy in individuals with chronic non-malignant pain. The electronic databases PubMed and Psych Info were used to identify quantitative studies that answered the purpose. After assessment of inclusion criteria and quality of studies, the material was analyzed and categorized. A natural classification of the results followed a pluralistic health theory that encompasses two dimensions: ability and disability as well as well-being and suffering. The results showed a dominant positive effect of opioids with general improvements of the health parameters that affect abilities in daily life and well-being. In a pluralistic health perspective an improvement in ability and well-being leads to an increase of the health status. In summary, an opioid treatment also provides greater opportunity for improved quality of life, considering health is a tool to achieve the goal.